Eva Johansson, Tillväxtverket. ”Att modellerna visar att vinster kan hamna hos någon annan än den som betalar behöver inte vara till nackdel. Det kan leda till att flera parter går in och samfinansierar.” Foto: Privat

Socioekonomiska bokslut - hanteras varsamt!

Det blir allt vanligare att sociala projekt lanseras med hjälp av beräkningar på den vinst samhället kan göra i kronor och ören. Tanken är att göra argumentationen slagkraftigare – vem vill ta ansvar för den förlust samhället gör om man avstår?

Visst, det kostar en del, särskilt i början, men vinsten kan överstiga insatsen många gånger om! Beräkningarna tar efter företagsekonomins investeringskalkyler med begrepp som alternativkostnader, finansieringsanalys och nuvärde, som när ett stålverk räknar på utfallet av att bygga en ny smältugn.
Men är samhället konstruerat så att det kan jämföras med ett företag? Och hur tillförlitliga är modellerna? Vad skulle konsekvenserna bli om de används överallt och alltid? Det finns flera olika modeller – skiljer de sig i kvalitet och användningsområden? Finns det ett behov av gemensamma standarder eller någon slags certifiering av modellerna?

Den i Sverige äldsta och mest spridda modellen är Socioekonomiskt bokslut, utvecklad redan för 30 år sen av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Den väger kostnaden för en viss insats mot en omfattande beräkning av kostnaderna för att inte göra insatsen. Om människor med handikapp, missbruk och/eller kriminalitet börjar arbeta, få inkomster, betala skatt och slutar ta resurser från socialtjänst, socialförsäkring, arbetsförmedling, sjukvård, missbruksvård, rättsväsende, försäkringsväsende  - ja, då kan kalkylerna visa på enastående vinster, i reda pengar och i procentuell avkastning på investeringen. Att en narkotikamissbrukare slutar begå brott för att finansiera sitt missbruk, t ex tack vare ett metadonprogram, kan ge stora vinster också om han eller hon inte arbetar eller betalar skatt. Till och med en dyr missbruksbehandling på institution kan ge vinst så länge den pågår, med det här sättet att räkna.

En annan modell är SROI, (Social Return on Investment) är relativt ny i Sverige och har likheter med socioekonomisk bokslut, men är mer försiktig i sina beräkningar. Enligt förespråkarna tar t ex SROI i högre grad hänsyn till att också andra faktorer än en viss insats kan ha effekt. Folk kan ta sig ur problem av egen kraft eller med anhörigas hjälp. De menar vidare att skilda utfall av SROI och Socioekonomiskt bokslut inte är jämförbara, utan att modellerna har olika ansatser och kompletterar varandra. SROI har sitt ursprung i USA och är fri att använda. Den används flitigt i England och Skottland och är godkända på regeringsnivå där.

Ytterligare ett sätt att räkna används av den sociala företagsgruppen Vägen ut!- kooperativen. Den räknar enbart på pengar in och ut i form av anställningsstöd samt företagsskatt, arbetsgivaravgifter och inbetalning av de anställdas preliminärskatt. Beräkningen visar på betydande ekonomisk samhällsvinst enbart med dessa komponenter. Vägen ut! anställer personer som står långt från arbetsmarknaden. Företagen verkar på den öppna marknaden med bl a trädgårdsskötsel, bygg- och fastighetsservice, hotell & -catering-verksamhet, screentryckeri och missbruksvård.  

En konsultgrupp i Östersund, Payoff.nu, har tagit fram två modeller som heter Hälsobokslut, inriktad på att visa på vinsterna av hälsobefrämjande åtgärder, och NyttoSam som har en bredare tillämpning.

Samtidigt arbetas det på nya modeller, bl a på Socialstyrelsen, för utvärdering av åtgärder för barn och unga.

Den stora vinsten med beräkningarna är att de tvingar fram ett mer långsiktigt perspektiv och en helhetssyn. Om de kan uppvisa stor samhällsnytta, även om inte allt tillfaller den som betalar, kan satsningen ändå kännas angelägen. De uppmuntrar ett synsätt att sociala insatser inte enbart handlar om att hålla människor under armarna, utan också är en investering. Att människor som hamnat vid sidan av kan vara resurs och inte bara en kostnad.
Ungefär så kan man sammanfatta synen på modellerna från organisationer och myndigheter som hjälper till att sprida dem, nätverket konsultnätverket Coompanion, de sociala företagens samorganisation Skoopi, Tillväxtverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med flera.

Eva Johansson på Tillväxtverket är mycket positiv. Hon har bekantat sig med flera av modellerna, både som uppdragsgivare och kursdeltagare.

– SROI verkar lite enklare att hantera än t ex socioekonomiskt bokslut och därför har folk ute i verksamheter lättare att klara av den själva, säger hon.
- Att modellerna blottlägger att vinster kan hamna hos någon annan än den som betalar behöver inte vara till nackdel. Det kan leda till att flera parter går in och samfinansierar.

Användningen av samhällskalkyler har utan tvekan bidragit till förbättra förutsättningarna för sociala företag, en växande sektor. De sociala företagen anställer människor med olika former av utanförskap och drivs i form av föreningar, kooperativ eller aktiebolag utan aktieutdelning. Varken företagen eller sättet att räkna samhällskostnader förefaller partiskiljande i den politiska debatten. De senaste årens betoning av arbetslinjen och att minska utanförskapet har gett verksamheten en extra skjuts.

Men det finns invändningar mot kalkylerna. Björn Hellqvist, ekonom och konsult som till och från gör uppdrag för socialt företagande:

” Det är värdefullt att modellerna finns, men beräkningarna borde underkastas empirisk forskning. De bygger på många antaganden, kanske rimliga, men jag skulle vilja se ordentliga studier som undersöker hur utfallet kan variera för olika målgrupper. En teoretisk granskning av modellerna på akademisk nivå, en slags certifiering, skulle behövas.”

Ragnar Andersson, Temagruppen för integration i arbetslivet (TIA) är skeptisk från en annan utgångspunkt:

” Det positiva är att de bryter korttidsperspektivet och kan sätta igång ett investeringstänk som möjliggör samarbete. Det faktum att användningen av modellerna fått sån snabb spridning, visar hur frestande det är att ta till ekonomiska argument. Jag har sett exempel på hur man försökt använda dem för att räkna fram samhällsnyttan av bibliotek. Det är det negativa, de riskerar att bli urvattnade om de används till allt möjligt. En annan konsekvens kan vara att sånt som går att ”räkna hem” prioriteras framför sånt som inte gör det. Det finns grupper med stora behov. Samhället måste satsa på dem utan att ’få något tillbaka, annat än deras välfärd, t ex gravt psykiskt handikappade och oförmögna gamla.”

Oavsett vilka invändningar som kan resas är det en stor efterfrågan på samhällskalkylerna. Utbildning i att använda dem pågår i hela landet. Konsulter som behärskar dem hinner knappt med alla uppdrag. Alltfler beslutsfattare och finansiärer tar hjälp av dem i sina prioriteringar.

Peder Carlquist

Externa länkar:

Socioekonomiskt bokslut har utvecklats av konsultgruppen Seeab,

SROI lanseras av konsultgruppen Serus.

Hälsosamt och NyttoSam.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.