Mia Edin, verksamhetschef på Företagsbolaget i Gällivare, är mycket besviken över det svala intresset och dåliga stödet socialfondsprojektet TAGE fick från kommunen. Hälften av ungdomarna gick till fast arbete eller började studera. Foto: Robert Sandström

GötaPriset: TAGE lyckades med det mesta men inte att leva vidare

I en serie reportage har SPL.nu presenterat årets GötaPriset-nominerade socialfondsprojekt. Efter resor från norr till söder avslutas serien med ett besök på TAGE i Gällivare. Ett framgångsrikt projekt, som borde fått fortsätta men inte har fått göra det.

– Jag är mycket besviken över det svala intresset och dåliga stödet från kommunen. Jag heller aldrig varit så arg som jag är nu över att projektet inte får fortleva. Ungdomarna som står längst bort från arbetsmarknaden behöver den här chansen, säger verksamhetschef Mia Edin på Företagsbolaget i Gällivare, som drivs och ägs av kommunens aktiva företagare.

Företagsbolaget var från början ett servicebolag som startades av företagarföreningen i Gällivare. Numera inrymt i anrika Gröna skolan på Östra Kyrkallén som tjänade som skolhus fram till slutet av 1960-talet.

– Företagarna som kommer hit känner igen sig. Flera v dem har ju gått här i skolan när de var barn.

Delas med PRO

Skolhuset delas med PRO, Pensionärernas Riksorganisation, i Gällivare som huserar i fastighetens nedersta våning. En och en halv trappa upp arbetar Mia Edin, verksamhetschef, Nina Eriksson och Marlene Rönnquist.

– I Gällivare har vi 1 613 F-skattare, men bara knappt 400 av dessa är aktiva företagare och av dem är 180 anslutna till Företagsbolaget, berättar Mia Edin som lägger mycket tid på att aktivt uppsöka ortens företagare för att informera om Företagsbolagets verksamhet och också lysna in vad medlemsföretagen har på gång.

– Vi är väldigt egoistiska, och tänker bara Gällivare. Tanken är våra företagare ska kunna dra nytta av varandra. Därför Släpper vi inte in andra än företagare i kommunen. Det finns riks att tro att de bara vill dra nytta av vårt nätverk. För Företagsbolaget kommer bygden i första hand!

Livsskola

TAGE, som var en individuell ”livsskola” där kost, hälsa, samarbetsövningar, praktik, privatekonomi, kreativt arbete, företagsamhet och arbetssökande varvades med föreläsningar och samhällsdiskussioner, började långt innan det blev ett socialfonsprojekt.

– Kommunen, Arbetsförmedlingen, landstinget med flera bjöd in till en diskussion för att komma fram till vad som kunde göras för att hjälpa ungdomar som hamnat utanför och var utan jobb eller sysselsättning. Vi hörde vad de sa och tyckte, att det här kan vi lösa. Så vi bilade en liten arbetsgrupp, berättar Mia Edin.

Unga utanför

Mia Edin bytte arbete i samma veva och hamnade på Gällivare kommuns utvecklingsenhet. Där hjälpte hon till med en ansökan för en förstudie som kallades ”Inga unga utanför”.

Projektet beviljades och 1 september 2008 drogs TAGE igång. Strax därefter ändrade Företagsbolaget, som drivs som aktiebolag, inriktning och en projektledare från Ung företagsamhet anställdes i TAGE. Coacher införlivades också i projektet.

1 början av 2009 blev Mia Edin verksamhetschef för Företagsbolaget. Marie Ågren-Johansson, som också är sjuksköterska, var projektledare och sedan projektstarten arbetade också en tidigare polis i projektet.

– De hade rätt bakgrund, stod nära ungdomarna och respekterades. Målet var att 120 ungdomar skulle gå igenom projektet, hälften av dem skulle lotsas till ett varaktigt jobb.

Oförutsedda problem

– Vi fick problem som vi inte förutsett, och då främst att vi inte hade byggt upp goda relationer med bland andra socialförvaltningen under förstudietiden. Det var därför svårt att få ungdomar anvisade till projektet i den utsträckning som det var tänkt.

– Vi fick efter hand mestadels de som stod längst bort från arbetsmarknaden. De var säkert övertygade om att vi aldrig skulle lyckas med dem, eftersom alla andra insatser gott bet. Det blev också svårt att få in medfinansieringen och vi kände oss motarbetade på alla sätt. Till sist fick vi räkna in en handledare på kommunen i projektet och tack vare det gick det ihop.

– Vi fick inte de summor som vi hade räknat med. Bland annat för att ungdomarnas ersättningsnivåer var låga vilket medförde att våra ramar minskade. Några av deltagarna dök heller aldrig upp och det påverkade budgeten också negativt, säger Mia Edin.

– En kritisk synpunkt var att vi inte hade någon socionom i projektet, men för oss gällde det att få människor som kan möta ungdomarna där de är, och vinna deras respekt för vad de gör. Vår styrka blev att så många företagare stödde oss, och tog emot ungdomarna och anpassade arbetsuppgifterna till deras förmåga så långt det gick.

– Vi fick också kritik för att vi ställde högre krav än övriga verksamheter och att vi införde en drogpolicy. Vi tyckte också, att de som inte kom inte skulle ha någon ersättning. Det gick inte socialförvaltningen med på, och när en tjänsteman på försörjningsenheten försökte stoppa en utbetalning såg en annan tjänsteman till att pengarna ändå betalades ut.

Drogpolicy

– TAGE ansågs vara för hårt för ungdomarna. Till exempel kritiserades vi för att vi gjorde drogtester när vi misstänkte missbruk. Men av 88 ungdomar drogtestades bara färre än en handfull ungdomar.

Coacherna drev på och där det behövdes hämtades ungdomarna i sina hem på morgnarna.

– Personalen stod på ungdomarnas sida samtidigt som de ställde krav, det var inte ungdomarna vana vid.

En av coacherna engagerade sig för att en deltagare, som inte kunde bo hemma, skulle få en egen bostad. Långt om länge gick kommunen med på det, men bostadsbidraget betaldes ut först långt i efterskott.

– Det enda den personen fick var anmärkningar hos kronofogden.

Bortförklaringar

Mia Edin säger att hon hört ”sjuttioelvatusen” varianter av bortförklaringar till varför ungdomar inte har anvisats till projektet. Oftast sades det att det inte fanns några ungdomar, eller att det i alla fall inte fanns några som skulle klara av TAGE enligt deras bedömning. En allmän inställning var också, att det var "synd" om ungdomarna.

– Vem kan man hjälpa genom att tycka synd om han eller hon? Det är så sjukt ologiskt att tänka så. Självklart måste man få ställa krav. Det betyder ju att man bryr sig!

Vid projekttidens sluta hade 50 procent av ungdomarna arbete eller också så studerade de. Djupintervjuer med deltagarna har visat att de över lag är mycket positiva till projektet.

Någon fortsättning blir det inte. Gällivare kommun ville inte vara med och finansiera det.

– Jag har aldrig någonsin varit så besviken. För de flesta ungdomar var det bara att återgå till ruta ett; till den plats där de befann sig innan. Kommunen lovade att fortsätta hjälpa dem, men vad det blev av det vet jag inte för vi har inte fått några svar då vi frågat om vad som har gjorts.

– Man får inte ingjuta hopp, och sedan inte uppfylla förväntningarna. Så får man inte behandla människor, säger Mia Edin som fortfarande brinner för ungdomarna.

Namnet, hur uppstod TAGE?

– Tage? Ta och Ge. De här ungdomarna har tagit TAg i sina liv, och då fick de GE namnet till projektet.

Vad betyder nomineringen?

– Vi har inte gått ut med det eftersom TAGE inte har en positiv klang hos övriga organisationer här; man vill nog helst heller aldrig höra talas om TAGE igen. Vi känner oss motarbetade. Det är klart att det skulle vara roligt att vinna.

Filandet på den 15-sidiga uppsatsen fortsätter. Mia Edin säger att Företagsbolaget inte är helt nöjd med projektet eftersom det blev som det blev och samarbetet inte lyckades. Hon är ändå övertygad om att resultaten och metoderna kommer att leva vidare, och hon har blivit tillfrågad om att föreläsa om projektet.

– Också Svenska ESF-rådet har använt TAGE Gällivare som exempel på lyckade projekt. Vi ser naturligtvis fram mot Kvalitetsmässan i Göteborg då GötaPriset delas ut.

Robert Sandström

Fakta: GötaPriset 2011

Åtta socialfondsprojekt har nominerats till GötaPriset 2011 som sedan 1979 delas ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor.

Prissumma: 150 000 kronor. | Ett lika stort belopp fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden.

Sedan 1989 tilldelas GötaPriset Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentlig sektor. Förutom äran belönas det vinnande projektet med en prischeck på 150 000 kronor.

Ytterligare 150 000 kronor fördelas på tre till fem projekt som får hedersomnämnanden.

Priset delas ut på Kvalitetsmässan 15 november 2011 på Göteborgsoperan i Göteborg.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.