Så jobbar strukturfondspartnerskapet

I beredningsgruppen för Strukturfondspartnerskapet i Stockholm representerar Maria Ahlsved Länsstyrelsen. Där sitter också representanter från Försäkringskassan, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län och Arbetsförmedlingen.

Av Marie Eriksson

10 november 2011

Den sociala ekonomin representeras av Coompanion som stödjer kooperativa företag.

Hon är en av åtta personer, inklusive sekreterare, som läser ansökningar. Efter att ESF-rådet gjort en första gallring efter riktlinjer och bestämmelser i det nationella programmet som Sverige och EU-kommissionen förhandlat fram.

Det beslutande organet Strukturfondspartnerskapet – är sammansatt av politiska partier, arbetsmarknadens parter och regionala aktörer. En ordning som finns över hela landet , i åtta regioner för prioritering inom samtliga strukturfonder.(red.anm)

Innovativ projektidé eller ekonomiskt solid aktör - vem vinner?

- Vi är intresserade av idéer och nytänk. Men för att överhuvudtaget komma ifråga, ska alltså de strategiska aktörerna vara med. Och då behöver ofta många parter vara inblandade.

I snitt har beredningsgruppen i Stockholm runt ett tjugotal ansökningar att ta ställning till vid varje ansökningsperiod. De får två veckor på sig att gå igenom dem och alla ska läsa allt. Sedan har de möten i två dagar, då de både hinner träffa representanter från förvaltande myndigheter, diskutera med varandra och lämna sina synpunkter på projekten.

Bistår ett sekretariat

Beredningsgruppens arbetsordning är beslutad av Strukturfondspartnerskapet. Deltagarna i beredningsgruppen bistår ett sekretariat. Och det är sekretariatet som lägger fram förslag på prioritering av projekt till Strukturfondspartnerskapet. Och Strukturfondspartnerskapet i Stockholm brukar numera tycka som sitt sekretariat.

- Att det ofta råder samsyn om förslagen till prioriteringar kommer sig av att man under flera år arbetat tillsammans och att sekretariatet är lyhört för de åsikter som partnerskapet uttrycker på möten.

Förvaltande myndighet, ESF-rådet, får sedan inte gå emot partnerskapets prioriteringsordning.

Länsstyrelsen flera roller

Länsstyrelsen har flera roller: Som idégivare för regional utveckling, som beslutsfattare i Strukturfondspartnerskapet och som projektägare. Kan det bli en intressekonflikt?

Om till exempel länsstyrelsen är med och finansierar ett projekt, får vi inte yttra oss om detta projekt på strukturfondspartnerskapsmötet

- Jo, det kan det bli för de flesta, svarar Maria Ahlsved. Det är ofta någon som är jävig. Det är en vanlig situation och så ser det ut i hela landet. Men det är väldigt noggrant reglerat om hur jäv ska hanteras. Det verkar som att vi i Stockholm följer reglerna mest strikt. Om till exempel länsstyrelsen är med och finansierar ett projekt, får vi inte yttra oss om detta projekt på strukturfondspartnerskapsmötet.

Vilken utbildning angående fondens syften och mål har ledamötena i beredningsgruppen i Stockholm?

- Jag fick ingen formell kurs eller utbildning när jag började för två år sedan och känner inte till någon regelrätt utbildning för oss ledamöter. Men de som sitter i vår beredningsgrupp är kunniga och inne i programmen. Byts en medlem ut, sker en kompetensöverföring. Här finns mycket regional kunskap utifrån respektive positioner och det ger ett mervärde i processen när vi diskuterar och fattar beslut. Man vet vad som pågår och vad som behövs i regionen och kan uppmärksamma viktiga kopplingar mellan till exempel arbetsgivarsidan och regionens behov.

- Men det skulle kunna vara bra om medskicken till besluten om projekt blev ännu tydligare. Att de som har ansökt får ännu mer information om vad de bör tänka på, utveckla och komplettera, avslutar Maria Ahlsved.

Länkar:

Mer om strukturfondspartnerskapet i Stockholm

Mer om bestämmelserna för partnerskapen

Mer om