Projektledarna Christer Lundqvist och Tage Lindström jobbar på övertid med spridning av LYSA-modellen, men hinner med att bjuda på fika och tala om LYSA-modellen - Det känns skönt i hjärtat att ha bidragit till LYSA-projektet och att få möta deltagare som Bahie, med fast jobb efter genomgången utbildning, säjer Tage Lindström. Foto: Gunilla Ivarsson

• 
• 

GötaPriset 2011: LYSA – för både arbetsliv och samhälle

Kombinationen av yrkesteori på distans, språkutbildning och handledarledd färdighetsträning enligt socialfondsprojektet LYSA-modellen gav resultat över förväntan . Åtta västsvenska kommuner med Vårgårda i spetsen har samarbetat i två år för att rusta invandrare för jobb, studier och ett liv i det svenska samhället, inte utanför.

Resultatet blev så bra att projektledningen fick ytterligare sex månader på sig för att sprida modellen till andra delar av landet, ett beslut av ESF-rådet. Nomineringen till Göta-priset kan väl också ses som ett ovanligt lyckat led i spridningsaktiviteterna. 

Det är en ganska gråmulen fredag eftermiddag när tåget stannar i Vårgårda, mittemellan Göteborg och Falköping. Christer Lundqvist, en av LYSA-projektets projektledare möter vid stationen och vi kryssar mellan husen till biblioteket, där LYSA-projektet fortfarande har ett kontorsrum.

Här sitter Christer tillsammans med Tage Lindström, den andra projektledaren, och jobbar på övertid med strategisk spridning av LYSA-modellens erfarenheter. Men just nu har de fokus inställt på den 15-sidiga uppsats som de Götaprisnominerade projektet ska lämna in

– Hur kan vi göra layouten lite mer slagkraftig funderar de, och hur ska vi får vi ned sidantalet till de stipulerade 15…?

Flyktingar och invandrare

Målgruppen för projektet har varit flyktingar/invandrare. 75 procent av LYSA-deltagarna har varit kvinnor; många har varit länge i Sverige men fastnat i ett ekorrhjul av arbetslöshet, åtgärd och försörjningsstöd efter genomgången SFI (Svenska För Invandrare).

Ofta har praktikplatserna upplevts som meningslösa och inte lett till någon fortsättning.

– Man tror att de som kommer hit till Sverige har något att bygga på från tidigare. Så är det inte alltid. Ofta har LYSA-deltagarna varit utestängda från arbetsmarknaden i det gamla hemlandet också. Flera, Många, speciellt kvinnorna har kort eller ingen utbildning alls. En del är analfabeter, säger Christer och Tage.

Detta stämmer när det gäller före detta LYSA-deltagaren Bahie Farjadi.

Att säga att LYSA förändrade hennes liv helt, är ingen överdrift. Bahie har sex barn och blev bortgift i 14-årsåldern. När hon kom till Sverige 1997, från den kurdiska delen av Iran var hon analfabet och saknade helt skolutbildning.

Bidragsberoende

De första tio åren i det nya landet fylldes av bidragsberoende och praktikplatser som aldrig ledde vidare. Hon hade också svårigheter att tillgodogöra sig SFI-kurserna.

– Min dotter såg en annons i tidningen för LYSA-projektet, och hon tjatade på mig att jag skulle anmäla mig. Jag var tveksam. Hur skulle jag kunna lära mig ett yrke? Jag som knappt kunde läsa, men jag bestämde mig till slut för att söka. Sedan varvade jag yrkesutbildning till personlig assistent med språk- och färdighetsträning.

– Det var tufft och jobbigt, men gav resultat, säger Bahie.

När utbildningen var klar i juni 2009 fick hon timvikariat som personlig assistent. Efter några kompletterande omvårdnadskurser har Bahie nu fast anställning hos ett privat vårdföretag, som personlig assistent åt en svensk man.

– Jag har egen hyreslägenhet, körkort, har köpt en bil och vill gå kurser i engelska på ledig tid i höst; min brukare kan bra engelska, och då kan vi konversationsträna tillsammans.

Vad är det då som gjort LYSA-modellen så framgångsrik, som gjort att projektets resultat överträffat de satta målen?

I den externa projektutvärderingen talas bland annat om:

• lokal förankring med god kännedom om målgruppen,
• erfarenheter och kontakter från tidigare projekt,
• att utbildningen är behovsinriktad och arbetsplatsförlagd med bra handledare och språkstödjare.

Att ge färdighetsträning istället för den vanliga praktiken betonar projektledningen gärna:

– Vår utbildningsmodell innebär att man kombinerar yrkesteori och språkstöd med färdighetsträning för att nå utbildningsmålen. Deltagaren ska utvecklas, både på arbetsplatsen och också i samhället.

Under färdighetsträningen finns en svensk handledare på plats, och deltagaren får språkstöd en till två dagar varje vecka.

Ordet ”praktik” har dålig klang för många.

Framgångsfaktor

Ytterligare en framgångsfaktor för LYSA-modellen är samverkan mellan kommuner. I detta fall åtta mindre kommuner i Västsverige.

I små kommuner är det ofta brist på yrkeslärare samtidigt som elevunderlaget är för litet för att starta vissa yrkesutbildningar. Genom att gå samman och erbjuda yrkesutbildningar i kommunöverskridande kluster, och med hjälp av videoteknik utnyttjas resurser på bästa sätt, och tillgängligheten ökar.

LYSA-projektet har fått extra tid för spridning av både sin modell och också resultaten efter  projekttidens slut.

Många har lyssnat

Christer Lundqvist och Tage Lindström har rest land och rike runt och missionerat om LYSA. Såväl departement, myndigheter som kommuner och konferenser har fått besök. Många brev har skrivits.

De har mötts av intresse, men konkreta efterföljare i full skala saknas ännu.

Kanske blir det ”mini-LYSA” i några kommuner i landet; exempelvis i Tranås, Borlänge och Landskrona har visat intresse för LYSA-modellen.

Parhästarna Christer och Tage, båda med lång erfarenhet från skolans värld, tror att en framgångsfaktor också har varit att LYSA-projektet byggts på gamla erfarenheter, och vuxit fram i lugn takt.

– Ale kommun började med lärlingsprojekt för tio år sen, och jag vill gärna ge en eloge till Inga- Lena Lindenau, rektor för vuxenutbildningen i Ale. Hon har varit en eldsjäl som vågat satsa, och hon la in lärlingsprojekt i ordinarie verksamhet och testade tidigt distansutbildning via video, säger Tage Lindström.

När jag frågar vilka avtryck LYSA-projektet givit i Vårgårda blir det lite tyst …!

– Ja, säger Christer till slut, det är väl dom som Bahie, som fått jobb då, som märks.

Tage fyller i att:

– Det är svårt att få myndighetssverige att förstå vad som krävs för LYSA-modellen, regelverken är kantiga. Det skulle behövas mer hjärta när reglerna tolkas.

– Det nya regelverket runt lärlingssystemet behöver anpassas till målgruppen. Men det kanske det kommer? hoppas Christer Lundqvist och Tage Lindström, projektledarna för LYSA-projektet som  nu efter 65+ ska gå i pension. Men tillägger:

– Vi ställer gärna upp som mentorer för att få igång nya LYSA-projekt på andra platser!

Gunilla Ivarsson

Fakta: LYSA-projektet – Livskompetens och Yrkesutbildning i Samverkan för Arbete

Projektägare: Vårgårda Kommun

Projektledare: Christer Lundqvist, Vårgårda, och Tage Lindström, Ale.

Hemsida

Samverkande kommuner: Ale, Herrljunga, Kungälv, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ulricehamn och Vårgårda.

Budget: 30 miljoner, varav 12 miljoner är stöd från socialfonden.

Projektperiod:  Juni 2008 – juni 2010.  Projektledarna har fått möjligheten att arbeta vidare med spridning av projektresultaten under våren 2011.
Syfte och Övergripande mål (exempel): Ökad integration, öppna ingång till flexibel, arbetsplatsförlagd yrkesutbildning för målgruppen, underlätta övergången från SFI till arbetslivet, skapa regional utveckling genom samverkan som främjar kompetensutveckling.

Aktivitetsmål: Skapa och genomföra utbildningar inom bland annat bageri/konditori, handel/försäljning och personlig assistent.

Resultatmål: 85 procent av deltagarna ska ha slutfört sin utbildning – utfallet blev 88 procent . 75 procent av deltagarna ska sex månader efter utbildningen ha anställning, eget företag eller studera – utfallet blev 81 procent

Fakta: GötaPriset 2011

Åtta socialfondsprojekt har nominerats till GötaPriset 2011 som sedan 1979 delas ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor.

Prissumma: 150 000 kronor. | Ett lika stort belopp fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden.

Sedan 1989 tilldelas GötaPriset Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på 150 000 kronor.

Ytterligare 150 000 kronor fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden.

Priset delas ut på Kvalitetsmässan 15 november 2011 på Göteborgsoperan i Göteborg.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.