Esbjörn Jonsson, IF Metall Höga Kusten, tycker att det tog alldeles för lång tid från första kontakten med företaget till ansökan, från förstudien till beslutet i ESF. "Företagens förutsättningar var helt annorlunda när vi ville starta genomförandet". Foto: IF Metall Höga Kusten

Facket fixar företagens utbildningar

Avtalsparterna på den svenska arbetsmarknaden har av tradition alltid varit positiva till omställning och strukturomvandling. Fackförbunden har accepterat uppsägningar och övertalighet mot att det har funnits en aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsmarknadsutbildning och en arbetsförmedling som sett till att de berörda snabbt har kommit i nya arbeten.

Men krisen på 1990-talet, med massarbetslöshet som följd, gav den svenska modellen en första knäck.

Europeiska socialfonden, ESF, i Sverige har arbetat på två spår sedan 1995 då Sverige blev EU-medlem. Ena spåret har laddat individen med ny och modern kompetens, så att hon står sig starkare efter en uppsägning, det andra har omfattat hela arbetsstyrkan som laddats med ny och modern kompetens så att företaget står sig starkare och klarar en strukturomvandling.

Industrifacket Metall i Jämtland och Västernorrland har hittills drivit fem socialfondsprojekt som ska höja kompetensen i 35 företag. Bortemot 3 200 utbildningsinsatser för 1 330 personer genomförs. Ett av projekten är en Kvalificerad yrkesutbildning, KY Höga Kusten, med Esbjörn Jonsson, IF Metall Höga Kusten i Örnsköldsvik, som projektledare.

I regionen har 35 procent - att jämföra med riksgenomsnittet 28 procent - en gymnasieutbildning kortare än tre år som sin högsta kompetens. Den regionala planen för socialfonden i Jämtland och Västernorrland prioriterar insatser för de som arbetar med tillverkning och utvinning där utbildningsnivån är lägst.

• Varför svarar facket för utbildningen i företagen?

– Våra medlemmar har generellt sett en låg utbildningsnivå. Små företag klarar ekonomiskt inte av att genomföra utbildningar på samma sätt som stora företag om de inte samarbetar med flera andra företag, säger Esbjörn Jonsson.

– IF Metalls medlemmar får i genomsnitt endast 90 minuter kunskapsutvecklande utbildning under en treårsperiod.

– Vi kontaktade mindre företag som varslat eller hade för avsikt att varsla eller minska personalen för att kartlägga behovet av insatser som stödjer omställning mot nya kunskaper, inriktat på den enskilde individens behov och dennes möjlighet att förstärka sin position på arbetsmarknaden Utifrån resultatet upphandlade vi utbildningar, vilket blev mer effektivt och ekonomiskt än om varje litet företag skulle göra upphandlingen själv.

– Den kompetens som redan idag finns ute på våra företag behöver utvecklas och stärkas för att den enskilda individen ska känna sig stärkt. Men också för att företagen ska stå starka och kunna möta en framtida konkurrens.

Projektet KY Höga Kusten omfattar åtta företag och 262 individuella kompetensutvecklingsplaner. 54 av deltagarna har varit kvinnor
De anställda har svarat på tre enkäter, om jämställdhet, tillgänglighet och individuell kompetensinventering. Projektet har genomfört 628 utbildningsinsatser, från olika datautbildningar, truckutbildningar och utbildningar i renhetsteknik till utbildning i affärssystemet Monitor och i ledarskap.

I de fem ESF-projekt som IF Metall Mellersta Norrland och IF Metall Höga Kusten drivit har 35 företag och 1 330 anställda deltagit. Utbildningarna har handlat om mycket teknik; lean production, produktionsteknik, produktionslogistik, fordonselektronik.
GibbsCAM, AutoCad, Inventor CAD och CNC -programmering är andra tekniska ämnen, liksom affärsengelska, ritningsläsning, MS-office, truck- och C+D+CE-körkort.

• Vad tycker arbetsgivarna?

– Företagen som deltagit i projektet har berömt IF Metall Höga Kusten för projektet. Många anser att det är så här ett fack skall arbeta. Företagsledningen har även fått en ny bild av facket som organisation. Man ser inte facket enbart en motpart, utan även som ett stöd.

– Nästan hälften av företagen i projektet upplever att projektet har dämpat effekterna av varslen. De känner ingen större oro vad gäller arbetskraftsförsörjningen och flera av företagen tycker att det insatser i framtiden vore bra med en extern part som anordnar och samordnar liknande utbildningsinsatser. En synpunkt är dock att pappersexercisen måste bli enklare!

Peter Gerdin, VD Gerdin Group i Mjällom.

– Samarbetet med IF Metall har varit bra, och vi  har lärt känna varandra bättre under detta projekt vilket är bra för framtiden, säger Peter Gerdin och fortsätter.

– Det är ett bra initiativ som har gjort att vi har kunnat ta del av denna möjlighet. Utbildningarna har varit såväl mycket bra, bra som mindre bra. Men generellt har fokus på kompetenshöjning skapats med stöd av dessa projekt, våra medarbetare har höjt sin kompetens och därigenom
har företaget förstärkt sin konkurrenskraft.

• Krävde ESF att ni tog upp jämställdhet och tillgänglighet också?

Esbjörn Jonsson:

– Jämställdhet kände de flesta redan till. Tillgänglighet är inte något nytt, men något som kommit i skymundan och inte har varit lika inarbetat som jämställdhet på företagen. Det här är en lärandeprocess också för oss inom fackföreningsrörelsen. Vi gjorde I en inventering av tillgängligheten i 35 företagen där vi bland annat ville veta:

• finns det handikapparkering nära entrén?

• finns det dörröppnare?

• är rengöringsmedlen som används i lokalerna allergifria?

• vistas djur i lokalerna?

• är skyltningen tydlig?

• Vad har ni lärt av ESF-projekten?

– Att det har tagit alldeles för lång tid från första kontakten med företaget till ansökan, och från förstudien till beslutet i ESF om genomförandeprojektet. Företagen hade helt andra förutsättningar när vi ville starta genomförandet säger Esbjörn Jonsson.

– Förhållandet på deras arbetsmarknader hann förändras och personalen hade redan tvingats sluta.

Esbjörn Jonsson tycker att kraven på de medverkande företagen måste vara tydligare, och att de lämnar rätt information i rätt tid.

– Det behövs också mer utvecklade metoder för att tydliggöra utbildningsbehovet på individnivå.

– Gemensamt för både företag och individer, enligt vår uppföljning är att utbildningarna stärkt företagets position på marknaden och ökat effektiviteten. Detta är tecken på att man hittat modeller och metoder för att använda sin personal och kunskap optimalt.

– Stärkta positioner på marknaden skapar trygghet för de anställda, framhåller Esbjörn Jonsson.

Torsten Thunberg

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.