Ny forskningsrapport: Fattigdomstalen visar klyftorna

Blir Sverige allt mer segregerat? Kan man tala om fattigdom i Sverige? Hur blir livschanserna för en ung person som växer upp under missgynnande förhållanden? Det är några frågor i antologin Utanförskap som Institutet för framtidsstudier tagit fram med medverkan från socialfonden.

Av Torsten Thunberg

18 januari 2012

Forskningen visar att i de nordiska länderna är risken för fattigdom bland unga vuxna och invandrade högre än i många andra länder. Boken ger ett bra underlag till diskussionen om utanförskap och framtidens politik för social inkludering. En av författarna är Olof Bäckman, sociolog och forskare vid Institutet för Framtidsstudier:

- Det försteg i fattigdomsbekämpning, som de nordiska länderna generellt sett har, tycks inte gälla för dessa nya riskgrupper. Om vi vill att arbetsmarknaden och välfärdsstaten även ska omfatta unga vuxna och invandrare, är de höga fattigdomstalen för de här grupperna i Sverige oacceptabla, menar Olof Bäckman. Även om det på många sätt kan vara svårt att jämföra grupper som invandrade och unga ensamstående vuxna är ändå de nordiska ländernas oförmåga att inkorporera invandrare i sin fattigdomsstrategi ett misslyckande, säger Bäckman.

Antologin är uppdelad i fem avsnitt:

1. Ojämlikhet och fattigdom

2. Reguljär och irreguljär arbetsmarknad

3. Utanförskap i ett livsförloppsperspektiv

4. Rumsliga aspekter av social utestängning

5. Institutionella analyser av fattigdom och social utestängning.

I det första avsnittet ger Johan Fritzell en översikt av fattigdom. Trots att fattigdomsnivån ökat i Sverige under de senaste decennierna ligger ändå nivån lägre än i de flesta andra jämförbara länder. På gruppnivå finns det två viktiga undantag. Invandrade och unga vuxna har högre fattigdomsnivåer i Sverige och de övriga nordiska länderna jämfört med många andra länder.

Det andra avsnittet handlar om arbetsmarknaden. Sysselsättningen efter 1990-talskrisen har aldrig helt återhämtat sig. Ungdomar och invandrade från "icke-västländer" är två grupper som drabbades särskilt hårt under krisåren. Men medan olika invandrargrupper, åtminstone på gruppnivå, fått del av förbättringarna sedan dess så har gruppen ungdomar lyckats sämre. Studien av den irreguljära arbetsmarknaden har fokus på den informella hushållssektorn.

Hur livschanserna påverkas av fattigdom och sociala problem under ungdomsåren visas i det tredje avsnittet i antologin. Resursbrister under uppväxttiden har tydliga konsekvenser för försörjning och arbetsmarknadsanknytning långt senare i livet. Fattigdom under uppväxtåren påverkar skolprestationer, hälsa och risken för att i unga år hamna i kriminalitet, faktorer som i sin tur påverkar risken för arbetslöshet och exkludering i vuxen ålder. Sambandet finns, även om det går bra för de flesta. Att vara ung och utanför har ofta bestående konsekvenser. Det går betydligt sämre för dem som vid 25 års ålder har en svag arbetsmarknadsanknytning. Och eftersom gruppen "unga utanför" ökar enligt forskarna i antologin, riskerar vi att i framtiden ha flera generationer, där en betydande andel har stora problem att ta sig in på arbetsmarknaden och i den mån de gör det kommer att vara de första som drabbas vid konjunkturnedgångar.

Bokens fjärde avsnitt handlar om boendesegregering, bland annat redovisar man forskning om framtidssynen hos unga i olika boendeområden. De som bor i "utanförskapsområden" tenderar att se mindre ljust på den egna framtiden. En svårtolkad uppgift är att dessa effekter i mycket högre grad gäller flickor än pojkar.

I det femte avsnittet kommer ett internationellt perspektiv in. Familjepolitikens utformning och risken för barnfattigdom är ett perspektiv som studeras. I en EU-rapport för tio år sedan förespråkades ökad decentralisering och större samordning av arbetsförmedlingen och socialtjänstens stödjande arbete på lokal nivå. I länder där arbetsmarknadspolitik och socialbidragspolitik bedrivs på olika territoriella nivåer har det varit svårare att genomföra någon samordning än i länder där de två politikområdena styrs på samma nivå. Sverige avviker genom att ha ett system där politikområden styrs på nationell nivå, men samordningen inte kommit långt.

I EU-dokument används ofta begreppen "social inkludering" och "social utestängning". I dokument och debatt är det viktigt att man skiljer på diskussionen kring anständig levnadsstandard och tillträde till arbetsmarknaden från diskussionen om vilken policy och vilka institutioner som kan möjliggöra detta.

Denna antologi har kommit till inom programprojektet Det sociala utanförskapets orsaker och konsekvenser, som bedrivits vid Institutet för Framtidsstudier. Socialfondens temagrupp Integration i arbetslivet och Europeiska socialfonden har medverkat till antologins tillkomst. Den kan bland annat köpas direkt från Dialogos förslag för cirka 270 kronor.

Utanförskap, Susanne Alm, Olof Bäckman, Anna Gavanas och Anders Nilsson (red.) Dialogos Förlag: Läs mer

Torsten Thunberg