Utrikes födda kvinnliga akademiker klarar sig bättre än manliga

Publicerat 17 Apr, 2008

Sysselsättningsgraden för inrikes födda akademiker är drygt tio procentenheter högre än för utrikes födda. De utrikes födda har oftare arbetsuppgifter som inte motsvarar deras kvalifikationer. Det framgår av en kunskapsöversikt som docent Lena Schröder gjort på uppdrag av TCO. Rapporten visar att invandrade kvinnliga akademiker klarat sig bättre än sina manliga invandrade kolleger.

Kvalifikationerna hos de drygt en kvarts miljon utrikes födda akademikerna i vårt land tas inte tillvara på arbetsmarknaden. Andelen akademiker bland nyanlända invandrare är lika hög i Sverige som i flera länder som aktivt rekryterar högutbildad arbetskraft från andra länder. De som invandrat under de senaste tio åren är mer högutbildade än de som kom till Sverige tidigare.

Den internationella debatten har fokuserats på lågutbildade invandrare och hur politiken ska utformas för att få dem i arbete. Den ger inte så mycket vägledning för hur politiken ska utformas så att utrikes födda för användning för sin utbildning, och hur samhället kan dra nytta av en utbildningsinvestering som bekostats av ett annat land. Däremot finns det erfarenheter från de anglosaxiska länderna som kan ge inspiration.

- Vi vet att utrikes födda akademikers kvalifikationer inte tas tillvara och att människor med utländsk bakgrund diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden, säger Kristina Persdotter, utredare på TCO med ansvar för utbildningsfrågor, i en kommentar till rapporten. Det är en fråga om lika möjligheter som måste ägnas mycket mer uppmärksamhet.

Rapporten visar att invandrade kvinnliga akademiker klarat sig bättre än sina manliga kolleger. Enligt Lena Schröder så är andelen utrikes födda kvinnliga akademiker med kvalificerat arbete i allmänhet något högre än motsvarande andel för utrikes födda manliga akademiker. Skillnaden är fem procentenheter. För inrikes födda akademiker är förhållandet det motsatta. De största könsskillnaderna finns bland akademiker födda i Mellanöstern och i Afrika, och skillnaden är tvärtemot vad många föreställer sig. Kvinnliga akademiker från ett land i Mellanöstern eller i Afrika, som varit i Sverige 16-35år, har väsentligt högre andelar med kvalificerat arbete än motsvarande män. Skillnaden till kvinnornas fördel är 10 procentenheter för dem födda i Mellanöstern och nästan 17 procentenheter för dem födda i Afrika.

Annat av intresse ur detta perspektiv är att bland de utrikes födda kvinnliga akademikerna har nästan 14 procent en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning att jämföra med ca åtta procent bland de inrikes födda. Bland männen är utbildning inom hälso- och sjukvård betydligt mer vanligt förekommande bland utrikes födda (20%) än bland inrikes födda (12%), dvs. akademiker som invandrat till Sverige har en betydligt mindre könstraditionell utbildningsinriktning än de infödda akademikerna.

Läs mer

 

Owe Ivarsson owe@europaforum.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.