IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven diskuterade kompetensutveckling och globaliseringmed Åsa Lindh, generaldirektör för Svenska ESF-rådet, under ett seminarium på Europadagen 9 maj 2011. Foto: Robert Sandström

Kompetensutveckling i globaliseringens tecken

Under större konkurrens på dagens globaliserade marknad ökar behovet av kompetensutveckling i de svenska företagen. Industrin har alltid varit utsatt för omstruktureringar, där måste kompetensutvecklingen finnas för att de inte ska åka ut från marknaden.

– Vi har en tävling mot en omvärld, och det gäller att stå sig på den marknaden. Om IF Metall åker av banan, då åker hela Sverige av banan.

Det säger IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfven som med Åsa Lindh, generaldirektör för Svenska ESF-rådet, diskuterar kompetensutveckling och globalisering under ett seminarium på Europadagen arrangerat av SPeL och Europarörelsen.

– Det går inte längre att skilja system och strukturer från varandra, titta på krisen till exempel. Tekniken idag möjliggör kapitalflöden över gränserna och det innebär att regionerna kopplas ihop, säger Stefan Löfven.

I en kris är det viktigt att rationalisera, men även att utbilda så att kompetensen finns när krisen är över. Inför denna hade vi alldeles för lite utbildningssatsningar.

– Vi måste vara förberedda när hela väldens ekonomi är sammanvävd. För att stå sig i global konkurrens måste man ha syftet klart för sig: verksamhetsutveckling, men det går inte att skilja från individens utveckling. Det är viktigt att ha kunskap om hur man gör, men även resurser till att göra det.

Globalisering är något annat

En internationalisering på den svenska marknaden har vi haft länge, men globaliseringen är något annat. Världens ekonomier och företag knyts samman och skapar ett större behov av varandra.

– Produktionen kan också förflyttas väldigt lätt, sa han. Du kan planera i ett land, pröva i ett andra och producera i ett tredje. Det kommer att öka trycket eller möjligheterna att vara med och jobba över gränserna. Vi har starka förutsättningar att göra detta bra. 

Åsa Lindh menar att vi under denna programperiod fått upp intresset för att jobba transnationellt:

– Under de kommande programperioderna tror jag att den transnationella dimensionen kommer att få större betydelse.

I de svenska företagen varierar satsningarna på kompetensutveckling, de små företagen har ofta svårt att höja blicken från regional till nationell och internationell nivå.

– Inom industrin sitter det i ryggmärgen att hänga med, men vissa behöver en knuff i ryggen. De som inte har representation i annat land har ett stort steg att ta, säger Stefan Löfven.

– Vi måste visa på affärsmöjligheterna som finns på den globaliserade marknaden. Och prata mer om det, det frammanar nyfikenhet.

Europa 2020-strategin

Inom Europa 2020- strategin ligger Sverige bra till. Ett av huvudinitiativen fokuserar på kunskapspartnerskap mellan olika aktörer, till exempel organisationer, fackliga förbund och NGO:s.

Brainstormar och spånar

– Vi ligger jättelångt fram när det kommer till att jobba i partnerskap, sa Åsa Lindh. Kommittén var helt begeistrade över hur vi kollegor brainstormar och spånar tillsammans, att vi har ett så pass öppet klimat. Sverige har jättemycket erfarenheter, både på projekt-, program- och EU- nivå.

För att kunna agera snabbare i framtiden hoppas Åsa Lindh på mer flexibla och övergripande skrivna program.

– Då slipper vi trögheten i systemen och kan möta svämningarna. Men det är också viktigt att företagen tänker efter vad de har för behov, sa hon.

Johanna Senneby

Fakta: Europa 2020-strategin

I Europa 2020-strategin uppställs en vision för Europas sociala marknadsekonomi under nästa årtionde som vilar på följande tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande prioritetsområden:

• Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation (främja kunskap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle)

• Hållbar tillväxt – främja en koldioxidsnål, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi (göra vår produktion mer resurseffektiv och samtidigt öka konkurrenskraften)

• Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning (öka deltagandet på arbetsmarknaden, höja kompetensen och stärka fattigdomsbekämpningen).

Källa: Esf.se

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.