EU:s år för aktivt åldrande: Svenskar 55 + är aktivast i Europa

Andelen äldre (55+) i EU har stigit från 25 procent 1990 till 30 procent 2010 och beräknas öka till 40 procent 2060. Nu börjar EU:s år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Aktivt åldrande innebär att äldre personer ska ha möjlighet att stanna i arbetslivet och bidra med sina erfarenheter, att spela en aktiv roll i samhället och leva ett så friskt och givande liv som möjligt.

Av Torsten Thunberg

18 januari 2012

Lägst sysselsättningsgrad bland de som är i åldrarna 60-64 år har Ungern med 13 procent och högst Sverige med 61 procent. Sysselsättningsgraden i Sverige för dem som år 2010 var mellan 55-69 år var 80,7 procent. Genomsnittsåldern i EU för utträde ur arbetskraften (år 2009) var 61,5 år. Det är inte bara på arbetsmarknaden som svenska över 55 är mer aktiva än andra européer. Det gäller också till exempel föreningslivet.

EU-kommissionen har inför EU-året för aktivt åldrande låtit genomföra en. S.k. eurobarometer, en intervjuundersökning i hela EU med 27000 intervjuer, varav 1000 i Sverige. De tre första frågorna handlar om pensionsåldern.

På frågan "Hur länge kommer du att kunna arbeta?" var genomsnittssvaret 61,7 år för EU27 och 64,4 år för Sverige. På frågan "Vill du jobba längre än till 65 år?" svarade 33 procent av EU-medborgarna ja, medan av svenskarna var det 43 procent.

Det är stora skillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden. På EU-nivån tror egna företagare att de kommer att arbeta tills de är 64,9 år, medan arbetare till 59,9 år.  Chefer svarar 63,2 och kontorsanställda 61,8. 46 procent av de egna företagarna vill arbeta längre än till 65 år, 37 procent av cheferna, 29 procent av de kontorsanställda och 28 procent av arbetarna vill också arbeta längre.

I Sverige svarar cheferna 65,5 och kontorsanställda 64 år på frågan om hur de länge de tror sig komma att jobba. Motsvarande siffra för svenska arbetare är 62 år. På frågan om de vill arbeta längre än till 65 år svarar 78 procent av de svenska egna företagarna ja.  48 procent av cheferna svarar ja, 31 procent av de kontorsanställda och 38 procent av arbetarna.

På frågan om pensionsåldern borde höjas fram till 2030 svarar i Sverige 60 procent nej och 38 procent ja. Inom hela EU var andelen ja-svar 33 procent.

En fråga där Sverige sticker ut väsentligt är den om engagemang i välgörenhets- eller annan frivilligorganisation.  55 procent i Sverige, men endast 26 procent i hela EU svarar att de aktivt deltar i arbetet i en eller flera organisationer. Svaren är lika i alla åldrar.

På frågan om vilka institutioner som spelar en positiv eller negativ roll i arbetet med att hantera problemen med en åldrande befolkning fanns det åtta grupper att välja på. Genomgående anser de tillfrågade i Sverige att alla med ett undantag, dvs. organisationer, religiösa organisationer, regionala och lokala myndigheter, medier, journalister, regeringen, företagen och fackföreningarna har en positiv roll och detta i större utsträckning än vad andra i EU-länderna har.  Förväntan på EU-institutionerna är överlag låg och mycket lägre i Sverige än i andra länder då det gäller rollen att lösa eventuell äldreproblematik.                                                                                                            

Källa:

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_379_360_en.htm

Torsten Thunberg