Strukturfonderna kan ha avgörande betydelse för tillväxten
Göran Theolin har knappt hunnit bli varm i kläderna. Han tillträde tjänsten som chef för Tillväxtverkets Europaprogram och ställföreträdande generaldirektör för Tillväxtverket den 1 juni 2009. Han ser som sin viktigaste uppgift att maximera samhällsnyttan, och menar att strukturfonderna kan ha avgörande betydelse för att skapa tillväxt i Sverige.
Tillväxtverket är förvaltande myndighet för de åtta strukturfondsmiljarder Sverige tilldelats av EU för programperioden 2007-2013. Pengarna fördelas på åtta regionala fonder som i sin tur delar ut medel till regionala utvecklingsprojekt.
Den nationella strategin för hur de regionala strukturfonderna ska användas, som tas fram av regeringen, har tydlig inriktning på innovationer och entreprenörskap. Och den följs till övervägande del. Cirka 80 procent av pengarna i den regionala fonden svarar mot den nationella strategin.
För närvarande pågår cirka tusen projekt i hela landet som finansieras av de regionala fonderna, med tillskott av privat kapital och offentliga medel.
Projekten som startade för ett par år sedan börjar leverera resultat först 2010. Än är det för tidigt för någon form av utvärdering. Men enligt Göran Theolin förefaller det som projekten levererar enligt förväntningarna trots lågkonjunkturen.
Projekten för programperioden är betydligt större än tidigare. Det genomsnittliga anslaget är mellan 4-5 miljoner kronor per projekt, mot tidigare strax under två miljoner. Nästan tjugo procent av projekten får tio miljoner kronor från strukturfonderna.
Göran Theolin slår sig ner i en röd fåtölj i ett litet samtalsrum med utsikt över en shoppinggalleria i Skatteskrapan på Götgatan i Stockholm. Där, i det nyligen ombyggda landmärket, har Tillväxtverket sitt huvudkontor.
- Projekten har fått större omfattning som ett svar på tidigare kritik mot att pengarna gick till småprojekt utan förmåga till varaktighet, snarare än till satsningar med långsiktig och genomgripande effekt. Men det innebär inte att vi kan vara säkra på att de som driver projekten är professionella. Vi vet inte heller med säkerhet hur projektens verksamhet har påverkats av finanskrisen, säger han.
- Men ska man göra investeringar i infrastruktur, kunskap och affärsarenor, som ger möjlighet för kommersiell verksamhet, så är det mest optimalt att göra det under lågkonjunktur. Under högkonjunktur producerar man och säljer. Vi vill skapa förutsättningar för att kunna möta uppgången och få större möjligheter att ta globala marknadsandelar när det vänder.
Fondernas kritiker är naiva
Göran Theolin anser att de regionala fonderna påskyndar tillväxten av näringslivet och att de utvecklar samhällsstrukturen på ett sätt som är både önskvärt och nödvändigt. Och han är djupt kritisk mot en del av den mediabevakning som förekommit av strukturfonderna.
- Lena Melin på Dagens nyheter och andra journalister får det ibland att framstå som om strukturfondspengarna kastas ut utan varken mål eller mening. Så är naturligtvis inte fallet, säger han.
- Systemet är konstruerat så att pengarna satsas på strategiska områden där det finns goda förutsättningar för att skapa utveckling. Fonderna är ett direkt smörjmedel.
Sedan EU-inträdet bygger svensk tillväxtpolitik på ett sammanvägande mellan nationella intressen och EUs politik och fonderna är ett sätt att bedriva fördelningspolitik.
- Det är naivt att hävda att fonderna inte används, eller ska användas i politiskt syfte. Det har alltid funnits, och kommer alltid att finnas fördelningspolitik, säger Göran Theolin.
- Sveriges hållning är att EUs transföreringar ska begränsas, att vi ska betala mindre och få mindre tillbaka, men att isolera Sverige är det få som tror är möjligt. Att vi inte styr över den globaliserade marknaden är ett faktum.
Regelverk med gummibandseffekt
- Vi har tagit ställning för EU-medlemskap, då får man ge och ta. Sedan går det att ha synpunkter på reglerna. Det finns möjlighet till förändring och anpassning av hur fonderna används. Att avskaffa dem löser inte några problem.
När tjugo länder med olika utvecklingsnivå, från omogna till mycket erfarna industriländer med skiftande finansiell kontroll, ska komma överens om gemensamma förhållningsregler blir det komplicerat. Och ibland får systemet oönskade och oväntade konsekvenser menar Theolin.
- I Sverige är vi till exempel duktiga administratörer som är lojala och plikttrogna. Vi följer alla bestämmelser till punkt och pricka. Samtidigt kan resurser delas ut enligt andra kriterier i Frankrike eller Spanien, fast vi följer samma regelverk. Olikheterna kan upplevas som irriterande av människor som är vana vid ett annat sätt att arbeta.
- Systemet har gummibandseffekt och där vi svenskar är måna om att göra rätt, kan det uppfattas som stelbent för andra.
Sådana effekter måste de som arbetar med fonderna förhålla sig till dagligen, och Göran Theolin tycker att dessa missförhållanden bör tas upp till diskussion på den politiska arenan i samband med att Europa bestämmer hur systemet ska se ut under nästkommande period, från 2014 och framåt.
Han tycker också att företag skulle kunna få direktstöd genom strukturfonden. Idag är direktstöd inte tillåtna eftersom de anses snedvrida konkurrensen. Men Göran Theolin tycker att reglerna snarare har en hämmande effekt och tar upp turistnäringen som exempel.
- I vissa regioner i Sverige utgör besöksnäringen tre till fyra procent av intäkterna. I de regioner i Europa som är duktiga på turism kan upp emot trettio procent av intäkterna komma från besöksnäringen.
Göran Theolin menar att Sverige har potential att tre- eller fyrdubbla siffrorna genom att utnyttja regionalfonden mer effektivt.
- Men vi får inte göra det genom direktstöd till företag eftersom det uppfattas som konkurrenssnedvridande gentemot andra länder med vintersportturism, som Österrike. Men även företag från Österrike har rätt att etablera sig här och skulle då kunna dra nytta av samma stöd som svenska företag.
- Den här typen av motsättningar finns i systemet.
Risk för hemmablindhet
Sverige har delats in i åtta regioner där ett strukturfondspartnerskap som prioriterar mellan ansökningar om projektstöd. Partnerskapen består av förtroendevalda representanter för kommuner och landsting, företrädare för arbetsmarknadens organisationer, länsstyrelser, länsarbetsnämnder, intresseorganisationer och föreningar.
Att vi arbetar enligt den här modellen i Sverige är ett politiskt val. Medlemsstaterna väljer själva enligt vilken modell de fördelar EU-miljarderna.
- Sveriges regering är av uppfattningen att de som befinner sig närmast problemet bäst kan avgöra hur de ska skapa utrymme och arenor för utveckling. Regionalpolitiken ska bygga på regionala utgångspunkter.
- Vid första anblicken kan det te sig enkelt och tydligt. Men det finns fällor. Dels finns risk för hemmablindhet. Att det befintliga stöds på bekostnad av det nyskapande. Sen är de som ansvarar för fördelningen av pengarna personer som är valda med politiskt mandat, och det påverkar naturligtvis också hur man väljer att använda resurserna, säger Göran Theolin.
Regionerna har valt olika strategier. I Småland och på Öland och Gotland har man valt att satsa på infrastruktur för järnvägstransporter och persontrafik för att åstadkomma regionförstoringar. Medan Dalarna huvudsakligen arbetar med att förbättra förutsättningarna för besöksnäringen.
Bland de satsningar Göran Theolin tror mest på och uppfattar att resurserna används som mest effektivt är stora klustersatsningar. Bland dem finns utbyggnaden av Gävle hamn, med en budget på 87 miljoner kronor och Robotdalen, en klustersatsning på teknik runt Mälardalen med centrum i Västerås.
- Robotdalen är ett paradexempel klustersatsningar som kommer att få långsiktigt positiva konsekvenser för en region. Det har pågått i närmare åtta år. Den är stark i sin konstruktion och kommer med all säkerhet kunna överleva strukturfondsperiodens slut.
Anna-Karin Florén
Frilansjournalist
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
Kommentarer