- Min förhoppning är att vi i Sverige ska bli lite förståndigare, tänka efter, byta erfarenheter och utveckla varandra i Europa då det gäller att ta tillvara äldres resurser.

Hon berättade i vårt samtal efter invigningen att regeringen inte planerar några särskilda aktiviteter m.a. av året för aktivt åldrande. Det är regeringens äldrepolitik som ligger fast och sedan handlar det om vad organisationer och myndigheter vill göra för att uppmärksamma året.

På min fråga om den andra delen i årets inriktning, solidaritet mellan generationerna, och regeringens politik, svarar hon

- Regeringens politik är att skapa solidaritet och inte att ställa generationerna mot varandra.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har också pratat äldrepolitik den senaste tiden. Inför ett ministermöte i Stockholm gav han en intervju i Dagens Nyheter. I intervjun skissar han på ett samhälle där människor måste försörja sig betydligt längre upp i åren än i dag. I hans exempel talar han om ett arbetsliv som sträcker sig till 75 års ålder. Det innefattar också minst ett karriärbyte, när det yrke man haft som yngre blivit för tungt eller stressigt.

Statsministerns intervju väckte en hel del oro och missnöje bland dem som tolkade att den allmänna pensionsåldern nu skulle höjas. Att Reinfeldt i sin intervju talade om de som föds nu och där vartannat barn enligt honom förväntas leva tills det är hundra år hörde man inte.

De som nu är i femtioårsåldern var upprörda. I tv:s och tidningarnas intervjuer svarade de flesta att de skulle gå i pension vid 65 års ålder och inget annat. Sverige har inte någon fast pensionsålder längre. 62 år är den tidigaste åldern man kan ta ut allmän pension och 67 års ålder är den ålder man inte längre har rätt att ha kvar sin anställning. Forskare i Europa har visat att en anställds tänkta och verkliga pensionsålder har mycket med egna och arbetsplatsens förväntningar att göra. Tänker vi 65 år och visar man på arbetsplatsen att man också tänker så, så blir det 65 år.

På det ministermöte som Fredrik Reinfeldt var värd för i Stockholm, The Nordic Future Forum, grupparbetade ministrarna bl.a. om hur man skulle göra det möjligt för äldre att arbeta längre.

Finlands statsminister Jyrki Katainen kallade det samhälle för sjukt som inte respekterar erfarenhet.

- Pensionssystemet måste uppmuntra de som vill att arbeta längre och det måste vara mer flexibelt.

Jens Stoltenberg, Norsk statsminister, berättade om det nya norska pensionssystemet, där den ålder man tidigast har rätt att ta ut allmän pension är 62 år och höjs varje år efter en levnadstidsberäkning för respektive åldersklass. Det handlar om frihet, sa Stoltenberg:

- Det handlar om frihet att välja hur länge man ska jobba. En frihet att välja, men ska man kunna utöva den måste man vara oskadad och inte helt utsliten.

Island är det land som har högst pensionsålder bland konferensdeltagarna, som var de nordiska och baltiska länderna samt Storbritannien. På Island har anställda rätt att arbeta till de är 72 år.

Den 16 februari beslutade regeringen om att Svenska ESF-rådet ska samordna och följa upp EU:s år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna i Sverige. Några särskilda projektmedel att dela ut lär dock inte ingå.

Socialfondens temagrupp Likabehandling har uppmärksammat EU-året i sin planering och planerar att ordna en del aktiviteter, bl.a. i Almedalen i sommar.

Torsten Thunberg

Det arbetsintegrerande sociala företagandet växer och har vunnit politiska hjärtan på båda sidor om blockgränsen. Trots detta går vissa myndigheters regelverk stick i stäv med företagens motiv och politiska beslut lyser med sin frånvaro. Sociala företagsmässan syftar till att ändra på detta samt visa det goda arbetet ute i landet.

- Vi vill visa på bredden och kvalitén i det arbete som bedrivs i sociala företag och arbetskooperativ. Vi når goda resultat på ett demokratiskt sätt som gynnar arbetsintegration, säger Annica Falk som är projektledare på SKOOPI, de sociala arbetskooperativens intresseorganisation.

I dag finns det 296 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige. Det är en ökning på drygt 40 procent sedan den senaste mätningen i januari 2010. Men företagen har inte bara blivit fler, de har även breddats. De sociala företagen verkar idag inom flertalet skilda branscher såsom hotellverksamhet, bygg- och fastighetsservice, hushållsnäratjänster och butiker.

- En annan utveckling är att de nu jobbar mot den öppna marknaden och privatpersoner, förut riktade de sig mest till kommunen, säger Annica Falk och tillägger att i de arbetsintegrerande sociala företagen i dag är runt 10 000 personer verksamma.

Saknar politiska beslut

Trots goda resultat och framtidsutsikter finns det flera hinder för att den sociala ekonomin ska blomstra. Politiska beslut, eller snarare avsaknaden av dem, är ett.

- Det finns både en bred politisk vilja och en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag i Sverige, men det har ändå inte skett några förändringar. Vi behöver en förordning som reglerar hur man kan kombinera socialt företagande med olika bidrags- och försörjningsformer, säger Annica Falk.

Både Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans regelverk hindrar anställda inom företagen rätten till vissa stöd. Exempelvis är det svårt att kombinera lönebidrag och socialt företagande eftersom man med lönebidrag inte får ha ett väsentligt inflytande i verksamheten, något som är en av företagsformens grundpelare. SKOOPI efterfrågar även ett arbetsmarknadspolitiskt program utformat för arbetsintegrerande sociala företag.

Projekt- både motor och bromskloss

Socialfonden är en stor medfinansiär i sammanhanget och projekt är en möjlighet för de sociala företagen att starta upp sin verksamhet. Formen ger utrymme för kompetensutveckling samtidigt som målgruppen, människor som står långt ifrån arbetsmarknaden, får den lite längre tid de behöver för att se sig själva som företagare, menar Annica Falk. Men projektformen blir också en begränsning. Bland annat innebär den att företagen inte kan drivas på "riktigt" innan projekttidens slut.

- Att få starta företaget under projekttiden skulle ge möjlighet att skapa likviditet och göra företaget bärkraftigt innan projektet är över. Formen "projekt" medför också att ökade intäkter betyder minskad medfinansiering. En tredje begränsning är att projektpengar inte får användas till investeringar, vilket dessa företag verkligen är i behov av.

Inspiration från Europa på mässan
Under Sociala företagsmässan har sociala företag runtom i Sverige chans att visa sitt arbete. Utöver det vill SKOOPI peka på de utmaningar som företagen möter. I djungeln av seminarier och framträdanden under de två mässdagarna i Kulturhuset i Stockholm ligger fokus på frågor som är aktuella både i dag och i morgon. Till exempel hur man kan underlätta upphandling för sociala företag genom att se till sociala kriterier, och modeller för samverkan mellan myndigheter.

- Vi har också bjudit in representanter från REVES, det europeiska nätverket för kommuner och regioner som samarbetar med den sociala ekonomin, och Cecop, den europeiska organisationen för arbetskooperativ. De kommer att berätta om den sociala ekonomin ute i Europa och vad vi kan lära, säger Annica Falk.

Utmaning att riva hinder

Sverige står inför stora arbetsmarknadsutmaningar i framtiden, men personerna som arbetar i de arbetsintegrerande sociala företagen står långt ifrån arbetsmarknaden oavsett låg- eller högkonjunktur.

- Vår utmaning handlar snarare om att riva hindren för det sociala företagandet och få till ett arbetsmarknadspolitiskt program riktat mot socialt företagande.

- Både kommuner och myndigheter har börjat samverka kring dessa frågor och på de platser där det finns Samordningsförbund ser vi att samverkan fungerar bra. Nu måste politiken göra detsamma. De politiska parterna måste hitta varandra och ta gemensamt ansvar för att genomföra en regelförändring, säger Annica Falk.

Den 22 och 23 februari äger den sociala företagsmässan rum i Kulturhuset i Stockholm.
Läs mer här

Faktaruta

Det sociala arbetskooperativet är ett självständigt företag som kan konkurrera på den öppna marknaden. Kooperativen är sociala företag som kan organiseras på olika sätt. Syftet med företaget är alltid att i första hand skapa meningsfulla arbeten för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Vinsten återinvesteras alltid i företaget för att skapa fler arbeten. En grundläggande skillnad jämfört med andra företag är att arbetskooperativen inte bara erbjuder arbete, utan dessutom bygger på att medlemmarna i kooperativet själva är aktiva i processen att skapa arbete och forma sin arbetsplats. Källa: www.skoopi.se

EU-kommissionen har nu lämnat förslag till drygt 120 s.k. förenklingar i strukturfonderna och andra program. Syftet är att göra det enklare för kommission, medlemsländerna och projektägarna att hantera sina projekt under nästa programperiod.

Den största förenklingen är att t.ex. alla strukturfonderna och fiskefonden får ett i huvudsak gemensamt regelverk. En förenkling är också att SOLID-fonderna blir färre och att också de får ett gemensamt regelverk, men inte samma som strukturfonderna. Kommissionen redovisar vidare som förenklingar att antalet program som erbjuder stöd till medlemsstaterna och projekt har minskats med 22, huvudsakligen genom sammanslagning. Ett exempel på det är att Flyktingfonden och Integrationsfonden slås ihop.

EU-kommissionären Janusz Lewandowski, ansvarig för ekonomisk planering och budget:
- Vi försöker göra våra instrument mer användarvänliga. Men EU-reglerna kompletteras ofta med fler regler på nationell nivå. Våra ansträngningar att förenkla kommer inte att lyckas om de inte följs upp av förenklingar på nationell, regional och lokal nivå.

Lewandowski betonade också när förslagen till förenklingar presenterades, att kommissionen kommer att vara särskilt noga med att övervaka att förenklingarna når ända fram till stödmottagare och projektägare.

Flera program föreslås få i huvudsak gemensamma regler för vad som är stödberättigande och hur ekonomin ska redovisas. Det gäller t.ex. för Regionala fonden, Socialfonden, Sammanhållningsfonden, Jordbruksfondens del för landsbygdsutveckling och den blivande Sjö- och fiskefonden.

Föreslagna förenklingar

Ett exempel på förändringar är att en projektägare som söker stöd från t.ex. både Socialfonden och Regionala fonden till samma projekt bara behöver göra en ansökan. Ett annat exempel är att tiden för hur länge en projektägare måste spara alla verifikationer och redovisning minskas till 5 år.

Det ska bli bättre samordning mellan den nationella och europeiska revisionen. Ett projekt ska inte kontrolleras mer än en gång under ett år av endera revisionsmyndigheten. Är projektstödet under 100 000 euro ska projektet inte kontrolleras mer än en gång under hela projekttiden. Genom flitigare användning av schablonbelopp och klumpsummor ska den administrativa bördan för projektägare och ESF-rådet också kunna minska. Intäktsräntor som uppstår på projektägares konto ska inte längre behöva redovisas. Det innebär att kravet på att projektägaren ska öppna ett särskilt bankkonto för EU-projektet kan försvinna. Under kommande programperiod föreslås att möjligheten att få stöd till utrustning och inventarier återinförs i Socialfonden.

Schablonbelopp och klumpsummor

I Kommissionens förslag om förenklingar till Europeiska Parlamentet och Europeiska Rådet ingår ett förenklat användande av schabloner och klumpsummor, istället för kvittoredovisning.

Kommissionären Lewandowski exemplifierar med att kvittoredovisning inte alltid ska behövas.
- En bussbiljett för en deltagare i ett EU-stött utbildningsprojekt ska idag sparas i 10-15 år för att verifiera en kostnad. Ofta har bläcket på biljetten bleknat bort redan efter en kort tid och så kan stödmottagaren inte längre visa sin kostnad. Om man istället använder reglerna för schabloner och klumpsummor behövs inte en sådan verifikation längre.

Möjligheter till att använda schabloner och klumpsummor finns redan under nuvarande programperiod. Den svenska förvaltningsmyndigheten för Socialfonden, Svenska ESF-rådet, har försökt introducera en sådan användning i Sverige. Men den nuvarande ordningen är komplicerad. För att få tillämpa ett schablonbelopp eller för att få ge en projektägare en klumpsumma utan redovisningskrav krävs idag ett godkännande av EU-kommissionen av hur summan räknats fram. I samtal med ESF-rådets ledning förra året berättade man att man underställt EU-kommissionen sådana beräkningsunderlag vid flera tillfällen, men inte nått fram till ett godkännande.

I det nya förslaget ingår ett mera generellt hanterade av schablonkostnader och klumpsummor. I de nationella programdokumenten ska Kommissionen och medlemslandet kunna komma överens om sådana. Nuvarande regler om maxbelopp för klumpsummor höjs till 100 000 euro. Kravet på att förvaltningsmyndigheten vart annat år måste överlägga med kommissionen om en revidering av underlaget för klumpsumman tas bort i förslaget. EU-kommissionen ska fortfarande vara överens med medlemslandet om när den förenklade metoden ska kunna användas och hur den ska beräknas. Däremot ska Kommissionen inte fastställa schablonbeloppen. Förvaltningsmyndigheten ska kunna besluta om klumpsummor och schablonbelopp för respektive projekt. Man ska också kunna godkänna kostnadsberäkningar, som görs i enlighet med praxis hos stödmottagaren.

En fråga kommer att bli hur stödmottagarnas egna redovisningsregler och svenska bokföringsregler ska kunna rymma denna förenkling. T.ex. bussbiljetten som projektet betalat för en kursdeltagare ska redovisas i t.ex. en kommuns redovisning för projektet, men inte rapporteras till den som betalar ut stödet.
Kraven på intyg om medfinansiering eller bankgarantier minskas. Det ska ibland kunna räcka med att det görs en riskutvärdering.

Gemensamma handlingsplaner

Ännu större möjligheter till förenkling och effektivitet kan uppnås om man använder s.k. gemensamma handlingsplaner. En sådan möjlighet finns för medlemsländerna och innebär att man avtalar med större projektägare om vilka resultat som ska uppnås.

Rapporteringen för en gemensam handlingsplan ska uteslutande bestå av redovisning av effekter och resultat och stöd ska beräknas och betalas enligt standardiserade prislistor med enhetskostnader och klumpsummor. Därmed kommer finansiell kontroll och revision att enbart syfta till att verifiera att överenskomna effekter och resultat uppnåtts.

Proportionalitet

Regeln om proportionalitet handlar om rimlighet i hur mycket administrativa och finansiella resurser som ska användas i ett projekt. Förvaltningsmyndighetens kontroll på plats ska relateras till stödbelopp och riskerna hos den specifike stödmottagaren.

Oro för att medlemslandet inte förenklar

I sitt förslag till parlamentet och rådet oroar sig kommissionen för att medlemslandet inte ska förenkla i tillräcklig utsträckning. Man skriver bl.a.
- Erfarenheterna visar att i de nationella genomförandereglerna för olika EU-stöd finns det stor potential till förenklingar. Kommissionen har redan föreslagit att respektive medlemsland i det Partnerskapsavtal, som ska upprättas mellan landet och kommissionen för strukturfonderna, landsbygdsutvecklingen och fisket, ska ingå en sammanställning av vad landet ska göra för att förenkla och minska den administrativa bördan för stödmottagarna.

Vad händer nu?

I EU-kommissionens skrivelse till Euroepiska Parlamentet och Europeiska rådet vädjar man till de båda, att under de kommande månadernas behandling av förslaget, komma ihåg att förenkling måste få vara en central princip. Rätt balans mellan politiska mål, genomförandeformer och kostnaderna för kontroll och administration måste finnas, utan att man ökar risken för felaktigheter.
De två lagstiftande organen måste vara överens om ett beslut senast i december 2013 så att det kan tillämpas under programperioden 2014-2020.

Torsten Thunberg

Rapporten hittar du här

I dagens samhällsklimat blir kopplingen mellan tillgänglighet och lönsamhet en allt hetare fråga. En platt organisation med tillgänglighetstänk lyfte företaget Fresh Ventilation, som är lite av en pionjär i sammanhanget. I deras fotspår går ESF-projektet Dalalyft. I vår storsatsar de på tillgänglighet.

- Det handlar om att delegera ner ansvar, men också ge befogenheter att fatta beslut. Här bestämmer varje team hur de vill jobba och när de vill vara lediga. Men de måste också visa att de levererar resultat, säger Boris Glans, personalansvarig på Fresh Ventilation AB.

För tjugo år sedan låg Fresh Ventilations resultat långt under önskat och företaget tvingades säga upp nio personer. Räddningen var Mats Birgersson som först avsatte sig själv som VD, för att sedan avsätta alla mellanchefer. Därefter började han forma team, med teamledare på golvet.

Under den perioden arbetade Boris Glans på ett utbildningsföretag och genomförde en utbildning på Fresh Ventilation. Då visste han inte att han nio år senare skulle sitta på posten som personalansvarig på företaget.

- Det har varit en intressant utmaning. Jag har tidigare jobbat inom Samhall och vet vad både organisationen och individerna brottas med, säger han apropå att näst intill en tredjedel av arbetsstyrkan på Fresh Ventilation är anställda via Samhall.

Att ta samhällsansvar. Det är den ena anledningen till att företaget jobbar med människor med nedsatt arbetsförmåga. Lönsamhet är den andra.

- Samhall är vårt bemanningsföretag. Det är konkurrenskraftig arbetskraft samtidigt som vi skapar en mångfald i teamen som är ovärderlig, säger Boris Glans.

Mångfald blir kreativitet

Detta är en tanke som skapades under Mats Birgerssons tid i företaget. Ju större mångfald på arbetsplatsen, desto fler diskussioner, större kreativitet och fler idéer, var hans filosofi. När han kom in i företaget bad han om tre år för att förändra hela organisationsstrukturen och började med att ta in sex personer från Samhall. Den siffran steg med åren och ligger nu på runt 30. Utöver det har sex personer som från början arbetade på Fresh Ventilation via Samhall, blivit anställda direkt av företaget. Nio nationaliteter är representerade och fördelningen mellan kvinnor och män är jämn, även om männen är lite överrepresenterade. Att ha en mix av individer är viktigt för att gruppen överhuvudtaget ska fungera, men Boris Glans tror att den huvudsakliga framgången ligger i organisationsstrukturen.

- Jag tror att vändningen i företaget beror mycket på hur vi arbetar tillsammans. Till exempel ligger vi i täten när det gäller produktutveckling, och det har ju visat sig att all den kunskapen finns i företaget. Vi ser oss som en helhet. Produktutvecklarna arbetar väldigt nära teamen, för när det kommer till beslut ska även medarbetarna på golvet ha varit delaktiga, säger han.

Frihet, ansvar och skyldighet

En viktig del för att skapa lönsamhet i denna typ av organisation är välfungerande team. En annan är att våga delegera och lämna över ansvar till teamen.

- Teamen är nästan helt självstyrande, de har ansvar för allt från beställning till leverans. Om kunden är missnöjd ringer de direkt ner till golvet, så att de slipper gå via en mellanchef.

- Det är viktigt även för de anställda då ser konsekvenserna av det de gör. Men att vi vågar släppa kontrollen är det som får dem att växa.

Inspirerar till fördjupad satsning i Dalarna

Mellan 2005 och 2007 deltog Fresh Ventilations i tillgänglighetsprojektet Annorlunda Arbetsliv. Företaget producerade bland annat en film om hur de arbetar med tillgänglighet som en del av sin organisationsförändring. Den filmen använder nu socialfondsprojektet Dalalyft som inspiration när de utbildar närmare 300 småföretag i Dalarna. Där ser problematiken lite annorlunda ut; stora generationsväxlingar står för dörren och kompetensluckor måste fyllas.

- 6000 till 8000 personer kommer att gå i pension i Dalarna fram till 2014. Samtidigt har vi många människor som står utanför arbetsmarknaden på grund av funktionsnedsättningar, även fast de skulle kunna jobba, säger biträdande projektledare Peter Gunnebro.

- De har inte bara den kompetens som våra företag behöver, utan mycket mer just på grund av sina funktionshinder. Hela företagsklimatet förändras när tillgängligheten finns med.

Att anställa personer med funktionshinder är alltså inte bara nödvändigt. Precis som Fresh Ventilation har Dalalyft dragit slutsatsen att det är lönsamt. Att motivera detta är enligt Peter Gunnebro väldigt enkelt.

- Ett av företagen i projektet är en reklamfirma som har landstinget som kund. För att få sälja minsta lilla pinal till dem i framtiden måste de tänka tillgänglighet. Alltså, om de tar till sig tillgänglighetstänket kommer de ha kvar denna stora kund, annars inte, säger han.

Under våren gör Dalalyft en djupare satsning på tillgänglighet för de deltagande företagen.

Spana in Fresh Ventilations film på Processtöd tillgänglighets hemsida

Brister. Både i bedömningen av personer som ska placeras i särskola och i de underlag Försäkringskassan använder när de beslutar om aktivitetsersättning. Det är de två huvudsakliga anledningarna till att unga faller in i sjukförsäkringssystemet efter att ha fått aktivitetsersättning, många utan att egentligen vara i behov av det.

Inspektionen för socialförsäkringen beskriver i granskningen "Aktivitetsersättning- från förlängd skolgång till nedsatt arbetsförmåga" hur unga som får aktivitetsersättning för förlängd skolgång- för att kunna avsluta grundskole- eller gymnasieutbildning- sedan fortsätter in i sjukförsäkringen. Då på grund av nedsatt arbetsförmåga. Medan det totala antalet unga med aktivitetsersättning har avstannat, fortsätter antalet 19-åringar med ersättningen att öka. Resultaten tyder på att aktivitetsersättning ökar risken för långvarigt beroende av sjukförsäkringen.

Detta har flera anledningar. Bland annat visar granskningen att dagens skolsystem utesluter den grupp som har sämre förutsättningar att klara skolan. Enligt Skolverket placeras de då i särskola, ofta på bristande grunder, där denne får aktivitetsersättning för förlängd skolgång. Efter bristfälliga medicinska utredningar av individernas arbetsförmåga beviljas majoriteten sedan ersättning för nedsatt arbetsförmåga. Särskilt stora brister sågs i underlagen för de som tidigare fått ersättningen för förlängd skolgång.

Inspektionen anser på dessa grunder att Försäkringskassan bör stärka arbetet med att säkerställa att nödvändigt underlag finns då dessa beslut tas.

- Omgivande organisationer och myndigheter är ofta en bidragande orsak till om projekt lyckas eller misslyckas att gå från projekt till företagande, säger Eva Johansson, Tema Entreprenörskaps projektledare.

Olika regioner, olika situationer

Den första konferensen hölls i Växjö. Under våren och början av hösten 2012 kommer temagruppen att genomföra konferenser i flertalet regioner för att föra ut och testa sina slutsatser och kunskaper. Träffarna genomförs i samverkan med processtödet SPeL.

- Det är i regionerna företag och arbetstillfällen ska skapas. Därför är det just där vi behöver diskutera vad som kan utvecklas för att vi ska komma vidare, säger Eva Johansson

Hon menar att regionerna skiljer sig åt, inte bara på grund av att arbetsmarknaden ser olika ut, utan även för att traditionerna kring hur man ser på företagande skiljer sig i regionerna.

- Det påverkar både attityder och vilka projekt som kommer igång.

Även förhållningssättet till den sociala ekonomins arbetsskapande roll ser olika ut beroende på var i landet man befinner sig.

- Det visar sig i policydokument och på vilket sätt man kan vara med i olika samverkansorgan. Vi försöker anpassa konferensernas tema och genomförande efter de förutsättningar och behov vi ser i de olika regionerna, säger Eva Johansson.

Möte mellan studier och verklighet

Syftet med turnén är att återkoppla den kunskap, de slutsatser och de förslag som kommit fram genom de projektstudier som temagruppen genomfört mellan 2009 och 2011.

- Många av de studerade projekten handlar om att utveckla arbetsintegrerande sociala företag. Men många av erfarenheterna är relevanta också för andra som arbetar med utvecklingsprojekt på myndigheter och i kommuner för att främja företagande och att skapa arbete för fler, säger Eva Johansson.

Nästa stopp på turnén är den 1 mars i Landskrona. Christer Stenberg är metodutvecklare i kommunen och har drivit otaliga socialfondsprojekt.

- Många upplever socialt företagande som krångligt. Jag hoppas att konferensen ska ge svar och kunskap till bland annat politiker och kommuner om hur de kan underlätta för det sociala företagandet i regionen, säger han.

Likaså är temagruppens förhoppning att konferensen ska starta processer som bidrar till fortsatt utveckling, till exempel att arbetsintegrerande sociala företag startas.

- Det blir intressant att se hur väl temagruppens slutsatser och förslag överensstämmer med den regionala verkligheten och hur man får till stånd en övergång från projekt till företagande.

- Vi hoppas också lära oss mer om hur vi som ett nationellt projekt kan arbeta med spridning och påverkan på regional nivå, den kunskapen är viktig i framtiden. Förhoppningsvis får vi också med oss synpunkter, förslag och erfarenheter som stärker vårt uppdrag att identifiera hinder och förbättra strukturer.

Mer info och anmälan till konferensen i Landskrona den 1 mars

Mer info och anmälan till konferensen i Halmstad den 8 mars

Unga som inte har fullföljt sin skolgång eller har en ofullständig gymnasieexamen, så kallade drop-outs, har uppmärksammats på många håll de senaste åren. Svenska ESF-rådet stöder nu insatser för att förändra och förbättra utbildningssystemen så att färre unga kvinnor och män hamnar i utanförskap.

Situationen för ungdomar har försämrats över tiden och det är en trend som håller i sig. Utvecklingen är inte kopplad till någon konjunktur eller annan tillfällig händelse. Män är i majoritet i gruppen unga utanför. Situationen är liknande i hela Europa. Europeiska kommissionens strategi EU 2020 har som ett mål att andelen ungdomar som inte fullföljer sin skolgång ska vara under 10 procent.

Efter upphandling har Svenska ESF-rådet tilldelat åtta kommuner, utbildningsanordnare och ideella föreningar 150 miljoner kronor för att genomföra utvecklingsinsatser i syfte att minska antalet ungdomar som hoppar av skolan. Motsvarande belopp tillkommer i medfinansiering, vilket gör att upphandlingen totalt omfattar 300 miljoner kronor.

ESF-rådets beslut i bilagan

Programmet PROGRESS är ett sysselsättnings- och solidaritetsprogram som EU-kommissionen sköter. Det arbetar med sysselsättning, social sammanhållning, arbetsförhållanden, antidiskriminering och jämställdhet. Just nu frågar kommissionen om synpunkter. Fyll i deras frågeformulär senast den 3 februari!

Till frågeformuläret

I Köpenhamn startade EU det Europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna den 18 januari. Torsten Thunberg fick möjlighet till ett samtal med två EU-kommissionärer. Det var László Andor, ansvarig för sysselsättning, socialpolitik och integration och John Dalli, ansvarig för hälsofrågor och konsumentpolitik.

 Varför denna inriktning på året 2012, Mr Andor?

Åldersboomen är hotet som ingen vill prata om. Det är så långt borta. När vi pratat om demografiska förändringar har vi tittat femtio år framåt. Men nu är vi där. Babyboomens barn går i pension. Fler går i pension och färre börjar på arbetsmarknaden. I vår eurobarometerundersökning säger endast var tredje europé sig vara ganska bekymrad över den ökande andelen äldre och inte ens var tionde är riktigt bekymrad. Ni är inte så engagerade i Sverige heller i dessa frågor.

Men den positiva sidan är att en klar majoritet inte vill ha en fast pensionsålder. Kombinera deltidsarbete med deltidspension är en uppskattad idé. Jag tror att ingen vill vara en börda för andra. Vi blir aldrig för gamla för att kunna ge något bidrag till det gemensamma. Alla vill vara aktiva så länge som möjligt.

 Är det det som är solidaritet mellan generationerna, att de äldre ska försörja sig själva längre så att en yngre generation slipper bördan?

Andor: Solidaritet i Europa är en viktig princip. Det är möjligt med sysselsättning både för unga och gamla samtidigt. Möjliggöra kunskapsöverföring mellan generationerna. Sysselsättningsgraden för gruppen 55-64 år ökar även under den ekonomiska krisen. Och det finns tydliga exempel på att de länder som har högre sysselsättningsgrad för den gruppen också har högre sysselsättningsgrad för unga.

Solidaritet mellan generationerna är också att möjliggöra en förening av familjeliv och arbetsliv. Sverige och Frankrike är goda exempel här, som fler länder måste ta efter.

Jag hittar inga rekommendationer i era dokument om solidaritet mellan generationerna. Finns det sådana?

Andor: Det är riktigt att det inte finns. Vi hoppas att de utvecklas under året och under andra halvåret räknar vi med att Cypern som ordförandeland kommer att ge oss sådana.

Sammanfattningsvis, vad är era viktigaste punkter?

Andor: Ett aktivt åldrande gör det möjligt att fylla åren bättre när livslängden ökar. Aktivt åldrande gör att vi kan fortsatt leva i välstånd. Aktivt åldrande ger ett viktigt bidrag till det europeiska sysselsättningsmålet och till att lyfta ut minst 20 miljoner människor i Europa från fattigdom. Det kan vi uppnå samtidigt som vi visar solidaritet mellan generationerna.

Varför denna inriktning på året 2012, Mr Dalli?

Det är inte bara en finansiell fråga, att fler ska kunna vara aktiva och arbeta längre. Det är en mänsklig fråga, en mänsklig rättighet. Folk måste få leva ett bättre liv. Det är bara en spin off att det också ger vinster finansiellt för samhället. Aktiva och friskare äldre ger bättre livskvalitet och större arbetsstyrka.

Kommissionen har nyligen startat ett Europeiskt Innovationspartnerskap. Vi räknar med att man där ska kunna uppnå synergi mellan innovationspartnerskapet och det europeiska året för aktivt åldrande. Man ska arbeta och hitta det nya för att lösa problem på flera områden:

Vi har ett stort problem i Europa med att människor inte tar sina ordinerade läkemedel. Bara 79 % tar sin en om dagen-dos. Bara hälften av dem som ordinerats läkemedel fyra gånger om dagen följer sin ordination.

Över 20 miljoner äldre i Europa har sådana kostvanor att de riskerar sjukdom och skador. Fallolyckorna är ett stort problem. 29 % av alla olyckor som leder till döden för äldre är fallolyckor.

Formerna för bättre integration i vården och ökat användning av IT måste utvecklas.

Sammanfattningsvis, vad är era viktigaste punkter?

Dalli: Att bota är viktigt, men hälsa är viktigare. Att människorna slipper anlita sjukhusen. Vi ser fram emot att innovationspartnerskapet kommer att ge oss många fina idéer.

Torsten Thunberg

Stadsdelar med låg medelinkomst, hög arbetslöshet och stor andel invandrare. På olika sätt har projekten Mera Möllan och Jobbpunkt Väst Örebro använt sig av stadsdelen som utgångspunkt i sitt integrationsarbete. På SPeLs seminarium berättade de hur.

- Hur ska vi lösa integrationsfrågor? Flytta de som bor i Djursholm till Norsborg? säger moderator Kenneth Abrahamsson som till vardags är programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS.

- Det är intressant att se hur man kan använda sig av folkrörelser och människors engagemang och här skapar Socialfonden möjlighet för nya aktörer att komma in och påverka integrationsarbetet, säger han.

Egen gata

Det har det stadsdelsägda projektet Mera Möllan tagit vara på. I stadsdelen Möllevången i Malmö talas över 170 språk och medelinkomsten ligger runt 9 640 kronor i månaden.

- Det fanns en grupp som, trots insatser, inte kom vidare. Vi frågade oss om vi borde förnya arbetsmetoderna och organisera oss på ett annat sätt, säger projektets kommunikatör Caroline Franzén.

Genom de två benen i projektet, individuell coachning med samhällsrådgivning och områdesutveckling, i kombination med nätverksbyggande har projektet bland annat resulterat i att de första spadtagen för en gata utformad av de boende har tagits.

Söka, få och behålla

"Stadsdelen som integrationsfabrik" var rubriken för SPeLs seminarium som gick av stapeln den 25 januari i Ingenjörshuset i Stockholm. På det ämnet presenterade projektledaren Elmar Jehle Örebro Bostäders projekt Jobbpunkt Väst Örebro.

- Vi lär ut konsten att söka jobb, få ett jobb och behålla det. Men vi hjälper även deltagarna att väcka drömmar till liv och sätta upp tydliga livsmål, säger han.

Med en enkel metod som går ut på coachning, utbildning och dagliga rutiner har majoriteten av deltagarna gått till jobb och studier.

Framgångsrika misslyckanden

Men, ingen framgång utan motgång. Moderator Kenneth Abrahamsson efterfrågade framgångsrika misslyckanden, alltså misstag att lära av.

- Att arbeta operativt från dag ett var faktiskt ett misstag, svarar Caroline Franzén utan tvekan i rösten.

Elmar Jehle menar att alla misslyckanden för något bra med sig.

- Vår lokal ligger i ett litet industriområde, från början var poängen att det "luktar" arbete. Sanningen är att det inte ens finns ett matrum, men när vi trängde ihop oss 44 personer för att äta i lokalerna blev vi en grupp på ett helt annat sätt än vi skulle blivit annars, säger han.

Här kan du se filmen från seminariet i sin helhet: Del 1 , Del 2

Läs mer om Jobbpunkt Väst Örebro och Mera Möllan.