Jämställdhetsintegrering. Hemtjänstmedarbetarna Veronica Hallsén, Elisabeth Edman och Erik Kotka har utbildat sig i jämställdhetsintegrering. Foto: Torsten Thunberg

• 
• 
• 

"Ska jag kamma dej så du blir fin?"

Jämställd och jämlik hemtjänst, för personal, brukare och anhöriga. Vad är det? Det har anställda i Södermalms hemtjänst i Stockholm funderat på i sommar. 100 av 150 deltagare tyckte att det är så intressant att de påbörjat en frivillig fördjupningsutbildning.

Sveriges Kommuner och Landsting kontaktade det privata hemtjänstföretaget Södermalms hemtjänst och frågade om de ville driva ett projekt i jämställdhetsintegrering. Lillemor Wiklund, verksamhetsledare, berättar.

– Vi sa ja direkt, Utan att inte riktigt veta vad vi sa ja till! Jämställdhet är en personalfråga för oss, det rör personalrekrytering.

– Jämställdhetsintegrering som strategi innebär att utveckla organisationens beslutsprocesser. Att lägga ett jämställdhetsperspektiv på företagets verksamhetsplan och andra dokument var spännande, säger Lillemor Wiklund.

Harry Charalambous är en av tre chefer med ansvar för företagets tjänster i Gamla Stan och på Magdalenagården.

– Jag måste uppfinna problem för att sedan lösa dem. Förut såg jag dem inte. Man måste upptäcka könsmönster som är så självklara att de inte syns, för att sedan kunna förändra dem.

150 deltagare

Först utbildades ledningen och samordnarna samtidigt som rutiner och styrmedel skapades. Därefter deltog alla 150 anställda gruppvis i vardera två tvåtimmarsutbildningar.

Sonja Gaugle, chef för tjänsterna i Tanto och Högalid:

– Det var ett stort jobb att organisera utbildningen samtidigt som verksamheten hos våra kunder var i full gång. Men det var det värt!

Utbildningen genomfördes under tre intensiva veckor. Nästa steg blev en frivillig fördjupningsdel på fem timmar vid två tillfällen, till vilken 100 av 150 anmälde sig.

Brist på forskning

Kicki Scheller har anlitats som processledare för projektet. Hon berättar att jämställdhet inom hemtjänsten är ett outforskat område.

– Det finns inte så mycket kunskap om vad som är jämställd hemtjänst. Den forskning som finns är om omsorg på institutioner, till exempel sjukhem.
Kicki Scheller nämner Palle Storms studie, "Kön i interaktion: möten mellan omsorgsarbetare och äldre på ett sjukhem", som ett bra exempel. Studien har ingått som studiematerial i utbildningen.

Lillemor Wiklund inflikar:

– Politikerna uppmärksammar heller inte hemtjänsten och omsorgen i brukarens eget hem. När de engagerar sig pratar de om äldreboende, men hemma hos brukaren är det helt andra krav på metoder och lösningar.

– Undersköterskor och vårdbiträden har utbildats på institutionernas miljö. De är handikappade när de kommer till oss. Därför ska vi ta fram en pilotutbildning för Södermalms hemtjänstskola. Det ska bli en verksamhetsanpassad yrkesutbildning, säger Lillemor Wiklund.

Mest kvinnliga brukare

Några siffror om hemtjänsten och brukarna har presenterats. Omkring 70 procent av hemtjänstpersonalen är kvinnor och 90 procent av kunderna/brukarna är också kvinnor. 70 procent av de som ger anhörigomsorg är också de kvinnor, hustrur eller döttrar.

På frågan om hur 90 procent av brukarna kan vara kvinnor är svaret helt krasst, att män dör tidigare. Och att män oftare får plats på institutioner.

Det sistnämnda är värt att fundera över för biståndshandläggare och övriga som handlägger köerna till sjukhem och äldreinstitutioner.

Lillemor Wiklund:

– Vi försökte verkligen att få kommunens biståndshand läggare att delta i vår utbildning. De hade inte tid …

Fixa naglarna på en man

Vi deltar tre timmar i en grupp i fördjupningsdelen. Det är mycket diskussioner och engagemang, dilemman och värderingsfrågor. Hur konstrueras och rekonstrueras kvinnlighet och manlighet i omsorgsarbetet? Vad tas för givet?

Kunskaperna från tre fokusgrupper kommer till stor användning: manliga brukare, kvinnliga brukare och anhöriga.

På frågan om det finns ojämlikhet i hemtjänsten har de manliga brukarna svårt att svara.

– Vi vet j bara hur vi själva bemöts. Ingenting om vilket bemötande pensionärer av det motsatta könet får, säger en 97-årig man.

Bland de kvinnliga brukarna är det självklart att hemtjänsten bemöter kvinnor och män olika. Framförallt biståndshandläggarna ställer andra krav på kvinnliga anhöriga än manliga dito. Hustrur och döttrar förväntas ställa upp och brukaren beviljas mindre hemtjänst.

Biståndshandläggarnas utredningar är oftast knapphändiga när det rör kvinnor och mer omfattande när det gäller manliga brukare. Kanske för att kvinnor ofta är mindre krävande när de beskriver sina behov? De vill till exempel inte medge att de inte klarar av matlagning och sin hygien.

Elisabeth Edman säger att hon tänker sig för mycket mer efter utbildningen. Hon är inte lika fördomsfull som tidigare och har inte längre några förutfattade meningar.

– Jag tänker till exempel på vad vi frågar om när vi träffar en ny kund. Jag tar inte för givet att en kvinna vill prata om kronprinsessbröllopet och att en man har synpunkter på senaste fotbollsmatchen.

– Jag kom på mig själv, säger Iréne Tysell-Sahl, att jag alltid erbjudit kvinnor att kamma deras hår eller klippa deras naglar. Det har inte varit lika självklart att fråga en man om han behöver hjälp.

– Nu frågar jag alla brukare om jag ska göra dem fina, kamma håret eller fixa naglarna när jag ser att det behövs.

Ett dilemma som brukar komma upp är duschning och intimhygien. Det är inte självklart att en kvinna vill bli duschad av en man. Särskilt inte av en man som hon inte har lärt känna.

Erik Kotka:

– Det är faktiskt heller inte självklart att en man vill bli duschad av en man. Det blir ofta lite undersökande frågor om man har familj, barn etcetera. Enda gångem som män och kvinnor ser dethelt naturligt att klä av sig är hos doktorn.

– Ibland står det i biståndsbeslutet att brukaren ska vårdas av "endast kvinnor". Frågan är hur vi ska förhålla oss till det? Än så länge försöker vi anpassa oss till det på Södermalms hemtjänst. Däremot skulle vi aldrig acceptera krav på etnicitet, säger Erik Kotka.

Ödmjuk attityd

Lillemor Wiklund har en ödmjuk attityd till projektet. Hon börjar kunna sätta jämställdhetsfrågorna i ett hemtjänstperspektiv.

– Nu ligger ansvaret hos mig att gå vidare, ta till mig kunskapen och fundera över hur jag som chef för den vidare. Det jag framförallt har tagit med mig är att vi måste göra ett jämställdhetstänk i allt som vi gör.

– Vi kommer att hjälpa varandra framåt, säger Harry Charalambous och fortsätter.

– Nu när samordnarna och personalen har gått utbildningen blir fler inblandade. Vi bollar jämställdhetsfrågor i korridoren. Från utbildningen har cheferna fått med sig några verktyg. Ett av dem är uppdelningen i professionellt, personligt och privat eftersom jämställdheten berör alla tre nivåerna. Ett annat verktyg är övningen att tänka tvärtom, och växla kön. Varför frågar jag en man om han kan laga mat, utan att ställa samma fråga till en kvinna?

Halvdagskonferens

”Är jämställdheten ett måste även i hemtjänsten?” är frågan på den halvdagskonferens den 3 november som Södermalms hemtjänst anordnar. Får Kalle, 89 år, och Alma, 92 år, likvärdig hemtjänst?

Stockholms stads äldreborgarrådet Eva Samuelsson och forskaren Petra Ulmanen medverkar tillsammans med bland andra Marie Trollvik, Sveriges kommuner och landsting, SKL, förre riksdagsledamoten Tullia von Sydow, S, och Södermalms hemtjänsts verksamhetsledare Lillemor Wiklund.

Torsten Thunberg

Fakta:

Projektet Jämställd hemtjänst på Södermalms hemtjänst AB genomförs under 2010 med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting inom Program för hållbar jämställdhet. För genomförandet anlitats jämställdhetskonsulten Kicki Scheller.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.