– Vår viktigaste framgångsfaktor är miljön, säger Paul Nilsson. Det syns att vi inte är någon myndighet, och deltagarna trivs i kulturmiljön vid Kronetorps Mölla. Foto: Foto: Magnus Johnsson

• 
• 
• 
• 
• 

GötaPriset 2011: Projektet i landmärke: Miljön är vår största framgångsfaktor!

– Det är miljön som är vår viktigaste framgångsfaktor, säger Paul Nilsson som är projektledare i GÖTAPRISET- nominerade SAMBA. Lokalerna och landskapet är rehabiliterande i sig. Vi hade aldrig nått samma resultat om vi hade suttit i ett vanligt kontorshus.

Samba finns i skånska Burlövs kommun. Projektet har lokaler i byggnaderna kring Kronetorps Mölla, en klassisk väderkvarn av holländartyp som är ett känt landmärke för den som färdas motorvägen norrifrån in mot Malmö

Kronetorps Mölla är en av symbolerna för Burlöv, som är en av Malmös kranskommuner med samhällena Arlöv och Åkarp. Det är här projektet SAMBA arbetar, i kulturhistorisk miljö, med fri sikt långt ut över det skånska jordbrukslandskapet, och ändå bara tio minuters promenad från de många höga miljonprogramshusen.

– Vi är en liten kommun som har storstadens problematik att hantera, säger Paul Nilsson.

Till ytan minst

Burlöv är landets näst minsta kommun till ytan och har 16 000 invånare. Den är en del av storstadsområdet kring Malmö, alltså en urbaniserad miljö med många invånare med rötter i andra länder.

Samba startade med avsikten att satsa på stöd till individer ur ett helhetsperspektiv, och med en samverkan mellan de myndigheter som möter den som står långt från arbetsmarknaden. Efter en förprojektering bildades SAMBA som står för Samverkan bro mot arbete. Förutom myndigheter deltar också kommunens företagarföreningar i denna samverkan.

– Företagarföreningarna finns med i styrgruppen, och den samverkan är också en framgångsfaktor, säger Paul Nilsson. Vi matchar våra deltagare mot företag, och då är det viktigt hur vi tar den kontakten. Vi talar om för företagen att ”vi tror att vi har en resurs för er”.

– Vi står alltså inte med mössan i hand och ber dem att göra en social gärning. Den attityden och det arbetssättet är enligt karlshamnsmodellen: vi arbetar nästan som säljare, och har en kontinuerlig dialog med olika företag.

Nu är det ju många av deltagarna som inte ännu kommer ifråga för en praktik eller anställning. Samba arbetar med dem som står långt från arbetsmarknaden, och med två ben i verksamheten: rehabilitering och rekrytering.

I båda verksamheterna är det individuella perspektivet och helhetsbilden som styr.

Stabila resultat

– Vi har möjlighet att ägna mycket tid i mötet med deltagarna, säger Paul Nilsson. Det är det som ger stabila resultat, eftersom vi får syn på mycket som man inte kan få vid vanliga snabba myndighetskontakter. Och att vi inte är någon myndighet, det syns och känns när man är här. Vi kan bygga upp tillit och förtroende.

– När vi kan lägga tid får vi ofta syn på en social problematik. Det är viktigt att ta tag i den först, och där är samverkan möjligheten. Med deltagarens godkännande kan vi lägga resurser från flera myndigheter, samlat. Genom samverkan vinner vi tid, och ger individerna bättre stöd. Vi gör vårt bästa för varje deltagare. Men vi arbetar inte kurativt – där tar vi hjälp och slussar vidare till andra som kan stöta.

Det finns inga färdiga scheman för den som deltar i Samba. Aktiviteterna lägger man upp utifrån varje deltagares förutsättningar och behov. Här finns ett smörgåsbord: från jobbsökarkurser till friskvård, hantverk och kultur. Utanför knuten har just trädgårdsarbetet börjat på odlingslotten där det ska bli både prydnads- och nyttoväxter. I källaren har Samba en fullt utrustad keramikverkstad.

– Många av dem vi jobbar med har dålig hälsa, så friskvård och kultur är fasta och viktiga inslag, säger Paul Nilsson. Vi räknar med att deltagaren har egen drivkraft för att förändra sin situation, och då ska han eller hon vara med och välja hur det ska gå till. Vi är med och coachar.

Positiva erfarenheter

Nu går projektet mot sin slutfas. Riktigt så många deltagare som målen angav blev det inte, många deltagare har krävt mer tid än planerat. Men det arbete som lades upp under förprojekteringen har gett positiva erfarenheter och nu planeras hur de ska kunna bli bestående:

– Nu ska vi utreda ordentligt tillsammans med utvärderaren vilka målgrupper vi lyckas med och varför, säger Paul Nilsson. Sedan hoppas vi att kunna starta ett Finsamförbund, kanske tillsammans med Staffanstorps kommun, som är en annan kranskommun till Malmö.

– Det vi tycker är viktigast att kommunicera och föra vidare av våra erfarenheter är betydelsen av miljön, samverkan med helhetsperspektiv på individen, bemötandet och att det finns ordentligt med tid i coachningen.

– Vi vet också betydelsen av personal med adekvat kompetens, som brinner för sitt uppdrag, och att vår snabbhet har bidragit till våra goda resultat:  det är viktigt att skyndsamt kunna tillmötesgå önskemål från deltagare, samverkansparter och arbetsgivare.

Kicki Stridh

Fakta: Hemsida

Fakta: GötaPriset 2011

Åtta socialfondsprojekt har nominerats till GötaPriset 2011 som sedan 1979 delas ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor.

Prissumma: 150 000 kronor. | Ett lika stort belopp fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden

Sedan 1989 tilldelas GötaPriset Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på 150 000 kronor.
Ytterligare 150 000 kronor fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden.

Priset delas ut på Kvalitetsmässan 15 november 2011 på Göteborgsoperan i Göteborg.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.