Behovet av samverkan blev påtaglig i samband med fordonskrisen och regeringen gav ett antal myndigheter i uppdrag att på nationell nivå samverka till att kompetensplattformar byggdes upp regionvis. Bild: Fotoakuten

• 
• 

Långsiktigt behov av kompetensplattformar

I krisens spår 2009 och med anledning av de stora personalavgångarna som förväntas har regionala kompetensplattformar byggts upp för att kartlägga och samordna de långsiktiga behoven av utbildning och arbetskraft.

Kompetensplattformarna är organiserade på olika sätt beroende på lokala förutsättningar. Ett exempel är Västra Götaland där 49 kommuner och fyra kommunalförbund samverkar.

– Vi behöver se över vilka kompetenser vi behöver i ett långsiktigt perspektiv. Därför har vi ett brett samarbete med Yrkeshögskolan, Arbetsförmedlingen, högskolor och universitet med flera för att stärka förutsättningarna för att privat och offentlig verksamhet ska få tillgång till den arbetskraft den behöver. Det gäller inte bara fordonsindustrin, utan också exempelvis handeln i Dalarna och Värmland där det finns en omfattande gränshandel, säger Göran Fock, chef för Enheten för Kunskap och Kompetens i Västra Götalandsregionen.

Omkring 8 miljoner kronor per år har Västra Götaland satsat årligen de senaste åren på livslångt lärande. Göran Fock uppskattar att lika mycket pengar måste satsas ett antal år framöver och att behovet av ESF-projekt kommer att vara stort.

Västra Götaland utmärker sig mot andra regioner genom att sammanhanget är komplext: många invånare, många kommuner, flera utbildningssamordnare och en varierad näringslivsstruktur.

Regionen samarbetar med näringslivets branschorganisationer, enskilda företag. Arbetstagarorganisationer, utbildningsanordnare och statliga myndigheter som myndigheten för Yrkeshögskolan, Skolverket och Tillväxtverket. Och också angränsande regioner.

Personalavgångarna är omfattande då en femtedel av alla sysselsatta väntas gå i pension inom en tioårsperiod i uppskattningsvis 130 yrkesgrupper.

Fordonskrisen

Behovet av samverkan blev påtaglig i samband med fordonskrisen och regeringen gav ett antal myndigheter i uppdrag att på nationell nivå samverka till att kompetensplattformar byggdes upp regionvis.

– Behoven följer inte länsgränserna då pendlingsmönster gör att man arbetar över länsgränserna, säger Carl-Johan Klint, departementssekreterare på Näringsdepartementets enhet för regional tillväxt. Hans bedömning är att kompetensplattformarna är långsiktiga och att arbetet kommer att bedrivas kontinuerligt många år framöver.

2010 fick regioner och landsting i uppdrag att ”rigga” kompetensplattformar och dessa har nu etablerats i hela landet. Beroende på de lokala behoven och förutsättningarna sorterar de under länsstyrelser eller regioner som exemplet Västra Götaland.

– Regeringen har inte tillsatt några pengar. Kompetensplattformarna finansieras regionalt inom ramen för de anslag som länsstyrelserna fått till sin verksamhet, säger Carl-Johan  Klint. En vanlig finansiering har varit att bekosta uppbyggnaden med strukturfonsmedel i EU-projekt.

Någon sammanställning av behoven finns ännu inte, mer än det som årligen rapporteras in till arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen. Under våren kommer behoven också att rapporteras in till Näringsdepartementet som räknar med att en utförlig kartläggning av utbildnings- och arbetskraftsbehoven ska finnas våren 2012.

Robert Sandström

Fakta: Västra Götaland

Sveriges näst största region omfattande 49 kommuner.

7,6 procents arbetslöshet, februari 2010, motsvarande 76 200 personer.

12 procents ungdomsarbetslöshet.

40 procent saknar behörighet för eftergymnasiala studier.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.