Romernas situation öppnar för projektpengar

Av de många nyanlända hemlösa i Sverige är hälften romer. Samtidigt som åtgärdspaket bearbetas av regeringen planeras projekt som ska lyfta gruppens ställning på arbetsmarknaden och i samhället. Största problemet är inte idéer eller pengar, utan regelverk och konflikten mellan den bestämmande och administrativa förmågan.

Bilden var tydlig vid en hearing i Stockholm där bland andra ESF-rådet deltog.

Efter nästan tre års arbete har betänkandet ”Romers rätt - en strategi för romer i Sverige” överlämnats till regeringen och gått ut på remiss. En av instanserna som ska tycka till är Svenska ESF-rådet som också står redo med pengar för hjälpande romska projekt.

Gunno Gunnmo, vice ordförande i delegationen för romska frågor, ser delegationens förslag som de första stegen för att förbättra romernas situation.

– Men det krävs ett långsiktigt arbete för att komma tillrätta med problemen, vi tycker att man ska arbeta med ett 20-årsperspektiv, säger han.

Svenska ESF-rådet hör till de drygt 200 instanser som remissen skickats till.

Input för ESF-rådet

Myndigheten samlar nu kunskap från olika aktörer som har inblick i romernas situation. Informationen ska användas i det fortsatta arbetet med romernas situation samt som input inför ESF-rådets remissvar. Myndigheten vill dels veta vilka frågor som inte lyfts fram tillräckligt i betänkandet, dels vilka insatser som kan leda till en arbetsmarknad där allas/romers möjligheter och rättigheter respekteras.

Angelina Dimiter-Taikon, föreståndare för Roma kulturklass och tillika en av ledamöterna i delegationen för romska frågor, påpekar att samarbete är en avgörande faktor för att få till stånd en förändring.

– Romskt liv handlar inte om att vara för sig själva. Vi vill samarbeta, och det är viktigt att lyssna på vad de olika romska grupperna har att säga, säger hon.

Andra synpunkter som lyfts fram av romska företrädare är vad man kan göra åt den starka antiziganismen och ifrågasättandet av positiv särbehandling samt hur man ska gå tillväga för att certifiera existerande kompetens för dem som saknar betyg.

Stödjande direktiv

Svenska ESF har direktiv att stödja projekt som riktar sig till romer eller som på annat sätt kan förbättra deras arbetssituation. Ingmar Paulsson, regionchef ESF Stockholm, konstaterar att det finns stora behov och mycket pengar.

– Det kan inte bli bättre förutsättningar, säger han.

Flera nya projekt ligger i startgroparna och andra har redan dragit igång. I Stockholm finns bland annat ett projekt som Stadsmissionen basar över och som riktar sig till hemlösa. I den gruppen återfinns i dag många romer som kommit till Sverige i tron att de lätt skulle få arbete.

– Av de många nyanlända hemlösa som kallas EU-medborgare, varav många från forna östblocket, är cirka hälften romer, säger Anne Marie Flood som arbetar med processtöd ESF i Stockholm.

Hon berättar att Stadsmissionen även är inne på ett nytt spår, att etablera ett servicecenter för snabbjobb. Om det blir ett projekt beslutas om i början av sommaren 2011 och går allt sedan enligt planerna kan projektet starta till hösten.

Romskt kulturforum

Men redan nu i början av december beslutas om ett antidiskrimineringsprogram, en utbildningsinsats som vänder sig till handläggare på arbetsförmedlingen och på socialförvaltningen. Via projektet ska handläggarna lära sig om romska frågor.

– Romskt kulturforum, som står som projektägare, har fått 2,5 miljoner till projektet, säger Anne Marie Flood.

Ytterligare två projekt på gång är utbildning av cirka 20 romska jobbcoacher, som beräknas kunna hjälpa cirka 500 arbetslösa romer, samt ett skolprojekt med 3-6 romska klasser, med 60-120 elever, fördelat på tre olika folkhögskolor i länet.

Nu när det finns gott om både intresse, vilja och projektpengar är det lätt att tro att arbetet ska gå som på räls. Men det finns smolk i bägaren, det stelbenta regelsystemet.
Eftersom projektpengarna delas ut först efter avslutat projekt stupar många redan på startlinjen.

– Många är helt enkelt inte likvida nog, säger Anne Marie Flood. Det är en skandal egentligen. Det finns vilja och projektidéer samt ett system för att finansiera utvecklingsinsatsen. Och så sätter regelverket käppar i hjulen. Och om man lägger över de romska projekten på andra mer likvida aktörer förlorar man självbestämmande.

Finansieringsformer

Nu letar Socialfonden i Stockholm efter andra finansieringsformer för att intressanta projektidéer inte ska gå förlorade. Förhoppningsvis går det vägen – liksom liksom EU-kommissionens önskan om, att via strukturfonderna hjälpa Europas romer till ett drägligt liv med utbildning, arbete och bostäder.

Vilka förslag ur betänkandet om romer som blir verklighet återstår att se. Först väntar en lång behandlingsprocess, efter remisstidens slut den 20 december. I slutet av januari ska remissvaren sammanställas och därefter ska förslagen som vaskas fram behandlas i regeringskansliet. Efter den interna behandlingen i kansliet är det sedan dags för allianspartierna att bestämma vad som ska framföras till riksdagen.

Text och foto: Lotta Ringdahl

Fotnot: Minoritetspolitikens mål

Målet för minoritetspolitiken kan delas in i tre huvudområden:

1. att ge skydd för de nationella minoriteterna,

2. att stärka de nationella minoriteternas möjligheter till inflytande,

3. att stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande.

Fakta: Romer

Av världens uppemot 20 miljoner romer finns 12–15 miljoner i Europa. Merparten av dem är efter den senaste EU-utvidgningen EU-medlemmar.

Uppgifterna om romernas antal är osäkra, ofta därför att romerna själva av fruktan för förföljelse inte har velat registrera sig eller har dolt sin etniska identitet.

I Sverige finns uppskattningsvis cirka 30 000 personer med romsk bakgrund (65 000 om också de resande räknas in). De delas in i fem grupper: svenska romer,  kaaleromer, resandefolket, utomnordiska och nyanlända.

Källa: Nationalencyklopedin

Finska romer

I Sverige bor drygt 3 000 finska romer, även kallade kaale eller kalé. De härstammar från de första romerna som kom till Sverige i början av 1500-talet.
1914 – 1954 var det förbjudet för romer att invandra till Sverige. De kaaleromer som bor i Sverige i dag har kommit hit efter det.
Minoriteter och minoritetsspråk

I Sverige finns fem nationella minoriteter med fem historiska minoritetsspråk: judar – jiddisch, romer - romani chib, samer – samiska, sverigefinnar – finska, tornedalingar – meänkieli.

Betänkandet Romers rätt - en strategi för romer i Sverige, som presenterades 30 juli 2010, kan laddas ned från regeringens hemsida.


Delegationen för romska frågor har avslutat sitt arbete. En sammanfattning av remissvaren väntas i slutet av januari 2011.

Läs också:

Livslång kamp till synes utan slut

Romerna för en tidlös kamp i tiden