Nyheter

Utmana ditt projekt - stöd för strategisk påverkan och lärande

Du som arbetar i ett projekt med socialfondsmedel kan få stöd att arbeta systematiskt med lärande och påverkan.

SPeLs VERKTYGSLÅDA

I SPEL:s verktygslåda finner du: Planeringsverktyg, Guider och Exempel om Lärande och strategisk påverkan, och planeringsverktyget LFA.

Bengt Nilsson - projektledare för det transnationella nätverket The European Comminity of Practice on Gender Mainstreaming - vill bygga upp en hemsida som ska kunna fungera som en manual för jämställdhetsarbete i Socialfondsprojekt i hela EU. Den ska vara klar i slutet av januari och fungera för lång tid framöver. Foto: Anna-Karin Florén Bengt Nilsson - projektledare för det transnationella nätverket The European Comminity of Practice on Gender Mainstreaming - vill bygga upp en hemsida som ska kunna fungera som en manual för jämställdhetsarbete i Socialfondsprojekt i hela EU. Den ska vara klar i slutet av januari och fungera för lång tid framöver. Foto: Anna-Karin Florén

Jämställdhetsarbete en modern Sisyfos?

Det kan tyckas vara en sisyfosuppgift, men Bengt Nilsson är optimist. Han är projektledare för det transnationella nätverket Community of Practice on Gender Mainstreaming som ska stärka jämställdhetsarbetet i socialfondsprojekten i hela EU.

Det blir mycket resande för Bengt Nilsson. Hittills har han varit i Madrid, Rom, Bryssel och Villnius och mer lär det bli. Som projektledare för det transnationella nätverket The European Comminity of Practice on Gender Mainstreaming samordnar han ett 30-tal personer från tolv medlemsstater.

– Mycket går att ta per mail och telefon också, säger Bengt Nilsson.

Utanför är det grått

Utanför panoramafönstren är det grått. Tunga snöflingor virvlar förbi. Stadsdelen Hornstull i Stockholm genomgår en ansiktslyftning och det gamla kontorskomplexet där Arbetsmiljöforum håller till har fått en helt ny glasfasad.

Innanför glasfasaden sitter Bengt Nilsson med kollegan Anna Tengquist vid några bländvita skrivbord som är knutpunkten för det av kommissionen finansierade nätverket. I Sverige arbetar tre personer med nätverket. Bengt Nilsson är projektledare, Anne Charlott Callerstig är ämnesexpert och Anna Tengquist koordinerar.

Enligt uppdraget från kommissionen ska The European Community of Practice on Gender Mainstreaming huvudsakligen vara ett lärandenätverk där de tolv medverkande medlemsstaterna ska kunna ta del av varandras idéer och erfarenheter. Nätverket ska också komma med förslag på hur man kan förbättra jämställdhetsarbetet i socialfondsprojekten.

Vill skapa en minimistandard

Arbetet påbörjades i mars, och i mitten av november har man krav på sig att börja leverera förslag på förbättringar som ska kunna implementeras i fonderna under nästa programperiod med start 2013.

– Under den förberedande fasen ägnade vi mycket tid åt att hitta positiva exempel på jämställdhetsarbete i de nationella programmen som kan användas som förebilder. Men man kan också lära sig mycket av mindre lyckade försök.

Ett område som nätverket tittar på är att skapa en minimistandard för jämställdhetsarbete i Socialfondsprojekten. Idag faller jämställdhetsaspekten ofta bort. I Sverige finns en ruta i ansökningarna där projektägaren ska redovisa hur man planerar att arbeta med jämställdhet, och ESF erbjuder processtöd inom jämställdhet, men så är det inte i alla länder.

Bengt Nilsson påpekar att en ruta i ansökan inte behöver säga något om hur jämställdhetsarbete bedrivs i praktiken, men det är i alla fall en viktig markering.

Kan verka enkelt

– Att skapa en minimistandard kan verka enkelt, men det är mer komplicerat än man kan tro. I bästa fall fungerar kvantitativa indikatorer, som är enkla att mäta. Men ofta måste behövs djupgående könskonsekvensanalyser för att hamna rätt.
 
– Säg att ett projekt för långtidsarbetslösa placeras på en ort som saknar kollektivtrafik. Då är bil och körkort en förutsättning för deltagande, vilket betyder att man måste ta i beaktning vilka som kör bil. Det kan finnas 30 sådana faktorer att ta hänsyn till, som också skiljer sig åt mellan olika länder.

Att göra en könskonsekvensanalys kräver förkunskaper. Det är ett skäl till att nätverket vill medverka till att skapa förutsättningar för kompetensutveckling av personer som arbetar med socialfondsprojekt.

Bengt Nilsson vill bland annat bygga upp en hemsida som ska kunna fungera som en manual för jämställdhetsarbete i Socialfondsprojekt i hela EU under lång tid framöver, även efter nätverkets verksamhet avslutats.

Nätverket planerar också ett flertal konferenser och seminarier som ska belysa jämställdhetsfrågan på olika sätt. Under våren arrangeras till exempel en stor konferens om lönegapet, i Vilnius, och ett seminarium om jämställdhetsintegrering i nästa programperiod är förlagd till Tyskland.

EU har långt kvar

När Europakommissionen utlyste medel för ett jämställdhetsnätverk ansökte och beviljades svenska ESF-rådet ansvaret nätverket. Som utförare har Arbetsmiljöforum har det operativa ansvaret för den dagliga verksamheten.

Att Sverige har fått äran att leda nätverket är en fjäder i hatten för svenska ESF-rådet.

– Vi brukar vara duktiga på att berömma oss själva för vår jämställdhet i Sverige. Men vi är inte riktigt så duktiga som vi tror oss om att vara. Vid en internationell jämförelse kan man konstatera att andra europeiska länder är betydligt bättre på kvinnligt entreprenörskap, till exempel.  

En viktig fråga som är gemensam för alla länder är att lönegapet mellan män och kvinnor kvarstår. Trots att allt fler kvinnor förvärvsarbetar, åtta procent fler idag än 1998 i hela EU, visar lönegapet inget tecken på att vilja minska. I genomsnitt tjänar kvinnor 17,6 procent mindre per timme än män i EU.

För arbetsmarknaden är utformningen av föräldraförsäkringen en viktig fråga för att underlätta för kvinnors förvärvsarbete. I det avseendet ser förutsättningarna mycket olika ut i olika delar av Europa, och det måste man vara ödmjuk för, menar Bengt Nilsson.

– Medan vi i Sverige arbetar för ökad valfrihet kring hur föräldrar ska kunna ta ut och disponera försäkringen samt öka pappornas uttag, vill man lagstifta på EU-nivå för att skapa en anständig minimistandard för mammorna.

På djupet olika

– Här pratar vi inte ens om mammapenning längre, utan om föräldraförsäkring. Det är spännande att se hur de olika länderna arbetar. Vi har mycket att lära också i Sverige. Ofta tycker vi samma sak, vi vill uppnå samma sak, men sedan när man går på djupet kan synen på hur man ska uppnå förändringar vara väldigt olika.

Nätverket står onekligen inför en stor utmaning. Att utforma riktlinjer som projekt i hela EU ska rekommenderas att följa, som samtidigt ska vara tillräckligt flexibla för att rymma nationella olikheter kan tyckas en vara en ordentligt tilltagen uppgift för 30 personer.

– Vi har tre år på oss att lägga grunden till något som andra sedan kan arbeta vidare med, säger Bengt Nilsson.

Anna-Karin Florén

Fotnot: Sisyfos

Myten om Sisyfos.Svensk titel på bok av Albert Camus (1942); om tillvarons meningslöshet (Sisyfos är dömd att åter och åter vältra ett klippblock uppför ett högt berg, och så snart han nått toppen, rullar klippblocket åter ned) men också om människans förmåga att härda ut trots detta).

Källa: Nationalencyklopedin

Fakta:

Några av nätverkets huvudsakliga arbetsområden är att:


•    Skapa en minimistandard för hur jämställdhetsperspektivet ska implementeras i Socialfondprojektens alla faser; planering, genomförande och utvärdering.

•    Producera ett program för kompetensutveckling för projektledning och intermediärer.

•    Förbättra kvaliteten på jämställdhetsutvärderingar.

•    Medvetandegöra jämställdhetsfrågorna inom ESF och intermediärer.

Medlemsländer: Sverige, Österrike, Belgien, Tjeckien, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Portugal och Spannien.

Finansiering: 7,3 miljoner kronor på tre år inklusive medfinansiering.

Hemsida (från 25 januari 2011): www.gendercop.eu

Källa: Social Agenda nr 25, november 2010

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Kommentarer