Svenskledd erfarenhetsgrupp lobbar om jämställdhet

Förslaget till strukturfondsförordning 2014-2020 är inte tillräckligt när det kommer till jämställdhet. Därför ska en erfarenhetsgrupp lobba mot medlemsstaterna och EU-parlamentet.

Av Torsten Thunberg

8 januari 2012

Inte heller förslagen till förordningar för de olika strukturfonderna får godkänt, även om Socialfonden är bäst av dem. Det konstaterar den svenskledda erfarenhetsgruppen, The European Community of Practice on Gender Mainstreaming, i ett dokument som nu lämnas till medlemsstaterna och EU-parlamentet. Det är erfarenhetsgruppens två experter Renate Wielpütz och Anne-Charlott Callerstig som varit experter i arbetet att analysera Kommissionens förslag tillsammans med Anna Tengqvist och Bengt Nilsson.

I analysen konstateras att jämställdhetsperspektivet i den övergripande strukturfondsförordningen är starkare i det nya förslaget än i den förordning som gäller för nuvarande programperiod. Jämställdhet mellan kvinnor och män ska vara en av de allmänna principerna för de strategiska ramverk och de partnerskapskontrakt som ska slutas mellan medlemslandet och EU-kommissionen. Jämställdhet ska drivas i den ekonomiska, territoriella och sociala sammanhållningspolitiken och beaktas i styrning och utvärdering.

Kommissionen väntas presentera sitt förslag till det strategiska ramverket i början på 2012 och därefter ska partnerskapskontrakt och genomförandeprogram i de olika länderna arbetas fram. För det arbetet betonar erfarenhetsgruppen är det viktigt att förordningarna innehåller skarpa texter om jämställdhet. Gruppen påpekar i sitt dokument till medlemsstaterna och parlamentet, att i den övergripande förordningen ställs det krav på jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsintegrering, men att detta inte följs upp i respektive fonds förordning, mer än i den för socialfonden. Detta måste åtgärdas.

I socialfondsförordningen föreslås ett antal organ, nationellt partnerskap, övervakningskommitté mm. Ganska detaljerade anvisningar ges om sammansättningen, men gruppen saknar representation från något jämställdhetsorgan i de olika kommittéerna. Likaså finns det inga krav på jämställdhetsperspektiv i de strategiska dokumenten för förberedelser, genomförande, projekturval, program- och projektstyrning och utvärdering.

Kommissionen har i sina förslag till förordningar strävat efter att minska antalet indikatorer som ska redovisas om projekten. I listan i förslaget finns sysselsättningsstatus, ålder, utbildningsnivå, funktionshinder, utländsk bakgrund m.fl. Alla dessa indikatorer ska redovisas könsuppdelade. Men, konstaterar den svenskledda erfarenhetsgruppen, det måste också till indikatorer om jämställdhet, som kan visa hur ökad jämställdhet nås eller inte.

Läs mer

Torsten Thunberg