ELD vänder perspektiven

ELD-metoden vänder på perspektiven. Deltagaren får känna efter och finna: “Oj, det här var jag duktig på, det här kunde jag!“. Det ökar självkänslan och ger struktur. En bekräftelse som visar vad deltagaren har lärt sig i ett projekt, och faktiskt gjort.

Terese Raymond (bilden) förklarar hur man överbryggar verksamhet till konkreta kompetensord. Metoden har blivit ett begrepp som redan fått ett eget språk. Det är inte ovanligt att projektdeltagare säger att de redan jobbar så här, men:

– Jag har inte haft någon struktur för det. Tack för det!

Andra deltagare, som inte riktigt törs, peppas av kamraten:

– Ja men gör det bara. Det värsta som kan hända är att du får en ELD-situation …!

Terese Raymond tar emot på sin på arbetsplats intill Münchenbryggeriet på Söder i Stockholm. Entusiastiskt förklarar hon ELD, som står för Experience, Learning och Description  och är en valideringsmetod där deltagare under en projekttid tar makten över sitt lärande. Och kopplar det man faktiskt gör till kompetensord som beskriver nyttan och erfarenheterna.

Förstå sitt lärande

– Det handlar först och främst att få deltagaren att förstå att han är ansvarigt för sitt lärande och också ansvarig för att förstå vad han lärt sig. Vilket man kan lära sig med hjälp av ett antal uppgifter som ska dokumenteras i en traditionell loggbok, med bilder, video eller på annat sätt. Till sin hjälp finns en utbildad samtalslärare som hjälper till att sätta ord på olika situationer.

Att lära sig metoden tar en dag. Först utbildas samtalsledaren, som sedan i sin tur informerar övriga deltagare i projektet.

– Man lär sig att vara uppmärksam på vad som händer. Exempelvis en utmanande situation, sånt som händer, där på något sätt saker och ting flyter på, eller det trasslar till sig så att deltagaren måste lösa problemet.

Metoden är i och för sig inte ny, men här handlar det om typ loggbok, coachning, utan gradering eller förstärkande ord. I stället talas det om att vara envis, nyfiken, flexibel …

– Metoden handlar om att under en projekttid ta makten över sitt lärande och koppla sina egna idéer, det man faktiskt gör, till kompetensord.

– Varför mår jag bra? Jo, därför att jag får göra det här, vilket tyder på den här kompetensen. Det handlar inte om att ”rädda världen”, utan sätta rubriker på det som faktiskt händer under projektets gång.

Kompetensförhandling

Situationerna dokumenteras och med jämna mellanrum träffar deltagaren samtalsledaren för att kompetensförhandla.

– Vad var det du gjorde? Hur kände du i den situationen? Vilken kompetens tyder det på?

Till mötet med samtalsledaren ska deltagaren komma med ett eller flera exempel som kan valideras: ”Jag gjorde det och det, jag mådde så och så, jag kan tänka mig att det tyder på den här och den här kompetensen”.

Det finns en struktur för samtalet där samtalsledaren lyssnar, bekräftar och kommer med feedback.

– Vi har valt att använda namnet samtalsledare för att inte blanda ihop rollen med projekt- eller handledare.

Deltagaren och samtalsledaren väljer ut två – tre kompetensord som passar på situationen.Sedan går man vidare till nästa exempel, om deltagaren har med sig fler än en situation som han vill validera; här i betydelsen utforska. Det vill säga, att man sätter rubrik på någonting som egentligen inte går att kunskapsmäta i traditionell mening.

Perspektiven vänds

I ELD vänds perspektiven. Deltagaren blir inte mottagare av någon som säger: ”Så här är Du”. Deltagaren får i stället möjlighet att känna efter och säga: ” Oj, det här var jag duktig på, det här kunde jag!

– Så har vi målgrupper som inte alltid lyckas med det. Det kan handla om låg självkänsla av olika anledningar, avsaknaden av betyg eller att det inte gått så bra. I de lägena måste samtalsledaren hjälpa till i början.

Sitter man kvar och tittar på en hel film kan det tyda på koncentrationsförmåga. En annan deltagare skulle i stället säga att den blev tagen av filmen.

Kompetensen knyts till en konkret situation, och valideringen pågår genom hela projektet. Minst tre gånger träffas deltagarna och samtalsledarna.

– I slutet av projekttiden väljer man sedan ut fyra - fem situationer, som man antingen vill sälja sig med, eller som bäst beskriver projektet.

Deltagaren bestämmer

Terese Raymond understryker att deltagare äger kompetensbrevet, och att det är deltagaren som själv bestämmer vilka situationer som ska stå där.
I många fall tjänar kompetensbrevet som en aha-upplevelse. Man sätter ord på det man kan och vad man har varit med om.

– Jag kan säga till mig själv att jag är kommunikativ. Jag får säga det, för att jag tycker det. Och det här är mitt bevis, den konkreta situationen.

Deltagarna brukar tycka att det är bra träning inför exempelvis intervjuer. När någon säger: ”Du har skrivit i ditt personliga brev att du är flexibel. Vad menar du med det?” kan deltagaren svara: ”Jo till exempel när jag …" Och nämner ett exempel ur den kompetensbank deltagaren samlat på sig.

Flexibel och nyfiken

Kompetensen graderas inte och kompetensbrevet innehåller heller inte förstärkande ord. Där står i stället till exempel att man är envis, flexibel och nyfiken.

– Kompetensbrevet anger kunskaper, färdigheter och attityder I ett vidare begrepp. Inte i nivåer, utan mer i feel-goodanda samtidigt som det är en bekräftelse på vad projektet gett och lärt ut.

– Med ELD rätar man ut frågetecken till utropstecken. Man förstår vad man har gjort och får feedback så att man kan sprida och tillvarata resultatet.
Terese Raymond berättar att ELD har blivit ett begrepp,och att man säger ”att man ska ELDa en person” när  man talar om att handleda och följa upp lärandet.

Robert Sandström, text och foto

Fotnot:

Vill du veta mer om ELD eller beställa en ELD-utbildning? Kontakta Terese Raymond. Mer information finns också på ELD:s hemsida.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.