Anders Alm, Föreningen idrott för handikappade i Malmö, är en av många anställda som deltar i SOUL och en av hundratusentals människor som är verksamma inom den sociala ekonomin. Foto: SOUL

Sociala företag utbildar brett

Det råder ingen tvekan om nyttan med sociala företag; att idéburna organisationer driver verksamheter som tidigare utfördes av den privata eller offentliga sektorn. Det kan vara allt från förskoleverksamhet, dagis och skola till vårdcentraler, sjukhem och äldreboenden.

– Sociala företag välkomnas av de flesta politiska partier, men de får ändå svårt att överleva. Det börjar ofta som ett ESF-projekt och efter starten är det ingen som tänker på att man måste planera för en fortsättning, säger Ronny Korsberg.

Ronny Korsberg är verksamhetsledare och rådgivare på Coompanion Jönköpings län som arbetar med regional utveckling och genomför olika utvecklingsprojekt. Just nu med inriktning på ungdomars entreprenörskap, nätverksföretagande, kvinnors företagande och utveckling inom offentlig sektor.

– Det svåra är att få verksamheten att överleva eftersom politiker vill en sak och tjänstemän en annan. Det är lätt att fastna i siffror och då kan det vara svårt att se nyttan med de idéburna företagen.

Bilden av sociala företag ser också olika ut beroende på var man befinner sig. Begreppen skiftar, liksom namnen på verksamheterna och inte minst de ekonomiska prioriteringarna lokalt.

– Vad händer från inriktningsbeslut till genomförande? frågar sig Ronny Korsberg som ser de skiftande begrepp som ett problem. Bristen på kunskap är ett annat.

– För att kunna genomföra ett beslut krävs det att alla har samma bild av verksamheten oavsett var de befinner sig. Vi har därför bildat ett nätverk för Småland och Öarna och hoppas kunna komma igång med utbildningar hösten 2011.

– Behovet av kunskap är stort och det gäller inte minst vilka lagar och regler som gäller. Verksamheter får inte övervältras från den offentliga sektorn till den ideella bara för att det ska bli billigt. Risken är då att löner och annat dumpas.

Under våren 2011 ska en kunskapsbank byggas upp samtidigt som samarbetet mellan olika verksamheter utvidgas. Ronny Korsberg ser gärna att nätverket når en nationell nivå och som goda exempel nämner han sociala företag i Skåne, Örebro, Östergötland, Stockholm och Roslagen.

SOUL satsar nationellt

Ett annat gott exempel är ESF-projektet SOUL. Förkortningen står för Sociala ekonomins Organisationer i Utveckling och Lärande. Ett kompetensutvecklingsprojekt för anställda inom den sociala ekonomin som ska bidra till att den sociala ekonomins organisationer blir mer affärsmässiga utan att fördenskull tappa sina värdegrunder.

SOULs nätverket är nationellt och omsluter samtliga åtta regioner i Sverige.

Från slutet av augusti fram till årets slut kommer 13 SROI- utbildningar att genomföras inom ramen för SOUL, från Malmö i söder till Wången i Norr.

Medan ekonomisk tillväxt och BNP, bruttonationalprodukt, mäter en verksamhetsutveckling utan hänsyn till samhällsnyttan tar SROI hänsyn till miljömässig hållbarhet och sociala mervärden.

Ingrid Landin, nationell projektkoordinator för SOUL, berättar att en bred informationskampanj påbörjas under hösten. Med bildspel och filmer ska nätverket bli känt och utbildningar om socialt företagande genomföras i hela landet.

Fotnot: SROI är förkortningen för ”Social Return on Investment”, ett vedertaget sätt att mäta förändringar som projekt och verksamheter skapar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Metoden används inom allt från projektutvärdering till upphandling, och fokuserar effekter och påverkan istället för enbart ekonomiska resultat.

Robert Sandström

Fotnot:Läs också intervjun med Åsa Lindh: Socialfonden har ändrat synen på den sociala ekonomin.

Fakta: Social ekonomi

Organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn.

Begreppet social ekonomi har använts en längre tid inom EU, men är relativt nytt och mindre välkänt i Sverige, som började använda begreppet i och med medlemskapet i EU.

Sociala ekonomin omfattar verksamheter som har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse, som främsta drivkraft[1] . Det skiljer den från exempelvis privatföretagens verksamheter.

Den sociala ekonomin kan ses som det arbete som sker inom den ideella sektorn utökat också med aktiviteter i vissa typer av ekonomiska föreningar.

Inom sociala ekonomin studeras dynamiken mellan denna typ av verksamhet och den offentliga och privata och hur nya möjligheter kan skapas för att lösa olika uppdykande samhällsutmaningar.

Ett begrepp som är relaterat till social ekonomi är begreppet Idéburen organisation och civila samhället.

Idéburen organisation

Begreppet kan ses som ett försök att skapa ett sammanhang för organisationer med olika associationsform som; ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser, trossamfund, aktiebolag med begränsad vinstutdelning, och som delar ett antal grundläggande karaktärsitika:

Den idéburna organisationen kännetecknas av följande:

•    De syftar grundläggande till att främja ett värde, en idé.

•    De syftar inte till ekonomisk vinst.

•    De gynnar allmän- eller medlemsintresset.

•    De är inte en del av stat/kommuner.


Civila samhället

Civilsamhället, är ett begrepp som börjat användas i svenskan efter mönster från det engelska civil society, men som tidigare användes av bland andra Antonio Gramsci. Till engelskan kom begreppet som en översättning av latinet societas civilis, ett begrepp som i sin tur kan spåras långt tillbaka. Den första kända användningen är i Marcus Tullius Ciceros skrifter.

Idag finns flera relativt näraliggande definitioner. Filip Wijkström och Torbjörn Einarsson vid Handelshögskolan i Stockholm definierar civilsamhället som det som finns mellan "det vi förstår som stat respektive näringsliv". (Ur "Från nationalstat till näringsliv") Den engelske sociologen Ernest Gellner definierar civilsamhället som "den samling av olika icke-statliga institutioner som är starka nog att väga upp staten och som, utan att förhindra staten från att utöva sin roll som upprätthållare av fred och medlare mellan betydande intressen, trots det kan förhindra den från att dominera och atomisera samhället."

I svensk användning av begreppet fokuserar man ofta på organisationer som föreningar, studieförbund och alla andra subjekt som inte utgör en del av myndigheterna eller av statsapparaten i övrigt. Det består då av så olikartade intressen som kyrkan, fackföreningar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar, och välgörenhetsorganisationer. Civilsamhället kan emellertid också definieras som den utanför statsapparaten förekommande sociala interaktionen mellan medborgare.

Civilsamhället brukar anföras som exempel på en viktig aktör - eller snarare kategori av aktörer - i politiska sammanhang och i frågor avseende samhällsbyggnad och liknande.[källa behövs]

Källa: Wikipedia

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.