Jämställdhet och kompetensutveckling hänger ihop. Om man jobbar med kompetensutveckling på rätt sätt får fler personer prova fler saker och det blir mer rörlighet på arbetsplatse, säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsplatslärande vid Luleå Tekniska Universitetet. Foto: Luleå Tekniska Universitetet
Könsmärkt lärande hindrar jämställdhet
Jämställda organisationer fungerar bättre, men att nå dit är inte det enklaste. Det könsmärkta lärandet förhindrar rörligheten, kompetensutvecklingen och därmed jämställdheten på arbetsplatser.
Därför är Lena Abrahamsson glad att arbetsplatslärande är på uppgång, för det placerar inte människor i könsfack.
– Jämställdhet och kompetensutveckling hänger ihop. Jämställdhet är ett redskap för kompetensutveckling och kompetensutveckling är ett medel för jämställdhet. Om man jobbar med kompetensutveckling på rätt sätt får fler personer prova fler saker och det blir mer rörlighet på arbetsplatsen.
Det säger Lena Abrahamsson som är professor i arbetsplatslärande vid Luleå Tekniska Universitetet. Hon menar att just rörligheten på en arbetsplats är viktig för att nå jämställdhet, den förhindrar att människor blir inlåsta i könsfack.
– Om man låter bli att kön ska vara styrande och istället låter kompetens, lärande och kreativitet styra så funkar organisationen bättre. Om kön får styra vad man ska lära så försämrar man utvecklingsmöjligheterna, säger hon.
För det könsmärkta lärandet förhindrar rörligheten, det är därför formen för kompetensutveckling på ett företag är så viktig. Den dynamik som skapas när organisationerna använder sig av arbetsplatslärande är svår att få om personalen exempelvis skickas på externa kurser. Lärandet på arbetsplatsen kan vara små saker som att vara med och göra nya saker som innebär utmaningar, eller att säga:
– Nu ska vi ha yrkesutveckling, säger Lena Abrahamsson. Många socialfondsprojekt har utbildningar där företagen samarbetar med utbildningsanordnare som gör att arbetsplatslärandet leder framåt. Då förbättras både organisationen och arbetsförhållandena, utveckling ska vara en naturlig del av vårt arbete.
På detta ämne håller hon tillsammans med Gunilla Jansson, projektledare för Tillämpad jämställdhet, Räddningstjänsten Syd, ett seminarium den 9 maj.
Det är många och väl inpräntade strukturer som ligger till grund för hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser i Sverige ser ut. Bland annat handlar det om slentrian, både i och utanför arbetslivet. Lena Abrahamsson kallar det för genusslentrian, hon menar att det hos alla människor finns en medelålders bekvämlighet med att inte behöva förändras.
– Många kvinnor är nöjda för att det är bekvämt att slippa utföra manliga sysslor och många män gör aktivt motstånd mot att utföra kvinnojobb, säger hon. Samtidigt agerar många, både kvinnor och män, omedvetet väldigt ojämställt. Det är invanda mönster som är större än varje enskild individ, och det är tunga mönster.
Men jämställdhet på arbetsplatsen är även en klassfråga.
– Det finns en social snedrekrytering. Studier visar att de yrken som kräver hög utbildning, som läkare och jurist, är mer könsblandade. Där rör det på sig, könsmönstret har ändrats. I yrken som inte kräver högskola är förändringen minimal. Dels för de anställda följer föräldrarnas fotspår, men det är även en fråga om ekonomi.
Jämställdhetsfrågan glöms ofta bort. Mönstren är så djupt rotade att arbetsgivaren kanske inte ens tänker på att erbjuda en kvinna en teknikutbildning till exempel.
– För individen kan det vara svårt att få lära sig något könsmärkt. För organisationen är problemet att man låser fast sig själv i gamla hjulspår om man inte ser människors fulla kapacitet.
När Lena Abrahamsson pratar med kvinnor på arbetsplatser nämner de främst två problem. Men först och främst är de väldigt ambivalenta.
– Å ena sidan trivs de, får hög lön, tycker att arbetet är intressant och avancerat, säger hon. Å andra sidan nämner de ofta den hårda jargongen, att de testas av männen. Det är den kulturella delen av problemet, men det handlar även om så enkla saker som att tekniken inte är anpassad för kvinnor, eller att skyddsutrustningen inte passar.
Studier visar att män får mer internutbildning än kvinnor och att tjänstemän får mer än arbetare.
– Jag tror att om vi ska prata jämställdhet och kompetensutveckling måste vi göra det hela vägen. Men man får inte igenom en större kulturförändring på arbetsplatsen om inte ledande personer tar kommandot i frågan och aktivt agerar och följer den. Det får inte bara vara en läpparnas bekännelse.
Kompetensproffsen: Så tjänar alla på jämställdhet
Den 9 maj är du välkommen till IOGT/ NTOhuset mellan 08.00- 09.30 då Lena Abrahamsson, professor i arbetsplatslärande, och Gunilla Jansson, projektledare för Tillämpad jämställdhet, Räddningstjänsten Syd diskuterar jämställdhet och kompetensutveckling.
Johanna Senneby
Fakta: Lena Abrahamsson
Lena Abrahamsson är professor i arbetsvetenskap vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle vid Luleå Tekniska Universitetet. Hon är specialiserad på genus och organisation och leder A&Os delprojekt Jämställdhetsintegrering och kompetensutveckling.
På Luleå tekniska universitet handleder hon doktorander och verkar som projektledare i ett flertal pågående forskningsprojekt inom processindustri, verkstadsindustri, småföretag, tjänsteföretag och offentlig sektor.
Bland Lena Abrahamssons publikationer märks boken Att återställa ordningen. I boken visar hon genom ett antal fallstudier hur könsordningen på arbetsplatser ofta är en konserverande kraft i organisationsförändringar.
Källa: Temagruppen Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
RSSEj medlem? Registrera dig.
Kommentarer