Pengar och tid att tjäna på tillgänglighet

Nödvändigt för en del, är bra för andra. Och underlättar för alla. Det säger Stefan Eklund Åkerberg, projektledare för Processtöd Tillgänglighet. Pengar och tid att tjäna, med andra ord.

"Nej, såna har vi inte här". Så kan det låta när socialfondsprojekt pratar
om personer med funktionsnedsättningar. En annan och inte helt ovanlig
inställning är: "Vi tycker att vi kan det här redan."

- En majoritet har dåliga eller mycket dåliga förkunskaper på området.
Det konstaterar Stefan Eklund Åkerberg, projektledare för Processtöd
Tillgänglighet, som drivs av myndigheten Handisam tillsam-
mans med Handikappförbunden sedan februari 2009.

Om det ser ut så här i världen av socialfondsprojekt, som ska främja
ett inkluderande arbetsliv; hur ser det ut då i resten av samhället?
Bakom höga arbetslöshetssiffror kan fördomar och okunskap frodas
hos arbetsgivare.

Låter som en tung och svår uppgift att försöka göra projekt mer
tillgängliga...i det kunskapsmörkret...?
- Det här är det roligaste som jag har gjort, säger Stefan Eklund
Åkerberg, med eftertryck och ett stort leende. Det är en sån kick när
poletten trillar ner! Och då ser vi ofta ett stort engagemang och vilja
att göra något bra.

Det kan gå troll i vissa begrepp. Någon med behov av läsglas
- ett exempel på nedsatt funktionsförmåga. Men hur många skulle på
allvar få för sig att stämpla en människa som icke arbetsför på grund
av det?

Ha hjärnan placerad i fötterna; en anatomisk omöjlighet. Ändå finns
det folk som inte får intellektuella jobb för att de saknar förmåga att
gå. Trots toppkapacitet och spetskompetens.

Känslighet för stress, dyslexi, allergi
- exempel på sånt som kanske inte syns men som många har.

Vad är egentligen en funktionsnedsättning för något? Och hur kan en
sådan bidra till att både förbättra arbetsmiljön för alla och ge mer
lönsamhet?

Det är frågor som Stefan Eklund Åkerberg och fem, snart sex, tillgäng-
lighetscoacher jobbar med runtom i landet. Att få in tillgänglighets-
frågor som en naturlig och självklar del i det ordinarie arbetsmiljöarbetet
- det ser han som kanske den viktigaste åtgärden.

I början arbetade ESF-projektet Processtöd Tillgänglighet med ett fast
koncept:
Rådgivning och grundläggande utbildning.
Men rätt snart insåg Stefan Eklund Åkerberg, med tillgänglighetscoacher,
att det inte räckte. Det krävdes en stor dos av skräddarsytt stöd och flexi-
bilitet för att kunna möta de olika projektens behov och kunskapsnivåer.

- Det går inte att bara trycka ut den här frågan i form av till exempel en
fast utbildning. Då är det risk för att projekten bara bockar av den
utan att förstå varför och vad tillgänglighet kan ge. Vi vill göra tillgänglighet
till något begripligt, meningsfullt och hanterbart.

- Och vi vill helst vara med från start och sedan följa projekten genom hela
processen. Att göra rätt från början är mycket bättre, det sparar pengar och
resurser.

Enligt socialfondsprogrammet ska projekten "beakta" tillgänglighet.
Räcker det?

- I två av åtta regioner, Norra Mellansverige och Småland och Öarna, har man
skrivit in att projekten måste ha kontakt med Processtöd Tillgänglighet innan
de kommer in med sin ansökan. Om de inte har haft det, kan man som
alternativ villkora en kontakt under själva mobiliseringsfasen.

- Om alla regioner skulle ha "ska", på det sättet, skulle vi nog få svårt att
hinna med. Men i grunden tycker vi att ska-kravet är bra. Tyvärr har det hänt
att våra coacher blivit uppringda nån timme före ansökningarna ska vara
inlämnade och personen i andra ändan har sagt, ungefär: "OK, då kan vi säga
att vi har haft kontakt. Hej då". Helt utan att förstå vad det hela går ut på.
I det läget blir ESF-rådets handläggning och uppföljning extra viktig.

- En klok väg att gå, vore om ESF-rådet redan från början är tydligare med
varför man ska jobba med tillgänglighet. Men det här har varit en ny fråga
för dem och i början av programperioden hade man inte hunnit rusta sin
egen organisation för att kunna ta hand om tillgänglighetskravet.

- I dag och inför framtiden, ser det mycket bättre ut. ESF-rådets handläggare
ställer i dag större krav på projekten, både i beredningen av ansökningarna
och i uppföljningen av projektens arbete.
Det hävdar Stefan Eklund Åkerberg.

- Man skulle ju vilja att socialfonden också var vår målgrupp men det är de
inte och då kan det bli lite av moment 22. Men vi har ändå försökt att bidra
med vår kompetens på olika sätt. Att i till exempel workshop-liknande former,
tillsammans med ESF-handläggare, analysera ansökningar och se hur projekt
beskriver sitt tillgänglighetsarbete.

- Våra regioncoacher har i sitt dagliga arbete en tät kontakt med ESF-
handläggarna ute i regionerna. Det har lett till ett bra och utvecklande
samarbete.

- Ytterst måste hela kedjan ha en grundläggande vilja att lyfta upp tillgäng-
lighetsfrågan, från de som lyser ut projekten till de som prioriterar i
partnerskapen.

Sedan februari 2009 och en bit in i oktober i år, har Processtöd Tillgänglighet
haft 10 000 deltagare och hittills haft kontakt med ungefär 800 projekt.

- Det främsta resultatet är kanske att projektet och socialfonden har visat
att tillgänglighet går att villkora, att det är ett krav för att få medel.

Men han säger också:
- Vad jag vet, finns det samtidigt inget projekt hittills som har fått avslag
för att man har en bristande tillgänglighet, om det för övrigt håller måttet.

I socialfondens PO1-grupp, kompetensutveckling för anställda och egna
företagare, är det en relativt vanlig föreställning att man inte alls ens
har målgruppen bland sina anställda, enligt Stefan Eklund Åkerberg.

I PO2, för de som står längst bort från arbetsmarknaden och där
finansieringen bygger på socialförsäkring och arbetslöshetsersättning,
ser det annorlunda ut:
- Där har till exempel handläggare mer direktkontakt med och kännedom
om sin målgrupp. De kan vara kunniga på just sin fråga men tänker
kanske inte alltid brett när det gäller tillgänglighet.

Det är främst där man hittar "Vi tycker att vi kan det här redan"-gruppen.

- Många tror att det där med tillgänglighet är något som bara kostar och
blir dyrt, att det är krångligt att jobba med målgruppen, svårt med
kontakter och Försäkringskassan. Att personer med funktionsnedsättningar
är "en liten grupp som inte finns hos oss." Det finns så mycket man kan
göra och utan att det behöver kosta så mycket, tvärtom.

OK, men hur kan då en funktionsnedsättning förbättra arbetsmiljön och ge
mer lönsamhet?
- Som sagt, se det om en arbetsmiljöfråga. Det som är nödvändigt för en del,
är bra för andra och underlättar för alla.

- Rökstoppet på krogen är ett mycket bra exempel. En tillgänglighetsfråga
för astmatiker men en arbetsmiljöfråga för alla som arbetar i krogmiljön.
Dessutom ökade antalet gäster. Tvärtemot vad alla motståndare till ett
rökstopp befarat.

Vi tar exemplet dyslexi. Då går långa och krångliga instruktioner i skrift bort.
Då gäller det att uttrycka sig enkelt, tydligt och gärna kort till personer med
den sortens funktionsnedsättning. Något som underlättar även för andra läsare.
- Ju snabbare det går att ta till sig info, desto mer tid och kanske även pengar,
sparar man.

Någon som till exempel behöver mer flexibla arbetstider, kan vara den som
introducerar ett mer effektivt och lukrativt sätt att jobba på. Om fler folk får
flexa, kanske kreativitet och välbefinnande växer. Och det kan ge förbättrad
produktivitet och högre vinst som resultat.

Och den som inte kan jobba i en lokal där man städar med vissa kemiska
rengöringsmedel, kan vara den som får hela företaget att se över sin miljö-
policy och skaffa sig konkurrenskraftiga fördelar.

Ett år till - sen är det tack och hej då för projekt Processtöd Tillgänglighet.
Tilltänkt kronprins är den nystartade branschorganisationen Svensk Tillgäng-
lighet.

I Processtöd Tillgänglighets arbetsuppgifter har, förutom att stödja projekten,
ingått att bygga upp ett nätverk, idag med ett 80-tal olika tillgänglighets-
konsulter. Ur det har Svensk Tillgänglighet växt fram.

Den fria marknaden, med sinsemellan konkurrerande aktörer, som kronprins
alltså.
- Ja, man kan kanske behöva en central samordning ändå. Och det kan bli
problem om projekt inte vill handla upp konsulttjänster.
Processtöd Tillgänglighets stöd till projekten är gratis.

- Med fokus på framtiden och inför nästa programperiod, är det jätteviktigt
att ESF ser till att frågan om tillgänglighet sätter sig i hela organisationen,
betonar Stefan Eklund Åkerberg.

Processtöd tillgänlighets hemsida hittar du här

Avslutningsvis:
Runt 110 miljarder kronor per år - det är vad personer
med någon form av funktionsnedsättning handlar för.
Svensk Handel har undersökt ekvationen förbättrad
tillgänglighet och breddat kundunderlag. Här finns
fortfarande massor med pengar att tjäna för olika
aktörer. De flesta har missat att marknadsföra sig
mot en stor grupp i samhället. I tider av utpräglat
eko-tänk och rättvisemärkning. Är inte det märkligt?

Marie Eriksson

 

 

blog comments powered by Disqus