Även om EU:s långtidsbudget är förhållandevis liten, drygt en procent av medlemsländernas samlade bruttonationalintäkt, BNI, så har den stor betydelse för Europas medborgare. Foto: Fotoakuten

Socialfonden viktig del i EU:s långtidsbudget 2014 - 2020

Socialfonden kommer fortsätta att vara ett viktigt instrument för EU. Men hur stor del av EU:s långtidsbudget den får lägga beslag på återstår det lång tid innan vi vet. Innan dess väntas både många och långa förhandlingar. Frågan är om kommissionens tidtabell kommer att hålla.

– Vi är europeiskt positiva till kommissionens tidtabell, säger chefen för EU-kommissionens kontor i Stockholm, Pierre Schellekens. Hur budgeten slutligen kommer att fördelas vill han inte sia om, men han slår fast att socialfonden kommer att ha en stark ställning även efter 2014.

– Med de sociala utmaningar vi står inför så kommer socialfonden att vara ett viktigt instrument.

EUs budget är förhållandevis liten, drygt en procent av medlemsländernas samlade bruttonationalintäkt, BNI, men har stor betydelse för Europas medborgare.

Förslaget har lagts av EU-kommissionen och låntidsbudgeten för åren 2014 – 2020 kan komma att utökas betydligt inom områdena forskning/utveckling och infrastruktur. När det gäller forskning föreslås en gemensam strategi under namnet ”Horizon 2020” som föreslås få 80 miljarder euro som ska användas för att säkra morgondagens tillväxt i Europa.

Energi-, transport och IT-sektorerna prioriteras särskilt för att stärka den Inre Marknaden. En ny fond, Connecting Europa Facility, med en samlad budget på 50 miljarder euro inrättas till att stärka infrastrukturprojekt.

Till ekonomisk, social och geografisk sammanhållning avsätts 376 miljarder euro samtidigt som dessa avsnitt får en mycket viktig prioritet.

Europas unga i centrum

Åtgärder för Europas unga står i centrum för många satsningar. 15,3 miljarder euro anslås till utbildnings- och träningsinsatser som ska öka kunskap och rörlighet hos unga människor.

Jordbrukspolitiken förblir en viktig del av budgeten, men reformeras mot större effektivitet och miljöanpassning. 30 procent av anslagen ska användas till att göra jordbruken ”grönare”. Miljön och klimatet får också en nyckelroll och inom dessa områden utökas budgeten 20 procent.

Budgetförslaget är både ett policydokument, som visar Europas färdriktning, och ett ramverk. Förberedelsearbetet pågår under polska ordförandeskapet, återstående delen av 2011. Tiden används till att analysera, belysa och förklara kommissionens förslag.

Beslut på politisk nivå förväntas under danska ordförandeskapet, första halvåret 2012. Under det cypriotiska ordförandeskapet, andra hälften av 2012, antas det juridiska ramverket. Efter det följer en medbestämmandeperiod kring jordbrukspolitiken och strukturfonderna.

– Det hoppas vi komma överens om någon gång under första delen av 2013 för att förhoppningsvis kunna börja jobba med programmen under andra hälften av 2013 så att budgeten är operationell 1 januari 2014, säger Pierre Schellekens.

Så är det tänkt, men vägen dit är lång. Kommissionens förslag ska godkännas av medlemsstaterna i ministerrådet – enhälligt. Därefter ska EU-parlamentet ge sitt godkännande, men där krävs bara majoritet.

Sveriges rabatt

Många frågor kan också stöta på patrull. Till exempel de omdiskuterade rabatterna till ett antal medlemsstater. I några fall dessutom rabatter på rabatterna. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) har redan reagerat mot att Sveriges rabatt kan komma att sänkas rejält. I dag är den årliga rabatten 5,5 miljarder euro.

– Om förslaget förverkligas innebär det att den svenska EU-avgiften ökar kraftigt. Eftersom kommissionen inte föreslår några nedskärningar av jordbruks- och regionalpolitiken kommer vi att arbeta emot en höjd EU-avgift, säger Birgitta Ohlsson som menar att ”EU måste rätta munnen efter matsäcken då Europa är i kris”.

”Rimliga förslag”

Göran Färm, EU-parlamentariker (S) och talesman för de europeiska socialdemokraterna i budgetfrågor, är av motsatt mening.

– Långtidsbudgeten innehåller i huvudsak rimliga förslag, säger Göran Färm och pekar på att regionalstöden ger jobb och tillväxt.

En annan stötesten som lär orsaka många diskussioner är förslag på ett antal nya instrument som ska tillföra EU egna resurser. Auktionering av utsläppsrätter, flyget, momsen är områden där en särskild EU-skatt kan komma att införas.

Förslaget ska ses i relation till att minskade momsintäkter och att tullintäkter försvunnit.

Långtidsbudgeten föreslås höjas med 7 procent för att totalt uppgå till 1 025 miljarder euro. Det motsvarar 1,05 procent av EU:s samlade bruttonationalintäkter. Utslaget på hela EU blir kostnader per EU-medborgare cirka 2 kronor.

Robert Sandström

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.