Erik Ljungberg

Scania – största socialfondsprojektet i Sverige

Vem har ansvaret för övertalig personal i kristider? Medan regeringen nekat privata företag offentligt stöd under finanskrisen har Scania tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län fått 125 miljoner i projektstöd från Europeiska socialfonden för vidareutbildning åt Scanias produktionspersonal, drygt 5 500 personer, för att undvika varsel. SPeL intervjuade Scanias kommunikationschef Erik Ljungberg.

Scania tillverkar lastbilar och bussar för tunga transporter. Företaget finns i ett hundratal länder och har totalt 32 000 anställda. Av dem finns 12 000 i Sverige varav cirka 6000 i produktion.

- I början av 2008 var det strålande tider för fordonsindustrin. Det talades om en superkonjunktur och fabrikerna gick för fullt, säger Erik Ljungberg, kommunikationschef på Scania.

Sedan kraschade Lehman Brothers. I september samma år blev det totalstopp i systemet. Beställningarna uteblev, men också lagda order drogs in och färdiga lastbilar blev stående eftersom bankerna inte längre tillhandahöll lån.

På huvudkontoret i Södertälje beslutade sig ledningen för att minska produktionen från och med november 2008. För att begränsa övertaligheten fick produktionspersonal med korttidskontrakt sluta vartefter kontrakten löpte ut. Cirka tusen personer var anställda på sådana ettårskontrakt i Sverige. Företaget kunde också ta ut den flextid som produktionspersonalen samlat ihop under tiden fabriken gick för fullt.

- Ledningen hoppades slippa omedelbara varsel. Men det blev snart uppenbart att åtgärderna inte skulle räcka till. Produktionsbortfallet blev närmare femtio procent. I praktiken hade produktionspersonalen halva dagarna ledigt, säger Erik Ljungberg.

Krishantering
När det stod klart hur finanskrisen skulle drabba den tunga fordonsindustrin utredde Per Unckel, landshövding i Stockholms län och regionens varselsamordnare, möjligheter för att dämpa finanskrisens effekter på arbetsmarkanden.

Södertälje har en hög andel invandrare och nyanlända flyktingar, och det var angeläget begränsa andelen öppet arbetslösa. Samtidigt ville inte Scania förlora kärnkompetens genom uppsägningar.

En dialog inleddes mellan Scania, som en av regionens mest betydelsefulla arbetsgivare, och Per Unckel.

Länsstyrelsen och Scania satte upp ett gemensamt projekt för arbetsplatsförlagd utbildning åt drygt 5 500 personer. Alla anställda på Scanias tre produktionsanläggningar i Sverige, Södertälje, Oskarshamn och Luleå, skulle kompetensutvecklas.

Med Länsstyrelsen i Stockholms län som projektägare ansökte man om 125 miljoner kronor ur Europeiska socialfonden för att finansiera lärare, lokaler och material, medan Scania skulle stå för löner till sina anställda.

Varför just Scania?
Stöd till ett och samma företag eller organisation från Europeiska socialfonden får vara högst två miljoner kronor utan att prövas av EU-kommissionen. För att få loss projektstöd på 125 miljoner gjordes en särskild ansökan av svenska ESF-rådet som alltså beviljades. Summan är den i särklass största som beviljats till stöd för ett socialfondsprojekt i Sverige.

Hur långt sträcker Scanias ansvar? Borde inte ni vara rustade för att ta hand om er personal även i lågkonjunktur?

- Vi har betalat ut lön till vår personal som inte hade arbetsuppgifter motsvarande flera hundra tusen arbetstimmar. Pengarna från Europeiska socialfonden utgör en bråkdel av den kostnad Scania står för som uppgår till hundratals miljoner kronor.

- Jag tycker att Scania har tagit sitt ansvar gentemot Sverige, men också lokalsamhället Södertälje med den speciella situation som råder här. Utan utbildningssatsningen fanns en risk att produktionspersonal måste friställas och utbildades i arbetsmarknadspolitiska åtgärder med försörjning från a-kassa eller försörjningsstöd.

Hur kan ni motivera att just Scania skulle få del av här pengarna, snarare än något annat företag. Pengarna från Europeiska socialfonden är ju en form av offentlig finansiering. Regeringen har ju till exempel varit ovillig att bistå andra företag inom fordonsindustrin ekonomiskt?

- Den kan jag inte svara på. Det är bättre att du ställer den frågan till Länsstyrelsen som är projektägare.

- Ett av skälen till varför utbildningen hamnade hos oss var att Länsstyrelsen såg en möjlighet i att använda oss som utbildningsinstitut. Jag tror att de valde oss eftersom få institutioner har kapacitet att sätta igång 50 skolklasser på så kort tid.

Ett syfte med projekten som finansieras av socialfonden är att utveckla nya metoder för att främja mångfald och minska utanförskapet. Hur såg ni på det inför planeringen av utbildningarna?

- Metodfrågan ligger på Länsstyrelsens bord. Men det kommer att genomföras en ordentlig utvärdering som förhoppningsvis kan föra med sig viktiga erfarenheter.

Lyft för individen, samhället och företaget
Scanias organisation för vidareutbildning gjorde det möjligt att ta fram 50 klasser på några få veckor. Utbildningarna kunde påbörjas våren 2009 och omfattade kurser i produktionsteknik, matematik, svenska, engelska och hälsa.

Enligt Erik Ljungberg ger den platsförlagda utbildningen en unik möjlighet att utbilda personal i en verklig produktionsmiljö.

- Vi kan erbjuda något som inte går att åstadkomma i ett klassrum, säger han.

I utbildningen om Scanias produktionssystem lär sig personalen att arbeta effektivt.

- Vårt produktionssystem går ut på att minimera tid som inte är värdeskapande utan extra investeringar i nya maskiner.

I praktiken kan det betyda att man ser hur produktionspersonalen rör sig i lokalerna, men också att personalen får lära sig att ta ett självständigt ansvar för sin del av produktionen.

- Det betyder mycket för den enskildes motivation, säger Erik Ljungberg.

Scania har också satsat på språkkurser.

-Personer med bristande läs- och skrivkunskaper är ofta rädda för att ta på sig större ansvar. Det har stor betydelse för självförtroende som också avspeglar sig i arbetet. Men det handlar också om att stärka individen.

Utbildning ger höjd produktivitet

Vad vinner Scania på utbildningarna?

- Scania får behålla kompetens och organisation intakt, samtidigt har vi höjt medarbetarnas kompetens så att vi som företag och de enskilda medarbetarna kan stå starka när det vänder.

- En annan positiv effekt av utbildningarna som vi inte räknat med är att de har skapat gemenskap och sammanhållning på företaget.

Vad betyder utbildningarna i ekonomiska termer för Scania?

- Vi kan konstatera vad överkapaciteten har kostat oss, men det är svårt att bedöma konsekvenserna på lång sikt. Vi har pratat om att ett sådant här kunskapslyft kan ge höjd produktivitet med minst tio procent.

Men Erik Ljungberg tror också att hela industriklustret vinner på att produktionspersonalen vidareutbildas.

- Självklart vill vi behålla vår personal. Men om någon av våra anställda väljer att söka sig vidare får personen med sig viktig kompetens och förbättrad anställningsbarhet.

Scania är ett av de få företag inom fordonsindustrin som inte har behövt varsla personal.

Vi är glada att vi vågade ta den här chansen. Att ta fram kurser för tusentals personer på tre orter har varit en fantastisk utmaning för Scania. Vi är väldigt positiva till samarbetet med myndigheterna och socialfonden, säger han.

Anna-Karin Florén

 

 

 

+

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.