– Det har varit både värdefullt och fascinerande att få göra detta, och bara till en kostnad av vår egen arbetstid. Det skulle kostat 10 000-tals kronor om vi hade anlitat en extern utbildare och gjort det själva. Duktig lärare hade vi också, säger Elisabeth Pirak-Kuoljok. Foto: Robert Sandström
Ájtte Fjäll- och Samemuseum: Socialfondsprojektet har varit värdefullt och fascinerande
Elisabeth Pirak-Kuoljok på Ájtte Fjäll- och Samemuseum i Jokkmokk är mycket nöjd med de kurser hon fått gå i de socialfondsprojekt i kompetensförsörjning som kunnat genomföras tack vare drygt 1,6 miljoner kronor i ESF-stöd till Lapplands kommunförbund för att stärka besöksnäringen i Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala.
– Det har varit både värdefullt och fascinerande att få göra detta, och bara till en kostnad av vår egen arbetstid. Det skulle kostat 10 000-tals kronor om vi hade anlitat en extern utbildare och gjort det själva. Duktig lärare hade vi också, säger Elisabeth Pirak-Kuoljok.
Ájtte har inte de ekonomiska ramar som krävs för att vidareutbilda sin personal i önskad omfattning.
– Vi har en utbildningsbudget, men den är liten. De två senaste åren har budgeten precis gått i balans, efter en rad av år med problem. 2008 tvingades vi också till större uppsägningar eftersom flera blev övertaliga. Därför har det inte funnits utrymme för utbildningar i budgeten.
– Nu fick vi kunskap om hur man jobbar med personal, och vi kunde bygga på våra kunskaper och få kött på benen. Som hur man agerar i olika situationer, till exempel då man ska bryta invanda mönster, säger Elisabeth Pirak-Kuoljok och drar sig till minnes en liten gräsplätt framför museet.
– Museet byggdes under slutet av 1980-talet och invigdes 1989. Då bestämdes att en liten gräsplätt skulle anläggas som en vildäng. Det beslutet har man tagit, problemet är att det har varit svårt att sköta den. När jag föreslog att vi skulle så gräs över hela ytan blev det protester. För så var det bestämt, och det satt i väggarna.
– Att den som bestämt det slutat för många herrans år sedan spelade ingen roll …
Återträffar
Här kom ledarskapsutbildningen på tre dagar på Kiruna folkhögskola väl till pass. Tre från Museets ledningsgrupp gick utbildningen; från Jokkmokk samåkte man till Kiruna via Gällivare. Med sig hem fick alla olika arbetsuppgifter som redovisades några månader senare vid en återträff och avslutning i Kiruna.
– Arbetsuppgifterna lärde oss att praktisera kunskaperna och det var bra att vi var flera som gick utbildningen. För nu kan vi bolla idéer och stötta varandra.
– När vi inrangerades under Arbetsgivarverkets avtal fick vi gå på kurs på Statens Tjänstepensionsverk, SPV, i Stockholm för att lära oss alla nya pensionsregler. Där kostade utbildningen 6 000 kronor plus moms. Till det tillkom resor och annat vilket sammantaget blev närmare 12 000 kronor per person. Skulle vi anordna sådana kurser själva skulle det kosta oss 60 000 kronor och det pengarna har vi inte ...
Ledarskap är bara en del av socialfondsprojektet som också lär ut värdskap, entreprenörskap, storytelling, guidning och matupplevelser.
Det sista inte minst har man tagit fast på på Ájtte där Muséerestaurangen erbjuder vällagad husmanskost tillverkad på närproducerade råvaror. 17-20 juni är man också värd för Terra Madre Indigenous People 2011 som gästas av matkunnigt folk från fem kontinenter.
Ett seminarium i Jokkmokks kommunhus blir uppstart inför den stora internationella urfolkskonferensen där Slow Food Sápmi har sin givna plats.
Historisk höstmarknad
Besöksantalet har dalat de senaste åren men kunnat hålla sig stabilt två sista åren tack vare den historiska höstmarknaden som arrangerats varje år sedan 2005 då Jokkmokks vintermarknad firade 400 år. Under höstmarknaden görs historiska återblickar till 1600-talet då man också säljer egentillverkade föremål och egenproducerad mat och, naturligtvis, också renkött.
– Inget krimskrams, utan riktig sameslöjd tillverkad här på orten.
Jubileummarknaden blev en höjdpunkt räknat i besöksantal. Men Elisabeth Pirak-Kuoljok noterar också hur besökssiffrorna gick upp efter 11 september 2001. Året efteråt valde många att turista i Europa och besökssiffrorna på museet var mycket goda.
Besökarna sprider sig över sommaren. Under augusti – september kommer många tyskar och fransmän. Vintermarknaden gör att museet håller årsbasis.
Strax före jul beviljade Tillväxtverket världsarvet Laponia 115 miljoner kronor och det är pengar som kommit väl till pass också för Ájtte.
– Under tre år får vi 8,1 miljoner kronor och det gör att vi kan bygga om utställningarna och satsa på våra kommande besökare, det vill säga barn och ungdomar. Man kommer in i museet genom en renhage som leder vidare till olika ”tårtbitar” varav en inte är färdigbyggd. Med stödet till Laponia kan vi nu fullfölja det bygget.
– Vi ska också bygga en trevligare museipark.
Ájtte störste bidragsgivare är Vattenfall som varje år bidrar med 8 – 9 miljoner kronor. Jokkmokks kommun bidrar med 1,3 miljoner och från Norrbotten läns landsting får museet 1,2 miljoner kronor. Till det kommer entréavgifter, lönebidrag, nyanställningsstöd och hyresintäkter.
23 tillsvidareanställda arbetar på museet som också inrymmer hörsalar och lokaler som hyrs ut, till exempel till Sametinget. Svenska, norska och finska Interregmedel bidrar till två stora projekt. Det ena ett samiskt ungdomsprojektet, det andra traditionell ekologisk kunskap som tar tillvara samiska traditioner och kunskaper, hur marker användes förr och lär ut andra kunskaper som är på väg att gå förlorade.
Elisabeth Pirak-Kuoljok är värd en egen artikel, men låt oss nöja med att berätta att hon är dotter till en av samernas störste konstnärer, slöjdläraren Lars Pirak (1932 – 2008) som växte upp i Luovaluokta i Tuorpons sameby utanför Jokkmokk. En ort han förblev trogen hela livet och där ett av hans främsta verk är målningarna på Akkats vattenkraftverk utanför Jokkmokk; ett arbete han utförde med världsrenommerade svenske Pariskonstnären Bengt Lindström och Porjuskonstnären Lars J:son Nutti, som i likhet med Lars Pirak utfört flera målningar i Ájtte.
Konstnärskapet har gått i arv till såväl Elisabeth som hennes bror Mikael Pirak, som också likt fadern är slöjdlärare på Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Och systern Katarina har gått olika konsthögskolor och är numera känd för sina installationer där hon ständigt testar nya saker.
– Det är en sfär som gått i arv, säger Elisabeth Pirak-Kuoljok som målar, men inte fick faderns berättarkonst. Den gåvan har systern Katarina fått och, som sagt, pappa Lars Pirak behövde inte gå kurser i storytelling. Han var född också med den gåvan och räknas alltjämt som samernas främste och mest nydanade konstnär som fjällvärlden frambringat.
Robert Sandström
Fakta:
Lars Pirak (1932 - 2008). Samisk konstnär och sameslöjdare från Jokkmokk i Norrbottens län. Han växte upp i Luovaluokta i Tuorpons sameby och har gjort offentliga utsmyckningar bland annat vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk samt för Piteå stadshus. Han är känd för att vara en av de första som förnyade det samiska hantverket och finns representerad vid museer över hela världen. Han målade även i akvarell och olja och var dessutom en begåvad jojkare.Han har likaså gjort trä- och renhornsskulpturer; "Saltripan" är mycket populär.
Pomoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 2003. Emottog Norrbottens läns landstings heders- och förtjänststipendium 2006.
Bengt Lindström (1925 - 2008. Studerade vid Konstfack och därefeter på Isaac Grünewalds målarskola, i Köpenhamn och Chicago. Bodde och verkade i Paris från 1948 där han studerade vid André Lhotes och Fernand Légers målarskolor. Flyttade tillbaka till Sverige 2004 där han hade en ateljé utanför Sundsvall som också var hans permanenta bostad.
Bengt Lindströms internationella genombrottet kom efter en utställning i Paris 1958. Han arbetade på ett nästan verkstadsliknande sätt som en 1600-talsmålare. Gjorde flera offentliga verk i form av väggmålningar samt utomhusskulpturen vid Midlanda i Timrå kommun i form av ett stort Y. Använde stora färgsjok i grälla färger, ofta föreställande förvridna ansikten.
Lars J:son Nutti (född 1933) är bosatt i Porjus där han har sin ateljé. Hans produktion utgöres av samekulturens formspråk i djärv färgskala.Har utfört monumentalmålningar i Jokkmokks kulturhus Ájtte. Tillsammans med Bengt Lindström och Lars Pirak utförde han monumentala dekorationsmålningar på dammluckor och byggnad vid Porjus kraftstation.
Källa: Fria encyklopedin Wikipedia
Jokkmokks kommun ligger på Polcirkeln och är till ytan Sveriges näst största kommun. Den totala ytan är 19 474 km2. Hälften av området utgörs av ett vidsträckt fjällområde som bjuder på fantastiska naturupplevelser. Här finns fyra nationalparker och ett flertal naturreservat. Nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus ingår i Laponiaområdet, som i december 1996 utnämndes till ett av jordens världsarvsområden. Laponia valdes dessutom till ett kombinerat natur- och kulturarv, vilket är ovanligt
Fakta: Laponia
Laponia
Laponia är ett världsarv som inrättades 1996 av UNESCO:s världsarvskommitté. Det innefattar de fyra nationalparkerna Sarek, Padjelanta, Stora Sjöfallet och Muddus samt Sjaunja naturreservat. Det är ett natur- och kulturarv vilket betyder att vi har ett ansvar att skydda den unika naturen och den levande samiska kulturen i området.
Fakta: Pågåend eoch genomförda socialfondsprojekt med anknytning till Ájtte Fjäll och Samemuseum
Pågående:
Besöksnäring i utveckling | Projektfas: Genomförande
Beviljat ESF-stöd: 1 655 824 kronor
Total projektbudget: 1 655 824 kr
Projektperiod: 2011-03-01 till 2012-06-29
Region: Övre Norrland
Avslutade:
Besöksnäring i utveckling | Förprojektering
Beviljat ESF-stöd: 235 750 kr
Total projektbudget: 235 750 kr
Projektperiod: 2008-05-01 till 2008-10-31
Region: Övre Norrland
Besöksnäring i utveckling | Genomförande
Beviljat ESF-stöd: 3 512 198 kr
Total projektbudget: 3 512 198 kr
Projektperiod: 2009-03-16 till 2010-06-30
Region: Övre Norrland
Sammanfattning
Projektet avser att kompetensutveckla personal i besöksnäringen i kommunerna Gällivare, Jokkmokk, Kiruna och Pajala. Ny kunskap är nödvändig då branschen utvecklas både vad gäller nya målgrupper och ny verksamhet.
Hantverkslärling Jokkmokksmodellen
Projektägare: Samernas utbildningscentrum
Beviljat ESF-stöd: 337 500 kr
Total projektbudget: 450 000 kr
Projektperiod: 2009-02-09 till 2009-07-09
Region: Övre Norrland
Sammanfattning
Vi ska förbereda för en lärlingsutbildning för samiskt hantverk och övriga hantverksyrken i regionen. Projektet ska arbeta med ansökan till huvudprojektet vad gäller innehåll, finansieringsfrågor och annat. Vi kommer att förbereda genom täta kontakter med branschen.
MAGNET, Jokkmokks modellen
Projektägare: Sameslöjdstiftelsen Sámi Duodj
Beviljat ESF-stöd: 424 599 kr
Total projektbudget: 424 599 kr
Projektperiod: 2009-01-12 till 2009-05-01
Region: Övre Norrland
Sammanfattning
Sameslöjdsföretag inventerar sina utvecklingsbehov. Företagare rangordnar önskemål som prioriteras via branschanalys och resulterar i en handlingsplan för hela näringen. Resultatet genomförs och inkluderas i Sameslöjdstiftelsens strategiska arbete för utveckling av samesöjdsnäringen.
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
RSSEj medlem? Registrera dig.
Kommentarer