Med hög arbetslöshet, kriminalitet och många unga utan gymnasiekompetens står Södertälje kommun inför stora utmaningar. Det kommunägda Telge AB har startat flera dotterbolag för att lösa problemen. Ett av dem är Telge Tillväxt- bemanningsföretaget som vill bli av med sin personal så fort som möjligt.

- För kommunen är det bara win-win-win. Jobb som inte annars skulle bli gjorda blir gjort, försörjningsstödsberoendet minskar, ungdomarna får jobb så att de kan betala skatt och samtidigt rustar vi arbetskraft som kan skapa tillväxt i andra företag, säger Telge Tillväxts VD Harry McNeil, tillika Sveriges stoltaste VD enligt egen utsago.

Kontrasternas stad

I en brun-grå tegelbyggnad i stadsdelen Hovsjö i Södertälje har runt 60 personer samlats. Det är lite halvstökigt i den gamla skolbyggnaden som är under omvandling till ett kulturcentrum för Hovsjös invånare. Här hålls denna dag heldagsseminariet "Vi har gått från prat till resultat" om hur det kommunägda bolaget Telge AB jobbar med bland annat arbetsintegrationsfrågor. Kommunstyrelsens ordförande Boel Godner inleder.

- Södertälje är en kontrasternas stad. Här möter exotiska mönster sörmländsk idyll, här hittar du de allra rikaste, men också de allra fattigaste människorna.

För tio år sedan skiljdes Södertälje från Nykvarns kommun. Arbetslösheten i den nya kommunen är högst i Stockholms län, andelen invandrare, kriminaliteten och försörjningsstödsberoendet ligger också på höga nivåer i både kommunal och i nationell jämförelse.

- Det ställer stora krav på vår kommun att hänga med, vi kan inte sitta ner och se vad som händer. Våra utmaningar är stora och ovanliga, därför har vi valt att tänka på nya sätt, säger Boel Godner.

Kommun, näringsliv och myndighet i samverkan

Detta gör de genom Telgemodellen, vars huvudtes är att det inte finns någon motsättning mellan att tjäna pengar och samtidigt ta ansvar för samhällsutvecklingen. Inom modellen har flera dotterbolag till Telge AB startats, bland annat Telge Tillväxt som i sedan starten i april 2011 delfinansieras av ESF.

- Vårt mål är att halvera Södertäljes ungdomsarbetslöshet på tre år. Vi är ett socialt bemanningsföretag där vi erbjuder ungdomarna den första viktiga raden i CV:t och företagen billig arbetskraft, säger Telge Tillväxts VD Harry McNeil.

93 procent av företaget ägs av Telge, de resterande procenten ägs av sju svenska storföretag, bland annat Scania, Mekonomen, Swedbank och NewTech. Deras koncernchefer sitter alla i Telge Tillväxts styrelse. Det gör även samverkansparten Arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez Svankvist.

- Genom arbetsförmedlingen får vi handläggare som hjälper oss att matcha deltagarna mot företagen. De ordnar även med de utbildningar som våra deltagare eventuellt behöver för att kunna utföra vissa jobb, till exempel truckkörkortsutbildning.

Vinstdrivande samhällsutveckling

Projektdeltagarna får anställning i det sociala bemanningsföretaget från dag ett och lönerna regleras i kollektivavtal, utarbetade av Kommunal. En del av företagsidén går ut på att prismässigt ligga mellan de stora bemanningsföretagen och oavlönade praktikanter. Bland kunderna finns flera av de nationella företag som äger andelar i Telge Tillväxt.

- För kommunen kan uppdragen vara att kratta parker, olja bryggor och uppdrag inom äldreomsorgen. Men vi har också haft ungdomar som åkte till Norge och datoriserade kataloger för Mekonomens räkning, säger Harry McNeil.

När Telgemodellen utvecklades uttryckte många av Södertäljes företag att de hade svårt att hitta rätt kompetens, därför är matchningen mellan deltagarnas kompetens och företagens behov en viktig dimension.

- Vi vill göra det enkelt för företagen att få rätt arbetskraft. Vi ringer helt enkelt upp dem och frågar vad de behöver, sedan tittar vi på våra anställda och ser om någon passar. Om inte, skickar vi vidare förfrågan till våra handläggare på Arbetsförmedlingen som hjälper oss att hitta kandidater, säger han.

Skapar jobbkultur

Men lika mycket som att det handlar om att få unga i arbete, handlar det om att skapa en jobbkultur hos Södertäljes ungdomar.

- Jag har själv varit arbetslös, jag vet hur deprimerande det kan vara. Därför måste vi jobba med ungdomarnas inställning till arbete, deras självkänsla och attityd, säger han och berättar att man kan se hur deltagarnas stolthet växer när de får ett jobb.

Den erfarenheten har även arbetsledaren Lisa Blomquist. Hennes uppdrag är att vara ute i gröntjänst, det vill säga att göra allt mellan att plocka skräp på en parkering till att röja ett skogsparti.

- Det roligaste med mitt jobb är att se en blyg liten tjej komma in till jobbet och en rakryggad tjej gå ut därifrån. Det är därför jag jobbar här, säger hon.

Gasen i botten

Under tre år ska Telge Tillväxt anställa 700 ungdomar. Under det första året har 160 personer varit anställda. Av dem hade 34 procent försörjningsstöd och 70 procent hade någon gång haft det.

- Vi måste gasa för att nå 700, men vi har fortfarande haft bra resultat. Av de som slutade hos oss under 2011 gick över 70 procent till annat jobb eller studier. Men ingen förlorar något, det värsta som kan hända är att de får ett års arbetslivserfarenhet, säger han.

Solo- och mikroföretag är den snabbast växande företagsformen i Sverige och står för en stor del av tillväxten. Samtidigt är det svårt för dem att hitta resurser till att utbilda sina anställda. Genom projektet Affärskraft får Värmlands småföretagare utbilda hela sin personal för 1000 kronor.

Några kilometer utan för centrala Karlstad ligger Löfbergs Lila arena, tillika hockeylaget Färjestad BKs hemvist. Den stora isplanen gapar tom, men förbi den och in i ett litet rum sitter elva personer samlade, tittar på projektorduken.

- Jag vill bara hem till mina egna papper, utbrister Inga Vogt, en av deltagarna i Handelskammaren Värmlands projekt Affärskraft i Värmland.

Framför sig har hon en tjock pärm med kursmaterial, bland annat ett företags bokslut som projektdeltagarna är i full färd med att analysera. De elva personerna går kursen Ekonomi för småföretagare och kursledaren Matias Ahlstedt menar att ett av de viktigaste målen med utbildningen är att väcka företagarnas intresse för ekonomi.

- Det är jätteviktigt att kunna analysera sitt eget företags siffror för att höja lönsamheten och utveckla verksamheten, säger han.

Småföretagare får del av socialfondsmedel

Ekonomi för småföretagare är en av åtta valbara kurser som projektet Affärskraft erbjuder Värmlands småföretagare. Just den gruppen företagare har ofta svårt att hitta resurser till att utbilda sina anställda. Samtidigt har de sällan möjlighet att ta del av socialfondspengar, bland annat på grund av den tunga administrationen som ett projekt innebär.

- Detta är ett fint tillfälle, vi får bra kurser till ett rimligt pris och det är viktigt att utnyttja. Jag har även gått en bonusutbildning i ledarskap. Det skulle kosta mig 20-25 tusen kronor i andra fall, säger Anna Skinnargård som driver en hudvårdssalong med två anställda.

Efter en företagsanalys tillsammans med projektets experter får Värmlands solo- och mikroföretag, företag med högst nio anställda, utbilda hela sin personal för 1000 kronor.

- Som småföretagare har man sällan råd att satsa på utbildningar som inte konkret genererar pengar. Samtidigt är det otroligt viktigt för oss, vi konkurrerar med mjukvara, säger hon.

Vår evolution drivs av kunskap

Projektägaren Handelskammaren Värmland är en medlemsorganisation vars främsta uppdrag är att göra Värmland till en bättre plats för områdets företag. Nästan 98 procent av regionens företag är solo- och mikroföretag och är därmed väldigt viktiga för områdets tillväxt. För ett par år sedan frågade Handelskammaren sina 1200 medlemmar hur de kunde hjälpa dem att förbättra företagsklimatet.

- 65 procent svarade att det behövs kompetenshöjande insatser. I samband med detta fick vi nys om en socialfondsutlysning med särskild fokus på små- och mikroföretag, säger projektets kommunikatör Robert Rundberget.

Efterfrågan på just nya kunskaper tror han bland annat beror på den snabba utvecklingen både i Sverige och globalt.

- Nuförtiden drivs vår evolution av kunskap, de som lär sig snabbast vinner. Dagens kunskap har också väldigt korta bäst- föredatum. Vi behöver hela tiden göra uppdateringar för att hänga med, säger han.

Men kompetensutveckling är viktigt av flera anledningar, kunskap utvecklar samhället på alla nivåer.

- Individen lär sig nya saker, vilket gör dem mer anställningsbara, inspirerade och lojala. På företagsnivå leder kunnigare medarbetare rimligtvis till att företagen får större framgång. I det stora hela ger företag som går bra mer skatteintäkter. Detta ger tillväxt på alla nivåer i samhället, säger Robert Rundberget, kommunikatör för Handelskammaren Värmlands projekt Affärskraft.

Förändra attityden till lärande

Handelskammaren Värmland har en relativt bred medlemsbas, vilket var till stor hjälp vid rekryteringen av deltagare.

- Det var inte svårt att snabbt få ett stort antal företag till projektet, däremot var det svårt att nå ut till de som kanske drar störst nytta av kompetensutvecklande insatser, säger Robert Rundberget och syftar på de företag där lärande och utveckling inte är en naturlig del.

- Många säger att de inte har tid, men det kanske inte alltid är det verkliga problemet. Alla vill inte lära nytt, en anledning kan vara att de inte vill veta att de tidigare gjort fel.

Tillväxt är nästan dubbelt så vanligt i företag som kompetensutvecklar sin personal, attitydförändring är därför en viktig del. För att göra utbildning attraktivt för dessa företagare, är det viktigt att tala deras språk.

- Då kan vi inte prata om utbildning och tillväxt, utan måste prata om kurser och lönsamhet. Vi vill inte att företagen ska gå miste om denna chans, de större företagen kan få hundratusentals kronor för en tusenlapp om de utnyttjar projektet till fullo, säger Robert Rundberget.

Mest pang för pengarna

Affärskraft är Handelskammaren Värmlands mest högprioriterade projekt. Drygt 400 personer har hittills genomgått en utbildning, och 600 står på tur, i projektet som nu lider mot sitt slut.

- Vi vill testa om vi kan applicera projektet på större företag än mikroföretag. Många har ju kommit över nästa tröskel och det händer mycket med företag när de överstiger tio anställda, säger Robert Rundberget.

Samtidigt tror han att det är viktigt att sprida hur viktiga solo- och mikroföretagen är för regionens tillväxt.

- Det är ett stort ansvar att lyfta dem på agendan så att politiken och regionen fortsätter att satsa på denna grupp företagare även efter projektet. Mikroföretagen är de som växer mest, har högst tillväxt och skapar mest nya arbetstillfällen. Satsar man på denna grupp får man mest pang för pengarna.

Den 22 maj deltar projektet Affärskraft i en regional konferens på temat "Kompetensutveckling till företag = konkurrenskraft till regionen". Läs mer här.

- Städbranschen utför ett viktigt arbete, men villkoren är ofta dåliga och utbildning inom yrket saknas, säger Bengt Gunnarsson, projektledare för Konkurrenskraft.

Han har jobbat i branschen i 28 år och ser stora problem med att väldigt många städare går till sitt jobb utan att ha en formell utbildning inom yrket.

- Historiskt har yrket setts som ett lågstatusyrke och den bilden hänger kvar, men städning är ett kvalificerat yrke. Många går till sitt jobb med en lågstatuskänsla och ingen ska behöva känna att det är skamligt att gå till sitt jobb.

Nya förutsättningar kräver nya kunskaper

För att höja yrkets status, förbättra arbetsvillkoren och ge branschen en röst, krävs utbildning. Det är projektet Konkurrenskrafts utgångspunkt.

- Arbetet har utvecklats. Det kommer ständigt nya produkter och nya material som ska vårdas. Sedan kräver såväl miljödebatten som nya städmetoder kopplade till ekonomi, ergonomi och kvalitet, att städare håller sig ajour, säger han.

Projektet drivs av städgrossistfirman Städcentralen, ett mindre företag med tre anställda. Idag, torsdag den 26 april, samlas de 48 små- och medelstora företag som deltagit i projektet för en debatt om städbranschen.

- Vi vill föra fram vikten av yrket, utbildning, arbetsvillkor och att yrkets status måste höjas, säger han.

Flera fördelar

250 städare och 50 arbetsledare har utbildats inom projektet. Flera parter vinner på utbildningen.

- Individen stärks då de får ett bevis på sin kompetens, arbetsgivaren blir tryggare då de har utbildad personal och kunden ser ett mervärde i att personalen är utbildad, säger Bengt Gunnarsson.

Projektet avslutas i juni. Under debattdagen kommer de centrala erfarenheterna och frågeställningarna som framkommit under projekttiden att diskuteras.

- Branschen måste bli bättre på att föra fram sin talan och betydelsen av ett väl utfört arbete. I upphandlingssituationer blir många kunder förvånade av att kvalitet både kostar pengar och tar tid. Det är ofta där problemet ligger- att kunderna inte värdesätter kvalitet.

"Se utbildningsmöjligheterna"

Konkurrenskraft satsar på att kunna påverka makthavare och få Yrkeshögskolan och Arbetsförmedlingen att se utbildningsmöjligheterna.

- Vi hoppas också på att våra goda resultat ska leda till att vi kan driva andra projekt och få utrymme att utveckla våra projektidéer.

Ålder är den näst vanligaste diskrimineringsgrunden, efter etnicitet. Deltagarna i projektet Hemtjänst på hemspråk utsätts ofta för diskriminering utifrån båda grunderna. På månadens Debatt i Socialfonden presenteras DOs nya rapport om åldersdiskriminering.

- Jag tror att arbetsgivare avskärmar fältet och inte ser invandrare och äldre, utan riktar sig till personer som är lika dem själva när de ska anställa ny personal, säger Yesab Kidane, projektledare för det i januari avslutade ESF-projektet Hemtjänst på hemspråk.

Diskrimineringsombudsmannens (DO) nya rapport "Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv - om ålderskodningar och myter som skapar ojämlikhet" visar att föreställningar om äldre i arbetslivet kan leda till diskriminering- särskilt i rekryteringssituationer. På månadens Debatt i Socialfonden den 26 april presenteras rapporten. I den framkommer det även att åldersdiskriminering för äldre heterosexuella kvinnor med etnisk svensk tillhörighet boende på landsbygden är något helt annat än för personer med en helt eller delvis annorlunda bakgrund.

- Alla arbetsgivare vill anställa produktiva människor. Men jag tror att många missar duktig och trogen personal för att de är rädda för det främmande. Det gör att vi inte använder de resurser vi faktiskt har, säger Yesab Kidane.

Två ingångar

Hemtjänst på hemspråk drevs av Mångkulturell kunskap ekonomisk förening som bildades 2007 för att underlätta integrationen av utrikes födda på arbetsmarknaden. Projektet hade två ingångar; att skapa arbetstillfällen inom hemtjänsten för medelålders och äldre arbetslösa personer med invandrarbakgrund samt att ge äldre och sjuka med invandrarbakgrund en möjlighet att få hemservice utförda av någon som pratar samma språk.

- Det var en verksamhet som inte fanns i Växjö. För att vara utförare inom hemtjänsten krävs att personalen har undersköterskeutbildning. Det har inte våra deltagare och många har inte heller den språkliga kapaciteten att genomgå en undersköterskeutbildning, säger han.

Genom kurser och praktik lärde sig deltagarna att utföra service i hemtjänsten men också hushållsnära tjänster. Nu är några av dem anställda i den ekonomiska föreningen. På uppdrag av kommunen utför de serviceinsatser inom hemtjänsten som städning och inköp för de äldre och sjuka som vill ha tjänsterna uträttade av någon som talar samma språk och har liknande kulturella referenser.

- För det första är medelålders invandrare med språksvårigheter en viktig resurs i det svenska samhället, den måste vi ta tillvara. För det andra ger ett arbete delaktighet i den sociala gemenskapen, vilket i sin tur påverkar människors psykologiska välbefinnande och hälsa, säger Yesab Kidane.

Satsning på åldersdiskriminering

2012 är utsett till Europaåret för "Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer" och deltagande i arbetslivet är ett av EUs fem prioriterade områden. Inom ramen för aktivt åldrande ingår också rättigheten att inte bli diskriminerad på grund av sin ålder. Tema Likabehandling arbetar därför under året speciellt med äldrefrågor. Ellen Landberg är projektledare för temaåret.

- Om vi ska ha ett arbetsliv för alla åldrar, där alla har lika rättigheter och möjligheter, måste vi sätta fokus på den här frågan. Det är en mänsklig rättighet att inte bli diskriminerad, ändå vet vi att det förekommer åldersdiskriminering inom arbetslivet, både vad gäller äldre och yngre, säger hon.

Under året kommer Tema likabehandling att ha flera aktiviteter kopplade till temat, bland annat seminarier och en kunskapsstafett. De kommer även finnas på plats i Almedalen.

- Under det här året hinner vi sätta fokus på frågorna och förhoppningsvis identifiera vissa "vita fläckar" där det saknas kunskap och behövs mer forskning, säger Ellen Landberg.

Seminariet "Oflexibel och dyr" äger rum i Stockholm den 26 april och arrangeras av SPeL i samarbete med Tema likabehandling.
Läs mer och anmäl dig till seminariet här

Sysselsättningsgraden på den europeiska arbetsmarknaden ska vara 75 procent år 2020. Det är målet för EU:s så kallade 2020 strategi. Med dagens rekordhöga arbetslöshet inom unionen och med mycket osäkra ekonomiska utsikter kan det målet tyckas avlägset.

EU-kommissionen presenterade den 18 april ett sysselsättningspaket med en ny strategi för att skapa fler jobb. Sedan 2008 har 6 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom EU, men nu siktar kommissionen på 20 miljoner nya jobb för att nå 75 procent-målet till 2020.

Kommissionen vill att medlemsländerna ska uppmuntra nyanställningar till exempel genom sänkt skatt på arbete eller mer stöd till nya företag. Tre sektorer pekas särskilt ut där det i framtiden kommer att vara störst behov av jobb, grön ekonomi, hälso- och sjukvård samt IT.

Kommissionen inleder också ett samråd om möjligheterna att skapa sysselsättning t.ex. inom hushållsnära tjänster. Förutom att det ska utbildas fler IT-specialister vill man också främja den digitala kompetensen hos hela arbetskraften.

- Under de kommande åren kan de identifierade områdena tillsammans generera mer än 20 miljoner nya jobb. Den här möjligheten måste vi ta vara på, sa kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

Kommissionen kommer att följa upp hur medlemsländerna genomför sina nationella sysselsättningsplaner. Deras framsteg kommer att redovisas i en särskild rapport. Dessutom planeras ett informationsutbyte och övervakning av löneutvecklingen.

De nya förslagen kommer att diskuteras vid en högnivåkonferens den 6-7 september. Målet är att få alla parter att genomföra de föreslagna åtgärderna. Sysselsättningspaketet handlar förutom fler jobb även om återhämtning och tillväxt.

Syftet med paketet är också att skapa en fungerande, gemensam arbetsmarknad i hela EU. Kommissionen vill ha en ökad samordning och övervakning av sysselsättningspolitiken i linje med den ekonomiska styrningen inom unionen.

För att öka arbetskraftens rörlighet måste förändringar ske vad gäller erkännande av kompetens och kvalifikationer. Praktiska hinder som till exempel överförande av pensioner behöver undanröjas.

Medlemsländerna uppmanas att göra det möjligt att fortsätta betala ut arbetslöshetsförmåner till arbetslösa som söker arbete i ett annat land (i högst sex månader). Kommissionen vill också uppmana EU-ländernas regeringar att häva restriktionerna vad gäller bulgariska och rumänska arbetstagares tillträde till arbetsmarknaden och att tillåta medborgare från andra EU-länder att inneha offentliga tjänster.

Kommissionen betonar kopplingen mellan politiska instrument och EU:s finansieringsinstrument (t.ex. Europeiska socialfonden) som kan användas för att stödja de sysselsättningsfrågor och reformer som prioriteras i EU-länderna.

EU:s 2020 strategi är fortsättningen på den så kallade Lissabonstrategin som skulle höja sysselsättningen och konkurrenskraften inom unionen fram till 2010.

Läs mer

Owe Ivarsson

För snart 100 år sedan tillkom den första riktiga socialförsäkringen- pensionsreformen, vilket Socialdepartementet i regi av Ulf Kristersson firar med en seminarieserie om den svenska välfärdspolitiken. Den 18 april hölls seminariet "Vad lär oss 1900-talet? Underskattat och överskattat i Sveriges välfärdspolitiska arv" på Regeringskansliet.

- Genom tiderna har det funnits en generell tanke om att välfärdsmodellen ska gälla alla, ett samförstånd kring beslut om förändringar och en idé om att reformerna ska vara produktiva, sa Stig-Björn Ljunggren, fil dr statsvetenskap och socialdemokratisk samhällsdebattör.

Han talade på ämnet "Välfärdsstatens arkitekter- hur de tänkte, (om de tänkte)?

- Det svenska välfärdssamhället har utvecklats inom vissa hegemoniska ramar, som solidaritetstanken, ämbetsmannatraditionen och byalagen, sa han.

Utöver detta diskuterade Ulf Kristersson, Socialförsäkringsminister, Marika Markovits, direktor Stockholms Stadsmission, Yvonne Hirdman, professor emerita i historia och Thomas Idergard, senior advisor Magnora, några formativa skeden och skiften inom välfärdspolitiken.

En viktig tanke bakom EU-stödet till projekten är att erfarenheter och resultat i projekten ska leda till ny ordinarie verksamhet eller förändrad ordinarie verksamhet i företag, organisationer och offentlig sektor.

Vi efterlyser nu exempel på verksamheter som utvecklats med stöd från Socialfonden och idag är ordinarie verksamhet. Det kan vara hela projekt som omvandlats till ordinarie verksamhet eller delar av projekt. Det kan också vara ordinarie verksamhet som på grund av ESF-projektet fått ändrat upplägg. Vår tanke är att göra reportage om några av verksamheterna och kanske också presentera dem i en sammanställning.
Skriv till owe@europaforum.se och berätta eller ring 070-663 75 25 

- Det handlar om hur arbetslivet är konstruerat. I dag förutsätter det att människor är 100 procent effektiva, säger Marjet Gustavsson, samordnare för projektet Hjärnkolls arbetslivsspår.

Projektet är en del av en nationell satsning och arbetar för att slå hål på myter om psykisk ohälsa. Marjet Gustavsson menar att lönsamhet är en av de viktigaste frågorna att lyfta i dskussionen kring psykisk ohälsa i arbetslivet.

- Företag måste tjäna pengar, det är självklart. Den aspekten måste man lyfta fram för det är dyrt att ha någon sjuk. Det finns system som gör det billigare att anställa personer med funktionsnedsättningar, men det är också viktigt att se hur man konstruerar arbetet och att ledare har en öppen inställning till utmaningarna det kan innebära, säger Marjet Gustavsson.

Hon tror att det mest olönsamma är att ignorera frågan. Alla arbetsmarknadsparter måste inse att den psykiska ohälsan ökar och att det är ett bekymmer.

- Vi har lyckats på andra områden, exempelvis fungerar det ju bra att ha flexibla arbetstider om man har barn, eller anpassa arbetsmiljön för de som fhar probelm med ryggen, säger hon.

Föråldrade bilder av psykisk sjukdom

Enligt Folkhälsoinstitutet uppskattas mellan 20 och 40 procent av Sveriges befolkning lida av psykisk ohälsa. Marjet Gustavsson menar att arbetsgivares motstånd att anställa personer med psykisk funktionsnedsättning till mångt och mycket beror på de både dramatiska och föråldrade bilderna av psykiskt sjuka, som att de är farliga, våldsamma eller aldrig kommer att bli friska.

- Våra attityder gör det svårare att närma oss en lösning och öppna arbetsmarknaden för människor som lider av psykisk ohälsa, säger hon och menar att på samma sätt som arbetsgivare förhåller sig till personer med fysisk funktionsnedsättning, bör de förhålla sig till personer med psykisk ohälsa.

- Man måste våga prata om det och lyfta frågorna, men det innebär också konkreta anpassningar.

En person med bipolär sjukdom kan exempelvis arbeta jättebra när den inte är i maniska eller depressiva skov.

- Då ska man kunna anpassa till exempel arbetstiden efter det, eller ett kunna ge personen ett eget rum om den blir stressad i ett kontorslandskap.

För ett hållbart samhälle

I slutändan handlar det om att ett hållbart samhälle måste vara mer än bara ekonomiskt hållbart.

- Det måste även vara ekologiskt och socialt hållbart och då måste vi börja med att se alla människor som resurser.

Hur tillgängligheten i arbetslivet kan förbättras för personer med psykisk ohälsa är en av frågorna som diskuteras på Handisams och Processtöd Tillgänglighets seminarium den 20 april i Stockholm, där Marjet Gustavsson är en av de medverkande. Hon menar att en del av lösningen ligger i att sluta prata om psykisk ohälsa utifrån ett omsorgsperspektiv och börja prata om det i termer av utveckling.

- Vi måste våga lyfta frågan i nya rum, och då menar jag hela skalan. Från poängen med mångfald, rättigheter och diskriminering ända upp till lönsamhet i företag. För den sociala hållbarheten i ett samhälle kan vi inte leva med gamla föreställningar som hindrar oss att driva utvecklingen framåt, säger hon och menar att vi måste vara självkritiska i denna fråga.

- Vi måste fråga oss själva vilka vi har innanför och utanför när vi bygger våra noveller; våra regionala planer och hela vårt samhälle. Det är där vi kan börja, det var ju inte länge sedan kvinnor inte passade in på vissa ställen.

Den 20 april gick seminariet "Psykisk ohälsa på jobbet" av stapeln på i Ingenjörshuset i Stockholm. Här kan du se en videoupptagning från seminariet.

I socialfondsprojektet Yrkesklivet erbjuds deltagarna anställning av Vänersborgs kommun från första dagen. Projektet drivs av Arbetsmarknadsenheten i kommunen i samarbete med Arbetsförmedlingen. Deltagarna är personer som står långt från arbetsmarknaden och har någon form av funktionsnedsättning.

Tanken är att de ska få hjälp att byta yrke och på så sätt hitta ett nytt arbete. Vi vill kunna erbjuda en bra väg bort från försörjningsstöd, säger projektledaren Claes Nilsson.
Rekryteringen av deltagarna går via arbetsförmedlingen. Det är främst personer i jobb- och utvecklingsgarantin, men också några med försörjningsstöd. Efter arbetsförmedlingen tar Claes vid och gör anställningsintervjuer. Där sker en bedömning om lämpligt yrkesval, behov av kompetensutveckling och personliga egenskaper som gör det möjligt att delta. Empowerment är nyckelordet för projektet och deltagarna. Viktigt är att de är motiverade och målmedvetna.

Deltagarna har ofta en yrkesbakgrund i företag och branscher som försvunnit. Därför måste de våga tänka nytt. Det går inte att söka jobb som inte längre finns.
De som antas anställs av kommunen. Anställningen är på ett år, där grunden till ett nytt yrke läggs hos Arbetsmarknadsenheten under de första nio månaderna. Då får deltagarna skaffa sig yrkeskompetens inom områden som livsmedel, träteknik, butik och logistik.

 
Att deltagarna anställs har flera stora fördelar enligt Claes Nilsson. Det skapar ett annat klimat jämfört med om deltagarna gått på olika former av bidrag. Den viktigaste fördelen är kanske när deltagarna ska praktisera i slutet av projekttiden. Då blir det inte ett praktikjobb i vanlig mening. Genom att de har en anställning i botten har de samma ställning som någon som kommer från ett bemanningsföretag. Det ger en helt annan trygghet.
- Deltagarna lånas de ut till företag med rekryteringsbehov och jobbar där de tre sista månaderna. Sedan hoppas vi att företagen tar över anställningarna, säger Claes Nilsson.
Yrkesklivet är planerat för 40 deltagare i två omgångar med 20 deltagare i vardera. Den första omgången är nu inne i sin slutfas. Tre av deltagarna har försvunnit, alla tre till fasta jobb. En har fått arbete inom restaurangbranschen, en som webbdesigner på ett litet dataföretag och den tredje som busschaufför.

 
Till den andra deltagargruppen har hittills elva deltagare rekryterats. Av dessa ska åtta genomgå en utbildning till fastighetsskötare. Planer finns på att skapa ett socialt företag, ett kooperativ där de ska få anställning.

Den första gruppen har en jämn könsfördelning, medan det hittills är åtta män och tre kvinnor i den andra. Deltagarnas ålder är mellan 28 och 60 år. I den första gruppen har sex personer invandrarbakgrund.

Claes Nilsson hoppas på att Yrkesklivet kan få en fortsättning efter 2012. - Blir det här framgångsrikt fortsätter vi, säger han.

Owe Ivarsson

Här kan du läsa mer om Yrkesklivet

Fakta

 
Programområde: Programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
Projektfas: Genomförande
Projektägare: Gymnasieförvaltningen, Arbetsmarknadsenheten
Kontaktperson: Claes Nilsson
E-post: claes.nilsson@vanersborg.se
Telefonnummer: 0521-721295
Beviljat ESF-stöd: 3 933 936 kr
Total projektbudget: 13 965 724 kr
Projektperiod: 2011-02-01 till 2013-04-30
Region: Västsverige

Upphandling är en nödvändighet för att säkra kvalitet och konkurrens. Socialfonden ställer krav på kostnadseffektivitet, men upphandlingsprocessen kan både försena och omöjliggöra delar av socialfondsprojekt. SPL.nu försöker reda ut begreppen, problemen och möjliga lösningar.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) ska säkra kvalitet i och konkurrensutsätta de företag som levererar varor och tjänster till offentlig verksamhet. Men inom socialfondsprojektens snäva tidsramar kan kravet på upphandling både försena och omöjliggöra delar av arbetet.

- Lagen om offentlig upphandling är ju en skyddslag för leverantörerna. Det är själva konkurrensutsättningen som är det viktigaste. Därför ska upphandlingar göras tillgängliga för alla och envar som vill medverka och alla ska ha möjlighet att delta, säger Angelo Skog, utredare på Konkurrensverkets upphandlingsenhet.

Gunilla Tosteby, chef för ESFs enhet för ekonomisk projektgranskning, menar att kostnadseffektivitet är en av de grundläggande principerna för att få EU-bidrag.

- Att projekten ska vara kostnadseffektiva står inskrivet i både Sveriges och EUs förordning. I Sverige innebär det att följa LOU. Lagen omfattar alla offentliga aktörer i alla lägen, oavsett om det gäller ett projekt eller ordinarie verksamhet, säger hon.

Anbudsgivare som överklagar gång på gång och stora resurser som läggs på upphandlingsprocessen gör dock att tid tas från projektets egentliga syfte; att utveckla verksamheten. Spl.nu reder ut svårigheterna och berättar om projekt som förenklat den snåriga upphandlingsprocessen.

Dirigo upphandlar över myndighetsgränsen

- Man kan säga att vi har återanvänt Arbetsförmedlingens ramavtal för att inte behöva upphandla en egen utbildningsanordnare. I ett annat fall har vi suttit fast i en upphandling i 16 månader nu, säger Peter Westerberg.

Han är projektledare för projektet Dirigo 1 som kompetensutvecklar handläggare på Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och i ett antal kommuner. Projektet ägs av Försäkringskassan, men i och med att även Arbetsförmedlingens personal ska kompetensutvecklas inom projektet kan de effektivisera upphandlingsprocessen genom att använda sig av Arbetsförmedlingens ramavtal.

- Vi kunde säkerställa att inköpsprocessen var konkurrensutsatt och snabbade på den genom att använda en färdig upphandling som löper över tiden vi har detta uppdrag. I detta fall handlar det om en vägledningsmetodik.

- Det betyder att vi kan upphandla det vi behöver och samtidigt tillgodose externa krav på exempelvis affärsmässighet, från våra finansiärer. Det ger också tidsbesparingar som är viktiga för alla projekt.

När en myndighet använder sig av ett ramavtal på det sättet kallas det för att göra avrop och egentligen är det bara den upphandlande myndigheten som har rätt till det enligt LOU. I detta fall möjliggjorde samverkan mellan myndigheterna i projektet att Försäkringskassan kunde göra avrop på Arbetsförmedlingens ramavtal. I vilken utsträckning projekt kan utnyttja detta är dock något oklart. Hans Nolander är sektionschef på Arbetsförmedlingens upphandlingsenhet.

- Vi gör alltid våra egna avtal. I samarbetsprojekt händer det att projektägaren lånar dem, men man kan ju fråga sig var gränsen går. Det finns ingen praxis kring detta, vi har varit i kontakt med vår juridiska enhet, men det finns inga tidigare fall som kan bedöma rätt och fel enligt LOU, säger han.

Prioriteringar från Arbetsförmedlingen skulle underlätta

Sigrid är ett stort projekt som drivs i Arbetsförmedlingens regi. När projektansökan för Sigrid godkändes i november 2010 skulle de upphandla en utbildning i socialt företagande. Nu har snart ett och ett halvt år gått och upphandlingen är fortfarande inte avslutad. Carina Edvardsson är projektledare för den del av projektet som fokuserar på ungdomar.

- Detta är kanske ett extremfall, men det är här problemet ligger. Det tar så hemskt lång tid, säger hon och menar upphandling i sig är något positivt, men att processerna är långa och att upphandlingarna blir överklagade nästan hela tiden.

I princip alla projektets upphandlingar sköts av Arbetsförmedlingens separata upphandlingsavdelning.

- I det här fallet betyder det att vi inte kan jobba med den metod som vi hade tänkt och därmed inte arbeta som projektansökan beskriver. Men samtidigt är det inte något vi kan göra något åt, det är ju lagstiftat.

Däremot tycker hon att Arbetsförmedlingen internt skulle kunna prioritera annorlunda i och med att projekttiden är begränsad.

- ESF ger oss tillskott till vår ordinarie verksamhet för att vi ska kunna göra mer än vi kan göra i dag, men när upphandlingarna dröjer kan vi inte utnyttja de verktyg som vi fått resurser till, säger hon.

"Det finns bättre saker att lägga tiden på"

- Upphandlingsprocessen är så och tidskrävande att man ibland drar sig för eller utesluter att göra vissa saker.

Det säger Carina Myrvang som är projektledare för Etablering Stockholm som trots en budget på runt 92 miljoner endast gjort några få större upphandlingar i uppstartsfasen av projektet. Med Stockholms stad som projektägare har de i de flesta fall kunnat använda sig av stadens ramavtal.

- Det gör att vi blir effektiva på ett helt annat sätt. Jag upplever att det finns bättre saker att lägga tid och resurser på än upphandlingar, som att bedriva den fråga som projektet är till för till exempel. Vi ska utveckla nya metoder och arbetssätt, inte administrera upphandlingar, säger hon.

Åsa Lindh, Svenska ESF-rådets generaldirektör:
- Enligt svensk lag ska offentlig förvaltning följa Lagen om offentlig upphandling. Projektägare för EU-fonder måste följa gällande upphandlingsregler för offentlig sektor och i övrigt hantera inköp på ett affärsmässigt sätt, det vill säga genomföra inköp i konkurrens.
Upphandlingar tar onekligen tid och är en utmaning för projekt med begränsade projektperioder. Finns ramavtal kan det underlätta för projekten att snabbare komma igång med verksamheten.

Johanna Senneby