Stoppet på utlysningar hårt slag för sociala ekonomin

Utvecklingen av den sociala ekonomin kommer att bromsas upp. Egendomligt att regeringen som vill bekämpa utanförskapet och satsa på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de svagaste grupperna gör så här. Det säger Jan Olsson, nestor inom arbetet med socialt företagande i Sverige, i en kommentar till stoppet av utlysningar inför 2012.

Av Owe Ivarsson

7 december 2011

Spl.nu kontaktade Jan Olsson för att bland annat få höra hans syn på socialfondens betydelse för utvecklingen av den sociala ekonomin.

Vilken betydelse har socialfonden haft för den sociala ekonomin i Sverige?

– Oerhört stor betydelse. Redan från början 1995 fanns vi med som en viktig part i ESF-programmen. Den sociala ekonomin fick ordentlig skjuts genom två åtgärder i förra perioden 2000-2006. Dels Equal som betydde att flera nya sociala företag kunde startas och utvecklas. Equal och det nya sociala företagandet är verkligen en av ESFs framgångssagor. Dels det särskilda program som kallades "lokalt projektstöd". Det betydde att man med små belopp kunde stödja nydanande initiativ från små föreningar. Och där flera av dem kunde utvecklas till riktigt företagande.
I den nya perioden har social ekonomi och särskilt det sociala företagandet fått mycket stöd. Och arbetsförmedling, försäkringskassa och kommuner har börjat förstå potentialen i det sociala företagandet för att få in de svagaste grupperna på arbetsmarknaden. Flera stora projekt genomförs för närvarande.

– Hur påverkas den social ekonomin av regeringens stopp av utlysningar 2012?

Katastrofalt. Utvecklingen av den sociala ekonomin kommer att bromsas upp. Kanske måste några företag slå igen. Egendomligt att regeringen som vill bekämpa utanförskapet och satsa på arbetsmarknadspolitiska åtgärder för de svagaste grupperna gör så här. Men jag är inte säker på att heller oppositionen förstår. Därtill kommer att vi går in i en sämre konjunktur med högre arbetslöshet.

De organisationer och företag som verkligen har bra metoder för att få människor in i arbetslivet drabbas. I de sociala företagen står egenmakt (empowerment) i fokus. Det är nyckeln till deras framgång. Givetvis skulle regeringen redan tidigare låtit socialt företagande bli en viktig del av den svenska politiken - mainstreaming som det så vackert heter - och inte förvisa dessa företag enbart till EUs strukturfonder.

ESF har haft en pionjärroll i den svenska arbetsmarknads- och näringspolitiken. Utan ESF skulle vi inte ha haft så många spännande och nya initiativ. Kalla det gärna sociala innovationer. Detta försvinner nu. Kanske är den svenska regeringens inställning en del av förhandlingarna om EUs budget. Vi vill inte betala. Vi behöver inte EU och ESF. Då visar vi detta genom att skicka tillbaka pengarna till EU. Ganska korkat, tycker jag.

- Vad är viktigt i EU-kommissionens handlingsplan för sociala företag?

Det sociala företagande som bekämpar utanförskapet erkänns. De sociala företagen blir mera synliga. Det betyder att EU kommer att stödja socialt företagande ännu mer än tidigare. Genom strukturfonderna men också på annat sätt. Regler som gäller offentlig upphandling, statsstöd osv. EU-kommissionen vill också att medlemsländerna gör något. Låt oss hoppas på detta.

Fakta: Jan Olsson har under många år arbetat med utveckling av kooperativt och socialt företagande. Han representerade kooperationen i EUs Ekonomiska och social kommitté 1995-2010. Redan 1994 kom hans bok Social ekonomi.

2009 skrev Jan Olsson"Det mänskliga företagandet. Om social ekonomi för 2000-talet" med Elisabet Mattsson. (Utgiven på Premiss förlag)