Med hedersrelaterat förtryck och våld som specialområde

Publicerat 22 Apr, 2010

När samarbete är mer på papper än i verkligheten, kan det bli dyrt och människor komma i kläm. Men hur får man till det? Det är här som nystartade Konkret Samverkan kommer in, med till exempel hedersrelaterat förtryck och våld som specialområde.

Sara Mohammad

Det kan vara inspirerande att lyssna till en engagerad föredragshållare. Men förr eller senare ska man tillbaka till jobbet och försöka använda det man lärt sig. Det där som lät så bra och självklart:
Hur i sjutton får vi in det i just vår verksamhet? Föreläsaren har inte varit hos oss, det är tydligt det ...

Ett inte helt ovanligt dilemma. Om deltagare däremot, i anslutning till initierade föredrag, får träna sig i att tillsammans kreera lösningar med hjälp av skådespelare - ja, då kanske glappet kan minska. Något som regissören och skådespelaren Ann-Sofie Noryd, med journalisten och manusförfattaren Marie Eriksson, tagit fasta på.

De kontaktade skådespelarna Annacarin Nilsson och Ivan Ossoinak, som också är utbildade logonomer, med röst- och framträdandeteknik i fokus. Så föddes Konkret Samverkan. Tillsammans gör de här fyra studiepaket, kurs- och temadagar med olika ämnesexperter - för personal på myndigheter, företag och i organisationer.

Den 10 mars i år hade de premiär hos sin samarbetspartner, studieförbundet Sensus i Stockholm, med paketet: Konkret Samverkan mot hedersrelaterat förtryck och våld (www.konkretsamverkan.se). Tillsammans med föreläsning och rådgivning av Sara Mohammad, ordförande för Glöm Aldrig Pela och Fadime Riksförening, GAPF (www.pelafadime.se) och utbildningsledare för GAPF utbildar mot hedersvåld, i samarbete med Ungdomsstyrelsen.

Hon har många års erfarenhet av att hjälpa utsatta och jobbar aktivt för att få till samarbeten mellan till exempel socialtjänst, skola och polis.

Deltagarna på premiären på Sensus fick också se några scener, där rollfigurer råkade ut för arbetsrelaterade problem på respektive arbetsplats och hjälpbehövande kom i kläm. Sedan fick publiken styra skådespelarna för att förändra handlingen och skapa lösningar.

Sara Mohammad, du har föreläst och arbetat aktivt mot hedersrelaterat förtryck och våld sedan du kom till Sverige 1993. Vad kan den interaktiva teaterformen tillföra i ditt arbete?

- Utifrån min erfarenhet, så är de brister som skildras i teaterscenerna en bild av verkligheten hos olika myndigheter och instanser idag. Deltagarna, publiken, blir till aktiva problemlösare här. Det tror jag bidrar till att höja kunskapen och även kvalitèn på hjälp till utsatta. Den här teaterformen visar på vikten av samarbete i praktiken. Och på konsekvenser, när det inte samarbetas.

Men det finns ju redan en hel del samverkansgrupper med till exempel skola, socialtjänst och polis, för att motverka hedersrelaterade problem - räcker inte det?

- Nej det räcker inte. Inte så länge samarbetet mellan olika aktörer som kommer i kontakt med utsatta grupper inte fungerar i praktiken och så länge kunskaperna inte implementeras i olika ordinarie verksamheter, i kommunen eller i länet. Förutom Östergötlands samverkansmodell, har vi tyvärr inte så många bra fungerande samverkansmetoder som leder till att förebygga problemet.

Och hur vet du det?

- Jag och GAPF jobbar med att hjälpa utsatta runtom i hela Sverige. Jag träffar ofta socialtjänst, skolor, polis, kvinnojourer med flera. Och jag träffar många utsatta. På papperet finns det samverkan. Men i praktiken? Konkret fungerande, som verkligen hjälper drabbade? Nej, helt klart alldeles för lite, säger Sara Mohammad.

Ann-Sofie Noryd har jobbat som skådespelare, regissör och pedagog på olika teaterscener i ett trettiotal år och bland annat drivit stora teaterprojekt mellan InfoKomp, InfoSam och Arbetsförmedlingen i Skåne.

Är det inte risk för att det blir "lite skojig teater" och sen inte så mycket mer?

- Vi är noga med att skildra trovärdiga dilemman som engagerar deltagarna, som berör och sätter igång dem för aktiv problemlösning. Det handlar inte om att skoja till nåt. När vi till exempel jobbar med hedersrelaterade problem, handlar det ju i grunden om att rädda människors liv och ge dem tillgång till mänskliga rättigheter. Vi jobbar också med fördjupningsfrågor och uppföljning.

Att skilda andras arbetsvardag, pricka rätt när det gäller problem och utmaningar - vad är det som säger att just ni klarar av det?

- Vår manusförfattare är också journalist, Marie Eriksson, med lång erfarenhet av research och reportage. Vi kan skräddarsy helt efter beställarens behov. Och alla vi i Konkret Samverkan kommer i kontakt med alla möjliga miljöer och människor genom våra olika jobb. Skådespelaren Annacarin Nilsson till exempel, har kurser för alltifrån häktade inom Kriminalvården, till styrelsemedlemmar i olika organisationer. Ivan Ossoinak jobbar även som lärare och håller också kurser i olika arbetsmiljöer. Själv är jag också lärare och har egen kursverksamhet i till exempel teater.

Hur ser kalendern ut det närmaste halvåret?

- Vi har fått förfrågningar från bland annat fackförbund och socialtjänsthåll för olika hel- och halvdagar. Men nystartade som vi är, finns det plats för mer, säger Ann-Sofie Noryd.

Läs mer: www.konkretsamverkan.se