I SPEL:s verktygslåda finner du: Planeringsverktyg, Guider och Exempel om Lärande och strategisk påverkan, och planeringsverktyget LFA. » Läs mer
Med en omfattning på drygt 3 000 miljarder kronor 2007 är strukturfonderna den största posten i EUs budget. Av dessa går knappt en fjärdedel, 700 miljarder kr, till Europeiska socialfonden.
Strukturfonderna är ett styrmedel för att utjämna skillnader mellan medlemsstaterna och driva på social och ekonomisk utveckling.
Göran Färm: "Fonderna pumpar in optimism och kompetens"
Göran Färm är 60 år och gör sin tredje period i EU-parlamentet och är socialdemokratisk gruppledare i parlamentets budgetutskott. Tidigare har Göran Färm jobbat som bland annat journalist och kommunalråd i Norrköping.
Vad tycker du och Socialdemokraterna om strukturfonderna?
- Vi tycker att både socialfonden och regionalfonden är viktiga instrument för att hitta nya sätt att arbeta på. De fungerar som ett solidariskt instrument och ett kitt för medlemsstaterna. De är avgörande för sammanhållningen inom EU.
- För Sveriges del har fonderna bidragit till massor av innovationer som knappast hade kunnat göras inom den nationella budgeten. Dessutom bidrar de till kompetensutveckling, och lokal utveckling, framför allt i norra Sverige och andra utsatta landsdelar.
Vad är bra och mindre bra med fonderna? Vad kan göras bättre inför nästa programperiod?
- Fonderna har med rätta fått kritik för att administrationen är för besvärligt. Det har till exempel tagit för lång tid att få ut pengar.
- Ett annat område där det kan ske förbättringar är hur socialfondens pengar för delas. Tidigare lades resurserna på för många små disparata projekt, vilket begränsade genomslagskraften.
Han tycker att mycket arbete lagts ned på dessa båda områden under innevarande programperiod, men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.
- För att fonderna ska ha sådan genomslagskraft att de leder till strategisk påverkan måste de användas mer målmedvetet så att det stämmer med EUs övriga målsättningar som EU 2020 och klimatpolitiken.
- Men vi måste också ta ställning till vad vi vill åstadkomma nationellt och få arbetsmarkandens parter och regionala intressenter att ställa upp och delta för att utveckla fondernas strategiska betydelse på alla nivåer.
Vad lär vi oss av fonderna på samhällelig nivå? Har de den strukturpåverkan de är avsedda att ha?
- Vi har svårt att tillgodogöra oss resultatet av arbetet i projekten. Men nu bedrivs arbete vid Linköpings universitet på uppdrag av ESF för att förbättra möjligheterna att ta till vara kunskaperna i projekten, både för dem som är verksamma inom projekten men också för politiker och andra intressenter.
Hur ska det gå till?
- Det handlar om att göra en akademisk analys, att publicera resultat och sprida dem till alla som arbetar i anslutning till fondfinansierade projekt.
- Det är viktigt att resultaten omsätts i praktisk handling. Men det ligger inte bara på politikerna, utan också arbetsmarknadens aktörer, som fack och näringsliv har ett ansvar.
Har fonderna någon påverkan på svensk politik?
- Jag tror att fonderna har haft stor betydelse för synen på regioner. Vi är i ett läge där regioner riskerar att avfolkas. För dem har EU fonderna varit avgörande. De pumpar in pengar, men också optimism och kompetens. Det är oerhört viktigt för att byta den nedåtgående spiralen och öka innovationsviljan.
Han tror också att fonderna visar på den praktiska nyttan av EUs verksamhet och medlemskapet för den enskilda människan. Till det bidrar också att det lokala arbetet tack vare fonderna får en gränsöverskridande dimension, där regioner med likartade förutsättningar kan lära av varandra.
- Fondernas utgångspunkt är att det går att göra något, och inte bara passivt åse hur landsbygden dräneras på folk, eller hur grupper av invandrare eller personer med funktionshinder ställs utanför arbetsmarknaden.
Våldsam kritik har framförts mot fonderna på DNs ledarsida, hur ser du på kritiken?
- Jag tycker att DN är ohyggligt ytliga. De hänger upp sig på några få brisfälliga projekt och drar generella slutsatser av det. Det är som om man skulle säga att vi inte ska satsa pengar på forskning för att en del forskning misslyckas.
- Det här är samma princip. Vi testar idéer, en del misslyckas men många lyckas! Jag tror att det skulle vara förödande att ta bort fonderna. Att göra det här inom ramen för den nationella budgeten skulle vara svårt. Vi är inte vana att arbeta innovativt i den här skalan och samtidigt skulle den europeiska dimensionen gå förlorad. Det finns mycket transnationellt utbyte tack vare fonderna och det är viktigt.
Cecilia Wikström: "Ingen vill se att kejsaren är naken"
Folkpartisten Cecilia Wikström har suttit i Europaparlamentet sedan 2009 och är ledamot i utskottet för rättsliga frågor. Innan Cecilia Wikström blev heltidspolitiker jobbade hon som präst i Uppsala domkyrka, och som författare. Hon är 44 år.
Vad tycker du och Folkpartiet och strukturfonderna?
- Jag vänder mig emot det planekonomiska system som EU ger uttryck för när man väljer att fördela resurser till nationella program i sjuårsperioder.
- Ibland verkar det viktigare att den som vill ha del av pengarna har skrivit en ansökan där alla kryss är korrekt ifyllda, snarare än ansökans faktiska innehåll eller personens engagemang.
Cecilia Wikström menar att fondernas regionala fokus bidrar till att bygga in och förstärka protektionism och provinsialism i EU, när en ökad liberalisering av marknaderna skulle vara önskvärd.
- Vi har sett hur finanskrisen fört med sig ökad protektionism när till exempel franska företag väljer att flytta hem produktion från andra EU-länder. Då uppstår konkurrens mellan länderna istället för samarbete. Pengarna ska gynna EU som helhet.
Vad är bra och mindre bra, vad kan göras bättre inför nästa programperiod?
- Vi ska göra hälften så mycket, dubbelt så bra. I stället för att pytsa ut lite pengar här och där över hela EU, bör resurserna koncentreras till de områden där de gör mest nytta för hela Europa.
EUs Revisionsrätt har kommit fram till att drygt tio procent av alla projekt som beviljas medel aldrig blir av.
¬- Det är rena fuskprojekt, men ingen vågar säga att kejsaren är naken! Det är bättre att EU-pengar fryser inne än att de spenderas på projekt som det inte finns behov av.
- Varje år betalar vi 30 miljarder kronor till EU i medlemsavgift. Av dem kommer 15 miljarder tillbaka i form av strukturfonder, som dessvärre ibland går till helt meningslösa projekt. Det är alltså våra skattepengar vi talar om här och inte några allmosor från EU.
De områden Wikström vill prioritera är bredbandsutbyggnad och infrastruktursatsningar, främst på järnvägen i Östeuropa.
- Men vi ska inte kasta ut babyn med badvattnet, säger Wikström.
- Fonderna har en roll att spela på områden där den fria marknaden inte fungerar fullt ut. Till exempel för kvinnors företagande eller företagande bland människor som kommer från tredje land, som har svårt att få lån.
- Men för att fonderna ska ge så mycket innovation som det är tänkt, måste systemet bli mindre hierarkiskt och stelbent. Och programperioderna måste kortas. Vi lever i en tid av globalisering som kännetecknas av att allt går fortare, och så gör vi planer för sju år i taget...?
Vad lär vi oss av fonderna på samhällelig nivå? Har de den strukturpåverkan de är avsedda att ha?
- Vi har lärt oss att strukturfonder inte fungerar så bra som vi kunde önska. Det måste gå att garantera att projekten är innovativa och långsiktiga och att de är angelägna för regionen där de bedrivs. Som det är nu är det roffarprincipen som gäller i Sverige. Frågan som ställs är: Hur ska vi tillskansa oss så mycket EU-medel som möjligt? Snarare än: Vad vill vi åstadkomma?
- I Sverige har Jämtland, det mest EU-kritiska landskapet, lyckats bäst med att tillskansa sig bidrag ur fonderna.
Har fonderna någon påverkan på svensk politik?
- Möjligen kan fonderna påverka svensk politik på sikt, men bara om vi river de hierarkiska modellerna så att pengarna kommer dit de gör mest nytta och där det finns en reell förändringsvilja.
- Det är viktigt att det finns en mångfald av finansieringsmodeller till företagande och social utveckling och i det avseendet har fonderna en roll att spela.
Våldsam kritik har framförts mot fonderna på DNs ledarsida, hur ser du på kritiken?
Jag har inte följt exakt vad som skrivs, men mitt intryck är att de är av samma uppfattning som jag. De illustrerande exempel som DN beskrivit talar sitt tydliga språk.
Anna-Karin Florén
blog comments powered by Disqus
