Mipex mäter de regelverk och den lagstiftning som reglerar integrationen för utrikes födda.
Sverige bäst på integration – på pappret
För tredje gången i rad är Sverige bäst på integration. I alla fall om man får tro den senaste uppdateringen av Mipex, Migration Integration Policy Index. Men enligt Susanne Urban vid REMESO har Sverige integrationsproblem som grundar sig i en omedveten diskriminering.
Sverige fick full pott gällande integration på arbetsmarknaden. Mätningen tar dock endast hänsyn till den lagstiftning som ska underlätta för utrikes födda att integreras och ger därför en helt annan bild än verkligheten. För i verkligheten är arbetslösheten för utrikes födda mer än dubbelt så hög som för inrikes födda.
En anledning till detta är den diskriminering som sker när arbetsgivare ofta omedvetet väljer bort människor med annan bakgrund, den strukturella diskrimineringen. Med det menas att samhällsstrukturer utesluter exempelvis etniska minoriteter från att delta i samhällslivet på samma villkor som andra medborgare.
– Den strukturella diskrimineringen är själva utfallet av en handling, säger Susanne Urban, ordförande för Imerförbundet och forskarassistent vid REMESO, Linköpings universitet. Den kan ske utan att någon medvetet diskriminerar, till skillnad från direkt diskriminering.
Ett exempel på strukturell diskriminering är det som händer när en arbetsgivare anställer inom informella nätverk. Då utesluter de omedvetet människor från arbetsmarknaden, men det gäller inte bara rekrytering.
– Det gäller även när folk ska avancera, man ger till exempel gärna förtroendeuppdrag till de man umgås med och då får de fördelar när en arbetsgivare ska internrekrytera. Det blir ett problem om svenskar mest umgås med svenskar, eller om det finns grupperingar på arbetsplatsen.
Den direkta diskrimineringen, till exempel när en arbetsgivare medvetet väljer bort någon på grund av etnisk bakgrund, kan man lagstifta mot.
– Den strukturella diskrimineringen är kanske värre för att den är svårare att komma åt, men egentligen är de båda formerna lika illa för de drabbar ju folk. Då spelar det ingen roll vilken anledningen är, säger Susann Urban.
Johanna Senneby
Fotnot: Mipex mäter de regelverk och den lagstiftning som reglerar integrationen för utrikes födda. Den betygsätter bland annat utrikes föddas tillgång till samhällsinformation, utbildning och politiskt deltagande. Inom områdena utbildning och arbetsmarknad låg Sverige i topp av de 31 länder där mätningen gjordes. Som lägst låg Sverige sexa, då gällande invandrares tillgång till politiskt deltagande. Sverige toppade mätningen som helhet, därefter kom Portugal. Sämst på integrering är enligt mätningen Lettland, inte långt före kom Cypern och Slovakien.
Fakta:
Mipex utför mätningar vart tredje år av The British Council och The Migration Policy Group.
REMESO är ett tvärvetenskapligt institut som bedriver forskning, utbildning och kunskapsutbyte om transnationell migration, etnisk mångfald och medborgarskap i ljuset av ekonomisk omvandling och förändrade villkor i arbetslivet. REMESO har i uppdrag att ansvara för Temagruppen Integration i Arbetslivet, TIA.
Imerförbundet är ett forum där forskare, lärare, studenter och professionellt yrkesverksamma med olika bakgrund och disciplintillhörighet utbyter idéer och erfarenheter inom fältet för internationell migration och etniska relationer.
Källor:
Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.
RSSEj medlem? Registrera dig.
Kommentarer