Anders Lago: Socialfondsprojekten skapar förväntningar och frustration
Det säger Anders Lago, Södertäljes berömda kommunalråd, om det han kallar projekthysteri, som har svept över samhället. Vad har lyckats och inte lyckats i integrationsarbetet? Och varför byter han bana just nu?
Det är mindre än två veckor kvar på tolv och ett halvt års kommunstyre för Anders Lago. Södertäljes starke man, som fått media som BBC och Financial Times att hitta hit. Och partikamrater inom socialdemokratin att hicka till. Det har inte varit helt rumsrent att peka på det ohållbara i till exempel följande: Lilla Södertälje tar emot fler irakiska flyktingar än USA och Kanada tillsammans.
Han har genom åren sett hur regeringar och arbetsförmedlingar misslyckats med att få ut folk i jobb och hur det han benämner som projekthysteri brett ut sig och mer frustrerat än verkligen hjälpt människor. Då har han startat ändamålsenliga bolag med näringslivet istället.
Han har fått tala inför den amerikanska kongressen om vådan av att för få ställen i världen tar emot flyktingar. Och att fler behöver dela på det ansvaret. Hur kändes det, förresten?
- Ganska så nervöst och stort. Det har givit Södertälje uppmärksamhet som vi har haft nytta av, inte minst från näringslivet.
Länspolismästaren i Stockholm, Carin Götblad, skrev nyligen på DN Debatt om den grovt organiserade brottsligheten i Södertälje. Om hur medborgarna här är mest oroliga för brottslighet i hela landet. Om hur kriminella grupper skapar "egen lagstiftning, egen beskattningsrätt, egen rättsskipning med egen verkställighet av straff, och så vidare." Om hur personer på myndighetsnivå hotas och hur flera myndigheter här har plockat in utomstående för sitt granskande arbete; man har inte helt litat på sin egen personal.
Det finns de som har undrat: Hur orkar han? Vem hade inte sagt: "Mission impossible" och givit upp jobbet som kommunalråd för länge sen? Packat ihop och stuckit? Till, låt säga, en betydligt lugnare och mer ostörd del av Stockholms innerstad? Nej, inte Anders Lago.
För mitt i alla eländesbeskrivningar finns också en annan verklighet, som han har varit med om att skapa. Där Södertälje går i bräschen för nya grepp och lösningar. Och levererar. Vi ska snart tala mer om det men först:
Varför slutar du nu?
- Jag gillar att jobba mycket men bestämde från början att inte sitta för länge. Det är dags att sluta nu. Att vara kommunstyrelseordförande är nästan ett dygnet runt-jobb. Det är också bra med nya perspektiv för Södertälje, att se saker med nya ögon i kommunen. Och jag är intresserad av bostadsfrågor.
Ett, troligen, mycket mer stillsamt jobb väntar; som ordförande för HSB, med det tidigare namnet Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. I mitten av augusti kliver han officiellt på. Innan dess ska Anders Lago prata i Almedalen, om både bostadsfrågor och integration. Han blir kvar i Södertälje, där han bott i flera decennier. Och vill fortsätta ha daglig kontakt med folk på gatan här och stadens näringsliv, fortsätta intressera sig för "gränslandet mellan offentligt och företagande".
Men blir det inte svårt att hålla tassarna borta från Stadshuset då?
- Nej, jag tror inte det. Jag har sagt till min efterträdare Boel Godner att hon får ringa mig, om hon vill. Men inte tvärtom.
Det moderata oppositionsrådet Marita Lärnestad säger i en annan intervju att Anders Lago bland annat inte är så förtjust i att kompromissa. Kan det också bero på att han verkar brinna för det han gör? Som HSB:s blivande ordförande pratar han också mer engagerat än tillbakalutat om behovet av olika boendeformer.
Om det är nån som har fått se ett antal integrationsprojekt i skarpt och vässat läge, så är det Anders Lago. Långt från piffiga planeringsstadium och teoretiska rum.
Det bor runt 85 000 människor i Södertälje, närmare hälften av dem har utländsk bakgrund och här talas 80 olika språk. En perfekt plats för ett socialfondsprojekt, med andra ord. I miljonprogramsområden som Hovsjö, Ronna och Fornhöjden ser många nuförtiden rött när de hör ordet projekt.
- En hel del av socialfondens projekt har inte lett till någonting där. Stora förväntningar skapas men sen försvinner pengarna och de som dragit igång det hela. Det är alldeles för kortsiktigt tänkt. Det finns en stor frustration över det bland många deltagare och boende.
- Vi försöker undvika att skapa fler projekt och har istället valt bolagsformer för vårt sociala utvecklingsarbete. För det tar tid. Det räcker inte med något eller några år. Projektpengar kan användas som smörjmedel vid ett igångsättande men det krävs en ordentlig struktur, organisation och långsiktigt tänk för att det hela ska kunna leva vidare och göra nytta.
Ett exempel på det är Telge Tillväxt, som bildades för att få bukt med den stora ungdomsarbetslösheten i Södertälje. Ett antal företag, som till exempel Mekonomen, KF och Manpower ordnar - tillsammans med Södertälje kommuns koncern Telge och arbetsförmedlingen - jobb, utbildning och praktik för unga mellan 18 - 24 år. Målet är att halvera arbetslösheten för de unga inom en treårsperiod. Här är Europeiska socialfonden med och stöttar. Och det hela har blivit en succé, där flera hundra ungdomar hittills har kommit ut i arbete och lärande.
Anders Lago berättar om ett annat unikt samarbete med näringslivet i stadsdelen Hovsjö, där arbetslösa boende utbildas till byggnadsarbetare, målare och plattsättare. Med syfte att renovera det bostadsområde som de själva bor i.
- Det har hållit på i fyra år och tar tio år innan det är klart. En modell som också intresserar andra delar av landet.
Han framhåller idrotts- och föreningslivet i Södertälje som stora främjare av integration, där människor från alla möjliga delar av världen möts, lär känna varann och samarbetar.
Om du tittar i backspegeln på vad som inte har lyckats, på vad du och kommunen borde ha gjort men inte gjorde?
- Det finns en stark boendesegregation i Södertälje. Det finns områden där du inte behöver kunna svenska. Där det kan bli stora problem för de som till exempel vill utbilda sig och söka jobb utanför området. Den oreglerade inflytningen till Södertälje har bidragit till det. Vi har inte klarat av att få mer blandade områden.
- I årtionden har vi fört diskussioner med olika grupper om sådant som tvångsgifte och homofobi. Vi försöker jobba förebyggande med förskolor och skolor. Jag tror inte att vi löser de här problemen med politiska beslut. Jag har träffat de som sagt att det är nästan omöjligt att vara öppet homosexuell i Södertälje. Det finns ett otroligt hat mot muslimer bland stora kristna grupper här, en etnisk och religiös diskriminering mellan olika invandrargrupper. Det är svårt att ändra på värderingar. Hade det funnits bra exempel på hur man kan jobba med de här problemen på annat sätt, då hade vi gjort det.
- Vi borde ha gjort ännu mer när det gäller svenska-undervisning. Sfi räcker inte. Nu har vi ett samarbete med Microsoft, där vi även ger svenska-undervisning över nätet som kan passa för en del. Vi borde också gjort mer för att få ut fler folk i arbete. Vi borde till exempel ha satt in mer insatser för att matcha nyanlända med lediga jobb.
- Jag skulle vilja se mer av lågtröskel-, ingångsjobb, för till exempel långtidsarbetslösa och ungdomar. Vi diskuterar med näringslivet om det. Det ska inte vara några sysselsättningsjobb utan riktiga jobb, som fungerar som inträde på arbetsmarknaden.
- Det tar alldeles för lång tid innan nyanlända kommer ut i jobb. Det tar i snitt sju år för en man och tio år för en kvinna. Då får man inte acceptans för att ha ett flyktingmottagande. Det är helt obegripligt att vi samtidigt kan ha arbetskraftsinvandrare som får jobb från dag ett utan att kunna svenska. Flyktingar har blivit några som man ska tycka synd om men det är ju ofta unga människor med starka drivkrafter. Det är verkligen slöseri med samhällsresurser, betonar Anders Lago.
Hur mycket han kommer att hålla sig till bostadsfrågor, det återstår att se.
Marie Eriksson
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
Kommentarer