Med priset vill kommissionen uppmärksamma journalister som bidrar till en ökad förståelse för värdet av och fördelarna med mångfald, och som kämpar mot diskriminering inom EU.

Journalister som vill delta i tävlingen lämnar sitt bidrag online på nätet. Vem som helst kan också nominera ett bidrag, men det kräver ett medgivande från journalisten som skrivit artikeln.

Tävlingsbidragen ska ha ett europeiskt perspektiv och tidigare ha publicerats i tryckt form eller online.

Jury bedömer

En jury bedömer bidragen utifrån olika kriterier, som främjande av mångfald, bekämpning av diskriminering, och ökad medvetenhet av dessa frågor.

Tävlingen uppmärksammar värdet av och fördelarna med mångfald samt kampen mot diskriminering.

Det räcker inte med att skriva om invandring i största allmänhet. För att sådana bidrag ska räknas måste de också behandla värdet och fördelarna med mångfald och/eller kampen mot diskriminering.

Originalitet och språklig och stilistisk kvalitet mäts, liksom objektivitet, oberoende, hänsyn och respekt för journalistikens etiska principer.

Prissumma

Prissumman är 5 000 euro.

Robert Sandström

Inbjudan

Prisets hemsida

Utanförskap. Att vara utanför. Tjejen som stod ensam i ett av skolgårdens hörn. Hon som grep febrilt efter att ha något gemensamt, med alla. Utanförskapet i sig handlade då aldrig om klass, etnicitet eller kön. Det handlade om att befinna sig utanför ett sammanhang, ett sammanhang som gav någon form av makt, oavsett anledning. Det är dessvärre precis vad det handlar om än i dag. Ett tillstånd.

När jag googlar ”utanförskap” får jag 639 000 träffar. Innan alliansens lansering av begreppet under valrörelsen 2006 användes det mycket sparsamt och främst inom beteendevetenskaperna. Och, för att beskriva den maktlöshet som flickan på skolgården känner. Regeringen har fått kritik för sättet att räkna personerna i utanförskapet, men det är ändå ett mindre problem än hur de med hjälp av begreppet har bakbundit en stor grupp människor.

Lanseringen av begreppet var genialisk. Man skapade ett samlingsnamn för de som var arbetslösa, de som var sjuka, de som precis hade kommit till Sverige. Numera pratar alla om utanförskapet, såväl gemene man som media och partier mot vänsterfalangen. Men, att vara utanför normen är mer komplicerat än att vara sjuk, eller stå utan jobb. Det handlar om att vara diskriminerad.

I samma stund som utanförskapet fick sin innebörd avväpnade man alla människor som befinner sig i det. De gjordes till offer, deras röst togs ifrån dem. Och det är precis det som är det problematiska med begreppet, det är alldeles för luddigt för att skapa en konflikt. Gruppen i utanförskapet har ingen gemensam nämnare, ingen kultur. Inget att identifiera sig med förutom en offerroll och därmed inte heller vare sig makt eller kraft att organisera sig. Konflikt leder till diskussion som leder till förändring. Att med hjälp av utanförskapsdiskursen avveckla frågor om etnicitet, kön, sexuell läggning och klass skapar ett konfliktfritt samförstånd.

Begreppet utanförskap skapar även ofrånkomligt begreppet innanförskap. Innanförskapet i sig sätter gränserna för var som anses vara normalt, det anger normen. Och, det innebär en trygghet för de som håller sig inom den.

Utanförskap är att inte känna sig som en del av något. Utanför en kontext och utanför ett sammanhang. Som tjejen på skolgården. Maktlös. Och personerna i utanförskapet är inte maktlösa för att de inte har något jobb. De är maktlösa för att diskursen om utanförskapet har tagit deras röst. Den har tagit udden av diskussionen om klassamhället. Den har fått oss att prata om utanförskapet som ett tillstånd, inte en tillhörighet. Det är individer, placerade i ett fack, utan något att identifiera sig med förutom maktlösheten och offerrollen. Alltså, utanförskapet.

För att nå förändring kan vi inte fortsätta prata om människorna i utanförskapet som en grupp utan identitet. Vi måste gå tillbaka och prata om förändring med begrepp som skapar konflikt. Klass, etnicitet och kön till exempel.

Johanna Senneby, journalist

Ökningen i Sverige ligger på ungdomar och kvinnor, medan männens arbetslöshet minskat något mellan februari och mars. Den totala arbetslösheten i Sverige har ökat från 7,6 till 7,7 procent. Arbetslösheten bland män har minskat från 7,6 procent till 7,2. Bland kvinnor har en ökning skett från 7,6 till 8,2, och bland ungdomar från 23,3 procent till 24,1. Medan den totala arbetslösheten i Sverige ligger under EU-genomsnittet, ligger ungdomsarbetslösheten bland de högsta. Genomsnittet inom Euro-länderna är 19,8 procent, och inom hela EU 20,7 procent

Nederländerna, Österrike och Luxemburg är de länder som har lägst arbetslöshet, med 4,2, 4,3 respektive 4,5 procent.

Läs mer

Grunderna ligger fast men några ”viktiga justeringar” behöver enligt socialförsäkringsminister Ulf Kristersson göras. Några punkter rör själva reglerna, övrigt är av ”teknisk natur”. Foto: Robert Sandström

– De som är för sjuka för att tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens insatser ska kunna stanna i sjukförsäkringen. Vi inför därför en oskälighetsregel som innebär, att om det vore oskäligt på grund av sjukdom att en person lämnar sjukförsäkringen, så ska hon eller han få vara kvar i den, säger Ulf Kristersson.

När det gäller de hårdare reglerna som alliansregeringen infört säger Ulf Kristersson:

– Reformen var både riktig och nödvändig och i huvudsak framgångsrik. I dag är hälften så mänga sjukskrivna hälften så länge.

Grunderna ligger fast men några ”viktiga justeringar” behöver enligt socialförsäkringsministern göras. Några punkter rör själva reglerna, övrigt är av ”teknisk natur”.

– Vi ökar utrymmet för individuella bedömningar. Här inför vi ett oskälighetsbegrepp så att den som är för sjuk inte behöver lämna sjukförsäkringen.

Noll-klassade

Den andra punkten rör så kallade ”noll-klassade”, som haft den gamla formen av tidsbegränsad förtidspension och som saknar sjukpenningsgrundande inkomst. Dessa är i dag hänvisade till socialtjänsten, men ska med den nya lagen aldrig få lägre ersättning än motsvarande det belopp som skulle betalats ut i aktivitetsstöd.

Ulf Kristersson står för de hårt kritiserade förändringarna i sjukförsäkringen. Reformen var både riktig och nödvändig och i huvudsak framgångsrik. I dag är hälften så mänga sjukskrivna hälften så länge, hävdar Ulf Kristersson. Foto: Robert Sandström

– Vi inför också ett nytt bostadsstöd till samma grupp, som tar hänsyn till försörjningsbördan.

Samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska intensifieras så att färre ska ”falla mellan stolarna”. Arbetsförmedlingen får också 3 000 nya platser som ska erbjudas personer med nedsatt arbetsförmåga.

Förtroendet för försäkringskassans beslut ska stärkas, och insatserna riktas särskilt på den enskildes stöd i omprövning, men det handlar också om Försäkringskassans medicinska kompetens och samarbetet med sjukskrivande läkare.

Dagliga resor

De rent tekniska förändringarna rör bland annat ersättning för dagliga resor som i dag har olika tidsgränser för hur länge de kan erhållas. Ersättningar för merutgifter ska heller inte räknas som sjukpenningdagar vilket är fallet i dag.

Grillas. Medieintresset var på topp när Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson presenterade Alliansens förändringar i sjukförsäkringen som ska börja gälla 1 januari 2012. Foto: Robert Sandström

Förslaget går genast ut på remiss och svar inväntas till sommaren. I höst ska riksdagen fatta beslut och nya lagstiftningen beräknas börja gälla 1 januari 2012.

– Arbetsmarknadsåtgärder går fort att införa, men lagändringar tar tid, säger Ulf Kristersson som ser hoppfullt på att reformen ska gå igenom i riksdagen.

Robert Sandström

Erik Ullenhag (FP) välkomnar EU:s arbete för att stärka romernas rättigheter. Foto: Johan Ödmann

– Romer i Europa behandlas fortfarande som andra klassens medborgare. Diskriminering är vardag och utanförskapet omfattande. Därför är det välkommet att EU nu inlett ett arbete för att stärka romers rättigheter, säger Erik Ullenhag.

Lunchsamtal bidrar till EU:s diskussioner om romers inkludering i samhället. EU-länderna ska enas om rådsslutsatser för det framtida arbetet vid EPSCO-rådsmötet (rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor) den i mitten av maj. En utgångspunkt för diskussionen är EU-kommissionens meddelande om ett EU-ramverk för nationella strategier för integrering av romer.

– Sverige driver på för att alla EU-länder ska ta sitt ansvar. Vissa länder har större problem, men alla länder, även Sverige, har en hemläxa att göra. Målet för arbetet måste vara tydligt. Europas romer ska åtnjuta samma rättigheter som tillkommer alla EU-medborgare.

I Europa finns 10-12 miljoner romer, varav cirka 50 000 i Sverige. Utbildningsnivån och sysselsättningen är låg i gruppen. Många har också dålig hälsa. I vissa länder bor romer under miserabla förhållanden, ofta utan rinnande vatten och avlopp.

 Arbetslösheten inom Euro-området uppgick till 9,9 procent i februari. Det är en svag minskning från 10, 0 procent i januari och i februari för ett år sedan. Inom hela EU var arbetslösheten 9,5 procent, också det en minskning från 9,6 procent i januari och för ett år sedan.

För ungdomar under 25 var arbetslösheten i februari inom Euro-området 19,4 procent mot 20,5 procent för ett år sedan. Motsvarande siffor för hela EU var 20,4 resp. 20,9 procent. Männens arbetslöshet minskade från 9,9 till 9,7 procent inom Euro-området, och från 9,8 till 9,5 procent inom hela EU. Arbetslösheten bland kvinnor ökade däremot från 10,1 till 10,2 procent inom Euro-området, och från 9,4 till 9,6 procent inom EU i dess helhet. Totalt var drygt 23 miljoner arbetslösa inom EU i februari.

Läs mer

Owe Ivarsson

FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom vid en flygolycka i Ndola i nuvarande Zambia i september 1961. Femtio år efter hans död uppmärksammas han i en gymnasietävling anordnad av Utrikesdepartementet. Foto: UN/DPI.

Det är studenter i andra årskursen på Sveriges gymnasieskolor som bjuds in till tävlingen där det gäller att levandegöra Dag Hammarskjölds idéer och på ett kreativt sätt. Utrikesminister Carl Bildt kommer att utse de två vinnande bidragen.

– Jag ser fram emot att ta del av de inkommande bidragen. Dag Hammarskjölds idéer är fortfarande relevanta i det internationella samarbetet i dag, säger utrikesminister Carl Bildt.

Förstapriset är en resa till New York i september när FN:s generalförsamling öppnar.
Vinnarna får besöka FN och vara med vid en konferens om Dag Hammarskjöld.

Dag Hammarskölds minne och gärning uppmärksammas på olika sätt av Utrikesdepartementet under året. Bland annat genom stöd till organisationer i civila samhället.

Fakta: Dag Hammarskjöld (29 juli 1905 – 18 september 19659)

Dag Hammarskjöld växte upp i Uppsala där fadern, Hjalmar Hammarskjöld, var landshövding. 1933 blev han docent i nationalekonomi, 1936–45 statssekreterare i Finansdepartementet för att 1946 övergå till Utrikesdepartementet.

Hammarskjöld var svensk delegat vid OEEC-förhandlingarna åren 1947–48. 1949–51 kabinettssekreterare. Och konsultativt statsråd 1951–53.

Valdes i april 1953, trots visst inledande motstånd från Sovjetunionen, till FN:s generalsekreterare efter Trygve Lie. Han var ledamot av Svenska Akademien från 1954.

Dag Hammarskjöld omkom vid en flygolycka i Ndola i nuvarande Zambia i september 1961.

Tilldelades postumt Nobels fredspris 1961. Mångsidigheten i hans personlighet blev uppenbar inte minst genom de mycket personliga anteckningar han efterlämnade och som utkom i bokform efter hans död, Vägmärken (1963).

I Vägmärken framstår Hammarskjöld som djupt religiöst engagerad, något av en mystiker.

Andreas Kundler (”Bengt”) och Gerhard Hoberstorfer (”Alex”) i Entré - Sorti. En medioker pjäs utan glöd och hetta, skriver Robert Sandström. Foto: Carl Thorborg

Att spela sig själv, särskilt när skådespelare ska göra det, det vill säga: spela skådis, unga och orutinerade dessutom, är inte lätt. Antingen tar man i för mycket, eller också för lite. Här tar man inte i alls.

Jag som många andra trodde nog att pjäsen skulle handla om konflikten på Stockholms stadsteater, där chefen, Benny Fredriksson, styr med medeltida metoder vilket kapat ett tystnadens hus. Detta har omvittnats av bland andra skådespelaren Ulf Friberg som dock menar att skulden är allas: ”Jag anklagar inte bara honom, utan oss alla!” (DN-Kultur 1 mars 2011).

Men så icke. I stället lär det vara en i det närmaste 40 år gammal konflikt på Folkteatern i Göteborg i början av 1970-talet som utgör fond. Lennart Hjulström var chef där då, och det är möjligt att det är det minnet han vill göra upp med. Men helt säkert är det inte.

Gerhard Hoberstorfer spelar ”Alex” som mycket väl kan vara Alfred Radoks alter ego; pjäsens ”Bengt” (Andreas Kundler)är sannolikt Hjulströms eget.

Betydande teaterman

Radok var en betydande tjeckisk teaterman som efter Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien natten mellan den 20 och 21 augusti 1968 lämnade Prag och slog sig ned i Göteborg. Han var regissör på Folkteatern när Hjulström blev chef, och kom att genomlida åtta år innan han avskedades och på nytt drevs i exil för att sedan dö i Wien 1976.

Entré – Sorti kan mycket väl handla om en smärtpunkt i Lennart Hjulströms liv. Kanske har han dåligt samvete för att han inte agerat kraftfullt nog för att ta tillvara Alfred Radoks kvalifikationer och ge honom meningsfulla arbetsuppgifter så att han slapp bli avskedad?

Visst, det är lite sent att agera nu. Ska det dröja 40 år att dramatisera dagens konflikt på Stockholms stadsteater är det minst sagt en katastrof.

När teatern invigdes 1960 sa dåvarande finansborgarrådet Hjalmar Mehr (S) att, ”Stadsteatern ska vara ett salt i debatten”. Det har den varit från och till. Men när debatten nu behövs som bäst, för att värna teaterns egen scenkonst, lyser den med sin frånvaro.

Det är tyst, knäpptyst.

Som en begravning

Lennart Hjulström hade gärna fått sjunga ut. Då hade säkert föreställningen haft en annan glöd; nu var det bitvis som en begravning. Den replik som fastnat i mitt minne utspelar sig också på en kyrkogård: ”Tankstrecket mellan årtalen för födelse och död är precis så kort som en människas liv”. Det manar minst sagt till eftertanke

Lennart Hjulström framhåller att tankstrecket kan vara målat i svart eller guld. Ett understatement? Säg inte det. Jag är inte säker på att publiken förstår ironin i detta.

Biståndsminister Gunilla Carlsson ser öppenheten med biståndet som ett projekt lika spännande som en filminspelning- där alla som vill  får vara med. Foto: Robert Sandström

– Nej, inte alls. Vi öppnar upp och delar med oss för att alla som vill ska komma med i filmen, säger Gunilla Carlsson då hon stolt presenterar den nya öppenheten kring biståndet på en pressträff i Rosenbads konferenscenter i Stockholm.

– Sajten openaid.se ska göra det möjligt för organisationer, journalister och allmänhet att följa hela biståndskedjan. Från beredning av biståndsinsatser, via beslut och rapporter till utvärdering av insatsernas resultat, säger Gunilla Carlsson.

Ambitionen är att tjänsten ska fungera som tredje generationens e-förvaltningsprojekt där det är öppet för vem som helst att vidareförädla innehållet i egna applikationer eller webbsajter.

Forskare och andra intresserade aktörer får på det här sättet också nya möjligheter att dra ut data till egna analyser.

Openaid.se är en del i biståndsministerns initiativ att öppna biståndet för insyn och idéer från fler. Här visas alla originalhandlingar; från ansökan, via beslut, till olika skrivelser och redovisningar. Projekt för projekt, biståndsland för biståndsland.

Efter 1 juni 2011 ansvarar SIDA för sidan med assistans av UD.

På riktigt

– Transparensgarantin är inte bara en vision, nu är det på riktigt.

I lanseringen deltog en panel bestående av Thomas Bjelkeman-Petterson, VD på en open sourcestiftelsen, Joakim Jardenberg, ”framtidskramare” och debattör i Media, internetrådgivare; och bakom publikationer som Makten och öppenheten och Tidningen Focus.

– Vi skulle göra en ranking och lista. Men det blev så där, snårigt. I Sverige har vi använt den invanda och stolta traditionen av offentlighetsprincipen för att ingenting göra, säger Joakim Jardenberg som hoppas:

– Att detta påverkar regeringen om öppenhet även på andra områden. Och att det blir en process som får vingar.

I panelen satt Thomas Bjelkeman, Joakim Jardenberg, Jonas Lejon och Lisa Sjöblom som gav sin syn på nya sajten. I talarstolen ses moderator Cecila Julin. Foto: Robert Sandström

Jonas Lejon, yngst i panelen och under 30 år, är internetentreprenör och grundare av mikrobloggen Mikro. Lagom inför lanseringen har han byggt en webbtjänst, biståndet.se, som ska underlätta sökandet på Openaid.se. Lisa Sjöblom; verksam i en av världens äldsta barnorganisationer, deltog som ”praktiker”.

– Systemet är öppet, men inte transparant. För det krävs kunskap om biståndet och hur det fungerar, säger Lisa Sjöblom.

– Öppenhet kan vara en utmaning. Men informationen måste göras mer lättförståelig. Kanske inte i ett första steg, men på sikt, säger Thomas Bjelkman.

Särskilt glad över lanseringen var pensionerade radiojournalisten, flerfaldigt prisade (Stora Journalistpriset 1987 för avslöjandet av Boforsaffären) och legendariske ”grävaren” Jan Mosander som under sin tid på Ekot gjort en rad avslöjanden om hur biståndet missbrukas. Foto: RobertSandström

Särskilt glad över lanseringen var pensionerade radiojournalisten, flerfaldigt prisade (Stora Journalistpriset 1987 för avslöjandet av Boforsaffären) och legendariske ”grävaren” Jan Mosander som under sin tid på Ekot gjort en rad avslöjanden om hur biståndet missbrukas.

– Hur är det med E-posthanteringen? Blir den också offentlig? Var Jan Mosanders enda fråga.

– Det ska det, och både bistånd och bidrag, och vem som betalt in pengar, ska också redovisas på sikt, lovar Gunilla Carlsson.

– Det här är en infrastruktur som erbjuds alla, och som kan byggas vidare på för kyrkan, förskolan, ICA-affären med flera.

Lennart Hård, Göteborgs universitet, ser gärna att statistik och data kopplas till dokumenten, så att man kan se ursprunget. Och som nästa steg föreslår han:

– Lägg till de stora ambassaderna, anpassade till lokala sammanhang.

Häpen

Gunilla Carlsson säger sig vara häpen över hur kort det institutionella minnet är.

– Det här är spännande och demokratiskt intressant. Ett arbetsinstrument som kommer att ge oss bättre underlag och bättre stöd. Historiska data är intressanta, men jämförelse över tid är svår att åstadkomma.

Biståndsministern tror att sajten kan bli en biståndsexport av bästa slag.

– Kunnandet har vi, och deltagardemokrati förutsätter en politisk idé som omsätts i en handling och plan. Här kan vi dra nytta av entreprenörer, aktörer loch myndigheter. Inte minst Sida som legat i framkant.

Lanseringen av öppenhetssajten Opendaid.se väckte stort mediaintresse. Foto: Robert Sandström

Roland Håkansson, SIA, företräder 30 handikapporganisationer i Sverige.

Synskadade

Hur tillgänglig är Openaid.se för personer med folk med olika funktionsnedsättningar, till exempel synskadade?

Gunilla Carlsson:

– Även språket kan vara ett hinder. Vilka språk ska människor med funktionsnedsättningar använda sig utav, det kan jag inte svara på i dag. Men frågan är viktig, och vi ska bearbeta även detta. Ocjh ta frågan vidare i ett bredare perspektiv.

– Svaret är nej, alltså?

– Ja.

Jonas Lejon, bakom hjälpsajten Biståndet.se, fixade blixtsnabbt talsyntes så att även synskadade kan ta del av öppenhetssajten Openaid.se. Foto: Robert Sandström

När Gunilla Carlsson undrade vem som kunde hjälpa henne med uppgiften lovade Jonas Lejon att fixa så att sidan nu är tillgänglig åtminstone för synskadade.

– Det fixar vi under dagen, svarar Jonas Lejon då han får frågan om även synskadade kan ha nytta av sidan. Eftersom sajten görs med open source-verktyg kopplade han genast en talsyntes till sidan.

– Så snabbt går förändringarna, och därför känns det här rätt i tiden, menade biståndsministern som i ett första skede lagt ut alla dokument två år bakåt. Efter hand ska mer material läggas in, men det tar viss tid eftersom äldre dokument måste skannas in så att det kan presenteras i digital form.

Fakta: Öppet bistånd.

Länkar:

Openaid.se

Biståndet.se

Jag fick nyss ett brev. Ännu ett, kan man säga. Ett i raden av många de senaste året från ännu en blivande journalist som vill bli medlem i vår nystartade förening: Journaliststudenter utan gränser.

Vi är en växande skara, om än fortfarande få i sammanhanget.
 
När vi startade föreningen var det lika mycket av intresse för omvärlden, som av kritik mot den institution vi är del av; att studera vid journalistprogrammet på JMK, Institutionen för Journalistik, medier och kommunikation vid Stockholm universitet, är att utsättas för en strid ström av intern berömmelse. Alltid talas det om hur vår utbildning är den bästa, Créme de la Créme av varianterna i Norden.
 
Verkligheten är en annan.
 
Jag har själv alltid intresserat mig för omvärldsjournalistik, och den typ av globala perspektiv som människor i regel tycker är intressant då de presenteras för dem. Ett perspektiv vi faktiskt behöver. I människans natur ligger rentav en längtan efter nyheterna bortom kullen. Vår värld är beroende av vetskapen därifrån, då vi handlar med en kontinent och krigar mot en annan.
 
Men var finns detta perspektiv – framförallt, hur mycket plats får det – i medierna i dag? Alltför marginaliserat. Var finns det i utbildningen? Alltför nedprioriterat.
 
Under utbildningen till journalist finns det inga verkliga försök till att bättra på studenternas världsbild. Ofta finns den redan där, då blivande journalister i regel är väldigt allmänbildade. Men ingen får riktig möjligheten, att som student ta del av någon annans vardag och genom utbildningen se världen.
 
KTH:s ingenjörsutbildningar, Språkprogrammet, Läkarprogrammet … Många utbildningar har utbytesterminer med skolor på andra sidan jorden. Borde inte ett ett liknande utbyte vara närmast ett obligatorium för framtida journalister? Ändå finns det knappt någon möjlighet till det.
 
Journaliststudenter utan gränser jobbar för just detta. Internationell utblick, interkontinentalt studentutbyte, och en på sikt mer sammanvävd studieväg för blivande journalister är det vi jobbar med. Framtiden kommer inte bara behöva, utan också kräva, att våra informatörer är globala i sitt uttryck. Att vi vet hur vardagen är för en journalist i Ryssland, att vi har sett hur sjukvården går till i Uganda; att vi tillsammans, bortom nyhetsflödet kan dra egna slutsatser genom den samlade erfarenheten av en globalt verkande journalistkår.
 
För, vad vet egentligen vi journaliststudenter – morgondagens informatörer och grunden för demokratin – om världen utanför Sveriges gränser?
 
Vad har vi sett med egna ögon?
 
Tiden är kommen för att ta reda på det, och det är dags att få till en förbättring.
 
I December 2011 gjorde Journaliststudenter utan gränser en första utbytesresa; åtta journaliststudenter åkte till Ryssland och Moskva för att inleda ett samarbete med journalister och journalistutbildningen där. En rent historisk utbytesresa. I alla fall med JMK:s mått mätt.
 
Och vi tänker fortsätta.

Martin Edström, fotograf och journalist

Ordförande i Journaliststudenter utan gränser.

Documentary Editor på Independent World Report

Hemsida

Blogg

Fotnot:

Martin Edström har blott 22 år gammal hunnit med att resa rest kors och tvärs över hela jorden på uppdrag av bland andra Röda Korset, SAAB, Abbott Laboratories, Bergsport, Svenska Klätterförbundet, Escape 360, Stadium och ett antal andra magasin och dagstidningar.

2008 dokumenterade han HIV/AIDS-projekt i Zambia, Tanzania, Uganda och Sydafrika som ställdes ut i Mexico, USA och Canada.

Det egna projektet Carpe Diem – Fånga dagen! – är en dokumentär om miljöprojekt i världen där han avverkat Amazonas i Peru och Ecuador.

I Cape Verde tog Martin de bilder som gav honom 2009-års seger i Travel Photographer of the Year Awards. En årlig fototävling för resefotografer. Det var första gången som förstapriset går till en svensk och det kan noteras att utmärkelsen offentliggjordes bara timmarna efter det att Martin kommit hem från Malta där han gjort ett fotoreportage om båtflyktingar.

Instruktör i bergsklättring och flitig utövare av sporten är hans nästa stora projekt en fotodokumentär om projektet Saving Mount Everest tillsammans med den österrikiska organisationen ECOHimal.

De sherpas som lever i området ska städa upp Mt. Everest en gång för alla, efter att alla turister och klättrare lämnat så mycket skräp efter sig. De ska dessutom bygga upp ett nytt system för avfallshantering, för att långsiktigt förebygga att det händer igen.

Martin Edström är projektets officiella fotograf. Räkna med fler krönikor från hans penna på Europaforum.se.

Vinnande bild. A village on Santo Antao, Cape Verde. Click the image to go to the winner's gallery at TPOTY.com. Foto: Martin Edström