Bostadsbolag som alternativ arbetsförmedling

Ett bra bostadsområde är ett bostadsområde där de boende jobbar. Örebro Bostäder har skapat en väg från marginalisering till inkludering för många Örebrobor. ÖBOs goda rykte, projektägarens engagemang och en enkel grundidé med tydlig fokus på arbete har skapat förutsättningar för att lyckas.

- För kommunen är detta exempel på ett framgångsrikt integrationsprojekt. Att nästan 80 procent av deltagarna har gått från arbetslöshet till sysselsättning gör stor skillnad, både ekonomiskt och socialt, säger Karin Sundin (s), ordförande i ÖBOs styrelse.

ÖBO- en alternativ arbetsförmedling
Drygt fyra kilometer från järnvägsstationen i Örebro ligger Vivalla företagsby. Omgivna av till synes oändliga fält ligger de identiska, låga byggnaderna uppradade. Här huserar många av Örebros lokala företag, likaså socialfondsprojektet Jobbpunkt Väst Örebro. Elmar Jehle har drivit projektet sedan starten 2009 och visar mig runt i lokalerna.

I ÖBOs, Örebro Bostäder, regi har projektet fungerat som en alternativ arbetsförmedling för grupper långt ifrån arbetsmarknaden.

Jobbpunkt Väst Örebros långtidsuppföljning, som är baserad på 97 procent av 180 deltagare, ett år och tre månader efter att de lämnat projektet, visar bland annat att 42 procent av deltagarna har fått ett arbete, 12 procent studerar, 18 procent är i ett arbetsmarknadspolitiskt program och att 25 procent fortfarande står utan jobb, är sjukskrivne eller är föräldralediga. Enligt en ickevetenskaplig beräkning gjord av utvärderaren Håkan Edlund, leg. psykolog, är projektet är rena rama vinstmaskinen.

- I starten var 79 procent av deltagarna beroende av försörjningsstöd, i dag är den siffran nere på 28 procent. Om man till det lägger den skatt som deltagarna nu betalar, får vi en vinst på cirka 13 miljoner kronor, säger Elmar Jehle.

Delaktighet- både från ägare och deltagare
Han sätter på en kanna kaffe i pentryt där högst tre personer ryms samtidigt. Intill ligger ett litet samtalsrum, mot väggen en soffa och i hörnet en fåtölj. Myndighetsmöbler.

- Här har vi samtal med deltagarna och gör bland annat personprofilsanalyser. Deltagarna får tänka till kring vilka de är, vilka styrkor och svagheter de har. Bygga upp självförtroendet helt enkelt.

Elmar Jehle beskriver en verklighet där många deltagare har tappat tron på, och förtroendet för, det svenska samhället och myndigheterna. Att det är ÖBO som äger projektet ser han därför som en nyckel till framgång.

- ÖBO är ingen myndighet, ingen överhet. Nästan en tredjedel av alla Örebrobor lever i en ÖBO- bostad, varumärket är starkt och företagskulturen trygg. Jag har känt att jag haft dem i ryggen under hela projektet. Det är rent generellt väldigt värdefullt, inte bara när det gäller ekonomiska aspekter, säger han.

Projektägarens delaktighet väger dock lätt om deltagarnas delaktighet saknas. Projektet arbetar mycket med att skapa sammanhållning i gruppen genom andra aktiviteter än jobbsökande.

- Vi brukar ordna "interkulturellt smörgåsbord", som det skulle heta i EU-sammanhang. Vi kallar det knytis. Deltagarna tar med sig en rätt som är typisk för antingen den del av Sverige de kommer ifrån eller för deras region i hemlandet. Det sådana saker som är kittet, säger Elmar Jehle.

Men, för att deltagarna inte bara ska få ett jobb, utan även behålla det, är den sociala biten viktig, menar han. Därför börjar de varje dag med att titta på Tvärsnytt.

- Man måste kunna föra sig i kafferummet och då kan man inte bara titta på Al Jazeera, säger han och skrattar till.

Från "krysset" till framtidsdrömmar
Ytterligare en bit bort från järnvägsstationen ligger bostadsområdet Vivalla, ett miljonprogramsområde där 75 procent av de boende har ett annat modersmål än svenska, den öppna arbetslösheten är hög och, i örebroiska mått mätt, kriminaliteten likså. Med det i ryggen beskrivs stadsdelen ofta i samma termer som Malmös Rosengård, men invånarna verkar trivas.

- Jag har bott i Vivalla i 26 år och skulle aldrig flytta därifrån, säger Eva Mesenhol som är en av Jobbpunkt Väst Örebros första deltagare.

När vi senare under dagen kör runt i området förstår jag varför. Vivalla är så långt ifrån miljonprogramsområdena i Stockholm som man kan komma. Glöm de höga, identiska husen med loftgångar och gråa fasader. Här är tegelhusen inte högre än två våningar, trädgårdarna är vintern till trots välskötta. Likheten med Rinkeby i Stockholm är decimerad till de paraboler som sticker ut från balkongerna.

Här bor även Ibrahim Altamimi, eller Ibbe som han vill kallas, även han en av projektets första deltagare. För snart tio år sedan kom han från Irak till Sverige som ensamkommande flyktingbarn. Då var han 16 år och bodde på ett så kallat Ungbo i Hallsberg där han lärde sig svenska. Efter elva månader fick han uppehållstillstånd, han började på industriprogrammet i Laxå och utbildade sig till CNC-operatör. Han fick en betald praktik och framtiden såg ljus ut. Sen kom "krysset", som han kallar det. Den ekonomiska krisen. Företagen i området varslade och den ljusa framtiden slocknade. Efter en period som arbetslös blev han rekommenderad Jobbpunkt Väst Örebro.

- Det öppnade mig. Jag kunde ta reda på vilka som var mina starka sidor och fick idéer om vad jag verkligen ville göra, säger Ibbe.

- Jag är social och tycker om att vara bland människor. Jag kan inte stå bakom en maskin och trycka på knappar, jag visste att jag hade mer att ge, men jag hade tappat tråden.

Eva och Ibbe jobbar i dag som källsorteringsinformatörer. De går runt i ÖBOs bostäder, knackar dörr och informerar de boende om hur de ska sortera sina sopor och var de ska slängas.

- Jag trivs jättebra och känner verkligen att jag gör något viktigt. Men i framtiden vill jag bli sjuksköterska, kanske till och med läkare, säger Ibbe.

Mersmak för verklighetsförändring
Goda resultat i all ära, men hur får man egentligen integrationsprojekt att leva vidare?

På grund av det täta samarbete som funnits mellan projektet Jobbpunkt Väst Örebro och Örebro kommun förutsätter ÖBOs styrelses ordförande Karin Sundin att kommunen tar tillvara erfarenheterna i sitt fortsatta arbete. Men det finns ändå svårigheter med att implementera intergrationsprojekt i övrig ordinarie verksamhet.

- Det är svårt att lyfta ett projekt ur sitt sammanhang. Framgången beror bland annat på att projektägaren är ett bostadsbolag, att vi har haft rätt person på rätt plats och att vi har förstått vikten av att anpassa projektet efter omständigheterna, det går inte bara att kopiera, säger hon.

Samtidigt har projektet under hela peroiden haft nära kontakt med nämnden, och kommunen har ingått i projektets arbetsgrupp.

- Erfarenheterna sprids, men ett problem är att vi inte har några tillitsfulla socioekonomiska beräkningar, säger Karin Sundin.

Hon menar dock att det, utifrån de resultat som projektet visar, inte går att dra någon annan slutsats än att projektet har gjort en stor ekonomisk skillnad för både kommunen och ÖBO. Men det är inte den enda vinsten.

- Ur ÖBOs perspektiv har projektet gett mersmak. Exempelvis tar vi nu ett helhetsgrepp kring en renovering i Vivalla och i det arbetet har vi med oss en arbetsförmedlare för att se hur vi kan involvera områdets arbetslösa i arbetet. Projektet har gett oss mersmak för verklighetsförändring, säger hon.

Det skriver även projektledaren Elmar Jehle under på, men menar att det blir svårt för ÖBO att fortsätta helt själva.

- Det är kommunen som drar mest nytta av projektet, och det tror jag att de förstår. Politiken har uttryckt att de ska hitta lösningar för att implementera metoderna, men hur vet vi ännu inget om, säger han.

- Nu vet vi att det vi gör i projektet fungerar, men vi måste utvecklas och prova nya saker, säger han och syftar på den projektansökan som i skrivande stund ligger under klubban.

Faktaruta:
Jobbpunkt Örebro Väst har en total budget på 12 352 838 kronor varav 4 719 182 kronor kommer från ESF. Projektet ägs av det kommunala bostadsbolaget ÖBO och medfinansieras av Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen i Örebro.

Projektet Jobbpunkt Väst Örebro har inspirerats av ESF-projektet Jobbpunkt Västerås metoder, men har anpassat dem efter Örebros förutsättningar.

Stadsdelen som integrationsfabrik: Debatt i Socialfonden
Den 25 januari anordnade SPeL ett frukostseminarium på ämnet "Stadsdelen som integrationsfabrik" där två projekt, bland annat Jobbpunkt Väst Örebro, med liknande utmaningar hittar intressanta lösningar för att skapa delaktighet genom nätverk och nya kontaktvägar mellan bostadsföretag, myndigheter och näringsliv.

Läs om och se filmen från seminariet

 

blog comments powered by Disqus