Hjärtat i Campus Norrköping. Kåkenhus mitt i Norrköpings industrilandskap vid Strömmen är hemvist för Temagruppen Integration i Samhället, TIA, som tagit fram rapporten ”Bortom Lissabonstrategin”. Foto: Peter Karlsson

• 
• 

Slutsats i forskarrapport: Inte de deltagare vi väntade oss …

Kraven på de som ska delta i vissa fall är orimliga. Det konstaterar forskarna Åsa-Karin Engstrand, Josefin Andersson och Viktor Vesterberg som studerat sju socialfondsprojekt, läst projektansökningar och synat projekten. Ekonomiska förutsättningar förändras är en orsak, ansökningsprocessen en annan.

– Deltagaren har inte ens en bostad, har haft missbruk, och är skuldsatt upp över öronen …

Forskarna noterar i rapporten från temagruppen ”Integration i arbetslivet”, att socialfondsprojekten får deltagare som kan sägas vara i ”sämre skick” än vad projektägaren planerat för. Det väcker tanken, att kommunerna hänvisar dem som de har ”svårast” eller där man ”försökt allt” till socialfondens projekt för dem som står långt från arbetsmarknaden. Då kan man fråga sig hur ESF-projekten ska kunna klara målet, att vara tio procentenheter bättre än andra arbetsmarknadsåtgärder, när det gäller att återföra deltagarna till arbetslivet?

Forskarna Åsa-Karin Engstrand, Josefin Andersson och Viktor Vesterberg har studerat sju socialfondsprojekt. Bland annat genom intervjuer med projektmedarbetare. Forskarna har också träffat representanter för ytterligare fem projekt. Sammantaget omfattar studien 26 intervjuer.

Forskarna konstaterar att det ofta inte blir som man tänkt. Det ekonomiskt läget i Sverige har förändrats drastiskt sedan projektansökan skrevs och projektarbetarna som ska hålla i projektet – och genomföra ansökans intentioner – är oftast inte med i ansökningsprocessen.

Måste anpassas

Överlag måste verksamheten läggas om och anpassas efter de deltagare man tilldelats. Det konstateras att deltagarna har haft andra behov och att alldeles för många befinner sig långt från arbetsmarknaden. För dem är inte arbetslösheten det främsta problemet. Då de mår psykiskt dåligt är kravet, att stå till arbetsmarknadens förfogande, orimligt.

– Han har ju inte ens en bostad. Han har ju haft missbruk. Han är skuldsatt upp över öronen. Vi har ju unga människor som är skuldsatta upp till en miljon kronor, konstaterar projektledaren Eva. (Fotnot 1)

Eva fortsätter, om ”att närma sig arbetsmarknaden”:

– Vad betyder det? Hur utvärderar du det? För mig kanske att närma sig arbetsmarknaden skulle innebära att jag lärde mej data så att jag blev anställningsbar. För Kalle eller Mohammed kanske det innebär att resa sig upp ur sin säng klockan halv åtta och komma till projektet klockan tio. Det är kanske att närma sig arbetsmarknaden för dem, ett första steg.

Enligt Eva blir det första och viktiga i projektet att hjälpa individen att hitta motivation till att förändra sin situation.

Överambitiöst

Diana berättar från sitt projekt att verksamhetens inriktning ändrats i mötet med deltagarna. Det främsta målet i ansökan var att deltagarna skulle få arbete eller börja studera. Men det var överambitiöst, dels på grund av lågkonjunkturen, men också beroende på deltagarna.

– För den här ungdomsgruppen är det kanske inte ett jobb som är det första eftersom de har en massa andra saker som måstes redas ut innan de är färdiga att ta ett jobb, säger Diana.

Diana räknar upp de primära problemområdena: sociala förhållanden, boende, missbruk, kriminalitet, social kompetens. Samma problemområden hos deltagarna nämns i andra projekt. Till dem läggs, att många av deltagarna är mycket projekttrötta efter att vandrat runt i otaliga arbetsmarknadsåtgärder och många projekt.

Många av projektarbetarna berättar också om svårigheten att många av deltagarna har en dålig svenskkunskap:

– Något nytt är ju de här människorna med rent ut sagt usel svenska, som har levt isolerade i sin språkgrupp länge. De har glömt bort den svenska de har lärt sig eller kanske inte ens gått på sfi.

Social problematik

I rapporten Bortom Lissabonstrategin (Fotnot 2) konstaterar de tre forskarna sammanfattningsvis att målgrupperna i de flesta projekt inte blivit de förväntade. Det får konsekvenser för verksamhetens inriktning. Verksamheten får drag av socialt arbete i en utsträckning som inte var planerad i ansökan.

Projekten blir mycket att ge råd, hjälpa till och strukturera livet. Det första man gör är att ta reda på vem deltagaren är. Projektarbetarna börjar inte diskutera arbete och att söka arbete. Man börjar med friskvård, hälsa, självutvecklingskurser. ”Långt ifrån arbetsmarknaden” betyder inte bara att en person är utanför arbetsmarknaden. Det betyder oftast att personen har en ”social problematik”.

I sin avslutande analys lyfter forskarna fram flera punkter. Man noterar bland annat att strukturfondsfinansieringen har ökat inslagen av en projektifierad arbetsmarknads- och integrationspolitik. Men också till en projektifiering av det sociala arbetet utanför offentlig sektor. Projektarbetare både i kommun och tredje sektorn har fått avvika från projektidé, och istället inrikta sig på socialt arbete.

Uteslutning och exkludering

Forskarna har också sett tendenser till uteslutning och exkludering av personer med utländsk bakgrund på basis av svenskkunskaper i vissa projekt som inte speciellt fokuserar på personer med utländsk bakgrund. Bland annat det föranleder forskarna till att rekommendera att Socialfondens krav på jämställdhetsintegrering borde ändras till krav på jämlikhetsintegrering, där alla diskrimineringsgrunderna ingår.

– Det är av central vikt att projektarbetarna reflekterar över sina förhållningssätt mot deltagarna.

För Socialfonden är det viktigt att framgångsrika metoder och arbetssätt kommer till ordinarie verksamhet. Här frågar sig forskarna om man tänkt på själva logiken bakom, att använda projekt som organisationsform. En framgångsrik metod som används i ett projekt kan inte utan vidare överföras till kommunal verksamhet – eftersom dess framgång beror på projektets förmåga till anpassning i just denna situation.

Arbetskooperativ

Forskaren Josefin Andersson har studerat fyra ESF-projekt med ett kooperativt arbetssätt och skriver om det i rapporten Arbetsmarknadsprojekt som kooperativ (2010:2 i REMESOs skriftserie).

Syftet med rapporten är att hitta fördjupad kunskap om hur ett antal projektarbetare inom socialfondsprojekt förhåller sig till arbetskooperativ verksamhet som arbetssätt för inkludering och integration på arbetsmarknaden.

Till två av de studerade projekten har deltagarna hänvisats av handläggare hos myndigheter. Detta eftersom deras försörjningsstöd ska vara medfinansiering i projekten och ett deltagande därför måste ha stöd i den myndighet där deltagarna är inskriven.

Det är inte lätt att få deltagare till de kooperativa projekten. En projektarbetare i ett av projekten beskriver:

– Alla ESF-projekt ska ju ha sina deltagare och medfinansiering, så vi har kontakt med handläggare på kommuner till exempel. Och där upplever jag lite trötthet ”Ah, inte ett projekt till”, och att man inte kan hålla reda på alla projekt. ”Det är bara samma sak”. Det är lite ”den där” på en lista med personnummer som man måste göra någonting med, och så har man en lista med projekt. Det spelar nästan ingen roll om folk hamnar på det ena eller andra. Det är lite grovt sagt, men ibland upplever jag att det är så.

De som blev över

En projektarbetare i ett annat projekt beskriver det rakt ut:

– Vi fick det som blev över.

Det finns projektdeltagare som ser sin hänvisning till projektet som ”sista anhalten” och känner att det var så handläggaren som hänvisade tänkte.

I ett av de två projekt som medfinansieras med reda pengar från kommunen, istället för deltagarnas försörjningsstöd, konstaterar man att det var en förutsättning för projektet att man skulle ha kontant medfinansiering. Detta för att undgå att förlora medfinansiering om deltagaren under projekttiden hoppat av eller fått jobb.

Språksvårigheter

I alla de fyra projekten säger man att alla parter vinner på att deltagarna är i projektet ”av egen vilja”. Alla projektarbetare som har intervjuats tar också upp ”svårigheter med språket”, vilket avser individernas förmåga att förstå och göra sig förstådda på svenska. Språkundervisning eller språkträning blir därför en viktig del i projekten, fast det inte var tänkt så från början.

I projekten erbjuds en utbildning i kooperation eller företagande, inte en kurs i svenska enligt projektplanen. Många av dem med utländsk bakgrund som deltar har inga andra problem än att de ännu inte kan bra svenska.

I ett av projekten tror de sig inte kunna klara av att ta mot deltagare med alltför dåliga svenskkunskaper. I de andra projekten nämns det som en oväntad svårighet som de försöker bemästra.

Tänk över problematiken

I sina rekommendationer med anledning av studien, skriver forskaren Josefin Andersson att ESF och blivande projektägare måste tänka över problematiken kring kooperativ som arbetssätt och ofrivilliga deltagare. Man bör också utforma projektens utbildningsinnehåll så att det kan vara till nytta också för de deltagare som inte på sikt kommer att starta kooperativ eller sociala företag.

Betydelsen av svenskkunskaper måste uppmärksammas. Kanske bör knappa kunskaper i svenska inte leda till deltagande i projekt med specifika inriktningar om det inte finns intresse hos individen? Särskilda ekonomiska resurser i projekten, för att anpassa sig till deltagarna med exempelvis undervisning i svenska, borde finnas.

Torsten Thunberg

Fotnot 1: Rapporten Bortom Lissabonstrategin (2010:1) publiceras i REMESOs vetenskapliga skriftserie från TIA. REMESO är en del av Linköpings universitet.

Fotnot 2: Namnen på de intervjuade i rapporten är anonymiserade, liksom projekten, och namnen på dessa är fingerade.

Fakta: Socialfonden i Sverige har tre kvantifierade mål: Minst 75 000 deltagare ska vara med av vilka minst 15 000 ska vara utrikes födda, 5 000 unga och 20 000 långtidssjukskrivna. Efter avslutat projekt ska andelen deltagare som har fått jobb, eller upplever att deras möjligheter att få jobb har ökat, uppgå till minst 70 procent. Antalet deltagare i arbete 90 dagar efter avslutat projekt ska vara minst 10 procentenheter högre än resultatet för några namngivna arbetsmarknadsåtgärder.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.