Går det att sammanföra tankarna om likabehandling som ett medel för tillväxt med tanken om likabehandling som en mänsklig rättighet? Detta kommer Anna Isaksson, doktor i sociologi vid Högskolan i Halmstad, kommer att diskutera på SPL.nu och Tema Likabehandlings seminarium den 31 maj i IOGT/NTO-huset på Klara Södra Kyrkogata i Stockholm. Foto: Privat

Tillväxtretorik hindrar likabehandling

Likabehandling på arbetsplatsen och inom näringslivet är en aktuell fråga. Mellan 2001 och 2007 satsade EU 1,5 miljarder kronor på mångfaldsprojekt. Anna Isaksson har studerat tre socialfondsprojekt och ser problem med att tillväxtretoriken är så dominerande.

Att förändra den retoriken är dock en väldig utmaning.

– Det blir väldigt enkelt att prata om tillväxt som motiv för att främja mångfald. Skulle man prata om det som en rättvisefråga skulle man bli tvungen att prata om till exempel makt och omfördelning av makt, säger Anna Isaksson, doktor i sociologi vid Högskolan i Halmstad.

Osynliggör argument

I de projekt hon har granskat i sin avhandling ”Att utmana förändringens gränser” är just tillväxtargumentet det dominerande för att främja likabehandling. Detta blir problematiskt eftersom det osynliggör andra argument, som att rättvisa är en mänsklig rättighet.

Frågan om huruvida dessa argument behöver stå emot varandra diskuterar hon på ett frukostseminarium 31 maj i IOGT/NTO-huset på Klara Södra i Stockholm

– Problemet är att retoriken tas så för given. Argumentet om att likabehandling och rättvisa skulle vara en mänsklig rättighet ses som förlegat inom näringslivet.

Näringslivet tycker även i många fall att de inte behöver ta hänsyn till rättvisefrågor, för att deras argument för att existera är tillväxten.

– Jag går inte emot det, men det behöver inte frånta dem deras ansvar, säger Anna Isaksson. Tillväxtretoriken manar till samarbete mellan de olika grupperna för att det antas gynna tillväxten. Att omfördela makt kan vara läskigt för de som har den.

Svårt bevisa hypotes

Det finns en tanke om att likabehandling per automatik leder till ökad tillväxt men sådana samband kan vara svåra att ”bevisa”

– Det är inget jag diskuterar i avhandlingen, men jag är kritisk till den retoriken, säger hon. Få studier påvisar att ett sådant samband finns. Den retorik jag har sett i materialet handlar om att vi är olika och har olika erfarenheter och att det i sig skulle leda till ökad kreativitet och därmed lönsamhet.

Att näringslivet inte pratar om rättvisefrågor, utan snarare om tillväxt, leder till ytterligare ett problem: att det lägger en ökad press på de som tillhör minoritetsgrupperna. Om de inte kan visa att de tillför något extra, vad är då poängen?

– Ett problem är att det gör förändringsarbetet förhandlingsbart. Om det nu är så att förändring inte leder till ökad tillväxt, ska vi då strunta i det? Minoriteten får ju vara med för att de bidrar till ökad tillväxt. Då blir det lite cyniskt att de ska få tillträde bara för att de bidrar till tillväxten.

– Det blir problematiskt när näringslivet får sätta agendan för hur vi ska prata om de här frågorna. Samtidigt är argumentet nödvändigt för att näringslivet ska intressera sig för frågorna. Man kan fråga sig om det inte är bättre än ingenting?

Tas för givet

Tillväxtargumentet tas för givet och enligt Anna Isaksson är problemet är att det så okritiskt reproduceras.

– Man tar över argumentet, även inom forskningen, och det blir som ett mantra som förs vidare istället för att stanna upp och fundera. Likabehandling kan mycket väl leda till tillväxt med det finns problem.

Att börja arbeta med frågorna på ett annat sätt ser hon som en jätteutmaning.

– Jag tror att det kommer att ta lång tid tills näringslivet vill tala om frågorna på ett annat sätt och skapa en bredare diskussion, innan den blir utmanad. Det har gjorts studier om tillväxt och likabehandling, men sambanden är oftast tveksamma. Ofta har de framgångsrika företagen en bra ledning generellt så det är svårt att veta vad som leder till vad.

Seminariet kommer bland annat handla om huruvida man då kan förena argumenten. ESF- projektet ”Anställ kompetensen” försöker göra just detta.

– Frågan är om det går att integrera frågor om makt och hur det i sådana fall skulle se ut. Det ska bli intressant att se hur företag kan göra detta.

Social kapitalism

Det sätt som man i dag pratar om likabehandling och rättvisa rimmar med det rådande politiska klimatet. Anna Isaksson har svårt att se hur vi kan tala om det på ett annat sätt.

– Vi lever under en social kapitalism där man kopplas samman med tillväxten. På EU- nivå talade man förut mer om att omfördela för att uppnå ett rättvist samhälle. Så pratar vi inte längre. Ingen behöver längre avstå från något.

Men, kan man säga att likabehandling på jobbet en mänsklig rättighet?

– Jo, det tycker jag att det är. Och, om inte, så tycker jag att man ska vända på det och fråga sig varför det inte är självklart och i sådana fall varför, avslutar hon.

Johanna Senneby

Fakta: I sin avhandling ”Att utmana förändringens gränser” granska Anna Isaksson ESF- projekten Libra, Fler kvinnor på ledande poster i näringslivet och Gender school.

Projekten var en del av socialfondens Equal- program som pågick mellan 2001 och 2007. Utvecklingspartnerskapen syftade till att främja nya metoder för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet i anknytning till arbetsmarknaden.

Seminariet som nämns i artikeln presenteras på annan plats  under rubriken Frukost med landshövdingen om likabehandling 31 maj 

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.