Rickard Bracken på Hjärnkoll vill få oss att prata öppet om psykiska funktionsnedsättningar. – Inget slår det personliga mötet, där människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom väljer att öppet berätta om sina erfarenheter för andra människor. Det är bästa sättet att ändra attityder. Foto: Robert Sandström

Hjärnkoll: “Psykiskt funktionsnedsatta är ingen marginaliserad grupp“

Kampanjen Hjärnkoll, regeringsuppdraget med devisen “För ett psykiskt friskare Sverige“ och som vill få oss att prata öppet om psykiska funktionsnedsättningar, är framgångsrik. Det visar intervjustudier och den ökade mängden pressklipp hos kampanjledaren Rickard Bracken på Handisam. Ett delmål är att öppna arbetslivet för personer som har eller har haft psykisk ohälsa, ett område där också en del ESF-projekt verkar.

– Inget slår det personliga mötet, där människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom väljer att öppet berätta om sina erfarenheter för andra människor. Det är bästa sättet att bekämpa attityder, säger Rickard Bracken.

Han säger det med viss tveksamhet. En utvärdering av långsiktig kampanjer i Västeuropa, med massiva informationsinsatser via PR-firmor, visar att kampanjerna inte verkar ha någon effekt på folks attityder. I det fall det är en förändring så är det till det sämre!

– Vilket strider mot min personliga uppfattning. Men så säger man att det är, säger Rickard Bracken.

Hjärnkoll, där man pratar öppet om psykisk ohälsa för en större acceptans och därmed ett friskare samhälle, har sitt kampanjkontor inrymt i Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning, intill Globen i Stockholm.

Projekt inriktar sig mot arbetsliv och attitydförändringar på arbetsplatser. Målet är att få ut fler personer med funktionsnedsättningar i arbete.

Regeringsuppdraget från februari 2009 är en följd av psykiatrisamordningen under Anders Miltons ledning. Förslaget blev att öka kompetensen och förbättra innehållet i vården och socialtjänsten. Kommuner skulle uppmuntras med stimulansbidrag för att utveckla innehållet i det arbete som görs.

– Parallellt bedrivs ett brett attitydpåverkande arbete, riktat till befolkningen. För det är bland dem människor med psykisk funktionsnedsättning ska leva.

Handisam fick uppdraget och 24 miljoner kronor. Pengarna ska räcka tre år och kampanjarbetet bedrivs i nära samarbete med NSPH, ett nätverk för patienter, brukare och anhörigorganisationer. Förkortningen står för Nationellt Samverkan för Psykisk hälsa, som samordnar 13 föreningars arbete.

Nedslående läsning

Rickard Bracken berättar att de började med att gå igenom andra kampanjer som har bedrivits internationellt. Resultatet var nedslående.

– Det fanns föreställningar om att avinstitutionaliseringen, då dessa människor kom ut i samhället, skulle bidra till förbättrade attityder och att de skulle kunna leva mer normalt. Men så blev det inte.

Informationskampanjer räcker inte. Inte heller kunskap.

– Men i de internationella kampanjerna finns underlag för insatser som fungerar för att påverka attityder. Kontakten och personliga möten verkar ha en effekt som bidrar till en förändring.

Rickard Bracken nämner stigma som en användbar definition av tre centrala problem:

1.    Kunskapsproblem
2.    Attitydproblem (fördomar)
3.    Beteendeproblem (diskriminering)

– Insatser för att bekämpa stigma behöver inriktas på olika insatser på alla dessa tre områden. Attityder förändras bara av att man i större utsträckning anställer personer med psykisk funktionsnedsättning. Eller att man bjuder in en granne som har en psykisk problematik på kaffe, till exempel.

Kampanjen har tagit fasta på det ovärderliga personliga mötet.

– Vi rekryterade personer med egen erfarenhet, som kunde tänkas sig att öppet berätta om sin problematik. Vi hade som mål att få 75 ambassadörer, ansikten utåt. Under hösten 2009 fick vi ett stort gensvar.

– Eftersom det är så mycket skam kopplat till psykisk sjukdom trodde vi att det skulle vara svårt. Men vi fick över 400 svar!

Koordinerar aktiviteter

Inriktningen ändrades och nätverket omfattar nu 200 personer. Kampanjen drivs av personer som själva har en psykisk funktionsnedsättning. Hjärnkoll ansvarar för det gemensamma budskapet och koordinerar olika aktiviteter. De hjälper också ambassadörerna att på olika sätt komma ut med sina erfarenheter i media.

– Rapporteringen visar, att när personer själva berättar blir det en artikel om en person som berättar om sin psykiska problematik, som en del i något annat. Man berättar om en medmänniska, inte ”någon annan som är konstig”. Skulle en psykiatriker säga samma sak skulle det bli objektifierat och komma att handla om ”någon annan”.

Våren 2011 har 135 inslag funnits i media, flera lokalt.

Kampanjens andra del omfattar utbildningsinsatser, där kampanjens ambassadörer är med i utbildningssammanhang. Dessa är riktade till personalgrupper inom hälso- och sjukvård, psykiatriska vården, socialtjänst, polisen och arbetsgivare.

Arbetsgivare målgrupp

I tredje hand riktar sig Hjärnkoll till arbetsgivare, som ska göras uppmärksam på psykisk hälsa på arbetsplatsen.

– Enligt Försäkringskassan är psykisk sjukdom den största orsaken till långtidssjukskrivning och den näst största orsaken till kortare sjukskrivningar.

– Hur man förhåller sig till dessa frågor som chef har väldigt stor betydelse för om man blir sjukskriven och hur lång tid det tar att komma tillbaka. Genom egna opinionsmätningar vet vi, att ungefär hälften av dem vi tillfrågat upplever att de inte har tillräcklig kunskap. De vet inte hur de som chef ska agera om jag har en anställd som mår psykiskt dåligt på arbetsplatsen, säger Rickard Bracken.

– Man saknar policyrutiner för detta och samtidigt ser vi att cheferna säger att det här är en väldigt viktig kunskap för mig som chef. Det visar på ett kunskapsbehov.

Hjärnkoll har därför tagit fram ett kunskapsmaterial till chefer som svarar på frågan: ”Vad kan jag göra som chef och hur kan jag bygga en arbetsplats som minskar riskerna för psykisk ohälsa?”.

Utvärdering

I kampanjlänen Västra Götalands, Uppsala och Västerbotten ska strukturer som finns regionalt – mellan företag, landsting och kommuner – stärkas i ett regionalt påverkansarbete. Länen har fått 500 000 kronor vardera för att anställa en koordinator som samordnar kampanjerna. Det ska förhoppningsvis ge effekt regionalt och lokalt.

Parallellt med kampanjen löper en utvärdering i form av återkommande befolkningsundersökningar. Den första gjordes innan kampanjen började, i oktober 2009. Den upprepades i oktober 2010 och ska också genomföras i oktober 2011.

– Det är en befolkningsstudie som genomförsi hela rike – med ett fördjupat urval i kampanjlänen, Västra Götaland, Uppslaaovh Västerbotten – där drygt 2000 personer svarat på en webbenkät. Vi har mätt kunskap, attityd och förväntat beteende (Skulle du kunna tänka dig att arbeta med…?) till människor med psykisk sjukdom.

– I riket märktes inga skillnader, men i kampanjlänen börjar man se positiva förändringar av attityder, framförallt när det gäller psykisk social distans. Andelen som inte vill bli granne med någon med psykisk funktionsnedsättning har minskat. Inte dramatiskt, men det pekar på att långsiktigt arbete ändrar attityder som gör att människor med psykisk ohälsa kommer att kunna leva ett vanligt liv.

–  Sedan genomför vi en intervjustudie som vänder sig direkt till de med egen erfarenhet av psykisk sjukdom. Enlig den ursprungliga planen ska 200 personer intervjuas i Västerbotten (kampanjlän) och 200 i Halland (kontrollgrupp).

Intervjustudien genomförs i två delar. Del 1 handlar om att få en bild om personerna själva upplever diskriminering och i så fall inom vilka livsområden. Del 2 handlar om att följa upp detta och se på eventuella förändringar av upplevelse. Just nu genomförs den första delen av studien.

– Att leva med sin sjukdom är en sak, att komma ini samhället är minst lika svårt. Det handlar om föreställningar som finns i samhället. Men också deras egna föreställning om sig själva. Vårt arbete innehåller därför insatser som ska bryta det man kallar ”självstigma”. Detta är något som också föreningarna jobbar mycket med i sina självhjälpsgrupper. Vår uppgift har varit att tar fram ett studiecirkelmaterial.

Synliga effekter

Hjärnkoll följer också rapporteringen i media kring psykisk ohälsa. Efter första årets arbete började man se vissa effekter i kampanjlänen.

Rickard Bracken poängterar att självbilden är viktig.

– Att man inte ser sig själv som ett problem. Det är en viktig strategi.

Hjärnkoll riktar sig mot allmänheten, avgränsad till åldersgruppen 25 – 45 år. En grupp som uppges ha en mer negativ inställning. 74 procent av de som deltagit i enkätundersökningar uppger att de har erfarenhet av psykisk ohälsa.

– Sin egen, en anhörig, nära vän, arbetskamrat eller liknande. Det visar att det här berör oss själva och vilket samhälle vi vill leva i. Och inte minst, hur jag själv vill bli bemött.

Kampanjens budskap

Det är också kampanjens budskap: Det handlar om vanliga människor, inte någon marginaliserad grupp.

– Att öppet prata om sin sjukdom är ett konkret sätt att bidra till en förändring, Och att man som medmänniska gör skillnad genom att finnas där, fråga hur det är, och inte dra sig undan.

Robert Sandström

Fakta: Nationell psykiatrisamordning 2005–2007

Nationell psykiatrisamordning var en offentlig utredning som arbetade under åren 2003–2006. Särskild utredare var Anders Milton.

Åren 2005–2006 genomförde regeringen också en ekonomisk satsning på psykiatri och socialtjänst. Satsningen omfattade dels 500 miljoner i projektmedel till landsting och kommuner, dels 200 miljoner för ett antal nationella utvecklingsprojekt.

Projekten som genomfördes inom ramen för den här satsningen kallas ibland för ”Miltonprojekt”. Nedan hittar du slutrapporterna från dessa projekt.

Källa: Socialstyrelsen

Fotnot: Socialfondsprojekt

I kampanjlänen har ESF-medel sökts. I Västerbotten pågår två socialfondsprojekt, i Skåne ett.

Läs också: ALFA som röjer väg för personer med psykisk funktionsnedsättning.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.