200 miljoner förlänger Fattigdomsårets projekt

När EUs temaår 2010 nu avslutas, gör ESF-rådet en riktad utlysning på 200 miljoner kronor för att arbetet mot fattigdom ska kunna fortsätta med bibehållen kraft. För att nå de här grupperna har Europeiska socialfonden sänkt kraven på medfinansiering från 50 till 40 procent.

Omkring 80 miljoner européer, 16 procent av befolkningen, lever under fattigdomsgränsen. Dessa har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet. 22 procent av de som lever under fattigdomsgränsen har inte råd med livsnödvändiga basvaror.

2010 utsågs av EU till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning. Det ligger i linje med strategin EU2020 där en av målsättningarna är att 20 miljoner människor i EU ska lyftas ur fattigdom. För att ta vara på erfarenheter som gjorts under året. 8-9 december hölls en avslutningskonferens med workshops och föredrag i Uppsala missionskyrka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övertro. Mari Nordström, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende i Malm, befarar att det finns en överdriven tro på att socialt företagande och frivilligorganisationer ska lösa alla problem.

Foto: Anna-Karin Florén

Brukarna i centrum

Under året har det bedrivits ett 20-tal socialfondsfinansierade verksamheter inom ramen för temaåret, ofta med frivilligorganisationer som projektsamordnare. En av målsättningarna har varit att göra brukarnas röster hörda, det vill säga, de som använder sig av socialförsäkringssystemen.

– Det är unikt att dessa personer tillfrågas om hur de anser att man bör komma åt fattigdom, säger Christian Råberg från ESF-rådet, moderator på Uppsalakonferensen.

Bland andra har ABF utbildat ett hundratal brukare till processtödjare. Dessa i sin tur ska kunna hjälpa andra i samma situation, att göra sina röster hörda. I studiecirklarna har deltagarna fört fram idéer och berättelser som kan leda till samtal kring utveckling. En metod som man hoppas ska kunna användas i större skala tack vara den nya utlysningen från ESF.

– Brukarmedverkan betyder att brukaren själv definierar vad som fungerar, och vad som inte fungerar. Det är inte dem som har makten som ska tala om vad som är det bästa för enskilda individer, säger Sonja Wallbom, European Antipoverty Network.

Viktigt att våga problematisera välvilja

Sonja Wallbom uttrycker oro för, att den mer framskjutna roll som frivilligorganisationer och sociala företag har fått under senare år ska leda till att samhället abdikerar från sitt ansvar, och att det riskerar att göra utsatta människor rättslösa.

– Hur överklagar man ett beslut som fattas av Statsmissionen? undrar Sonja Wallbom.

Mari Nordström, Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende i Malmö, håller med. Hon har jobbat med kvinnors väg ut i samhället. Under temaåret har hon varit engagerad i Kvinnokulan, som har haft utbildningar om hur man använder datorer, gjort studiebesök och drivit en blogg.

– Det finns en överdriven tro på att socialt företagande och frivilligorganisationer ska lösa alla problem. Det är en trend just nu. Men det finns en risk för att sociala företag skapar samhällen i samhället, där anställda inte får en riktig pensionsgrundande inkomst, och som bidrar till fortsatt utanförskap. Mycket av den verksamhet som bedrivs i kooperativ är bra, men vi vill ju att människor ska komma in i samhället, säger hon.

– Vi har en idé till ett samarbete med folkhögskolorna här i Malmö. Om att skapa utbildningar där folk kan utbilda sig efter sin egen förmåga. Jag tycker att vi behöver bygga upp ett mer flexibelt utbildningssystem, med yrkesskolor och fackskolor där fler passar in.

– Jag tror också att det går att ta vara på brukarnas erfarenheter, både inom näringsliv och myndigheter. Till exempel på tingsrätten skulle den här erfarenhetskunskapen vara av stort värde, där vi kan vara med och avhjälpa missförstånd. Det krävs bara att människor får upp ögonen för att de här människornas kunskap är värdefull, säger hon.

Andra frågor som diskuterades under Uppsalakonferensen var situationen för romer i Sverige, och integration. Allra tydligast var en vädjan från alla grupper om särskilda satsningar på barn som växer upp i socialt utsatta familjer, där materiella begränsningar kan få konsekvenser för barns skolgång när familjer inte har råd att förse sina barn med glasögon eller har tillgång till Internet.

Socialfonden tar erfarenheterna vidare

– Vårt fokus på fattigdom ska inte stanna av. Det är viktigt att ta vara på de idéer som kommer som ett resultat av temaåret, säger generaldirektör Åsa Lindh, Svenska ESF-rådet.

– Det finns också ett tydligt uppdrag från Kommissionen, som pekar ut Socialfonden som ett viktigt instrument för att bekämpa fattigdom, säger Åsa Lindh.

Anna-Karin Florén

Fakta: Utlysningen har fyra teman:

1.  Bekämpa fattigdom och social utestängning.

2.  Förbättra romers situation i Sverige.

3.  Sociala innovationer, nya idéer som kan förändra system och politik.

4.  Andra insatser som bidrar till att bland annat arbetslösa eller sjukskrivna kommer närmare arbetsmarknaden.

Fotnot: Den första ansökningsomgången pågår 1 januari till 28 april 2011. Beslut kommer i november 2011 och projekten kan arbeta till och med 30 juni 2014.  Sammanlagt finns 200 miljoner kronor att söka.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.