Magnus Björkström, projektledare på Temagruppen Unga i arbetslivet presenterade rapporten ”Det lönar sig” som visar att arbetslöshetsprojek för 18-30-åringarn är mycket lönsamma för samhället. Det är dessutom relativt lätta att genomföra. Foto: Robert Sandström

• 
• 

Socialfonds- och arbetslöshetsprojekt är lönsamma både för individen och samhället

Det finns stora pengar att tjäna på projekt som riktar sig mot unga arbetslösa. Insatsen är betald redan efter i snitt sju månader och på ett år är lönsamheten drygt 600 000 kronor. Behålls effekterna av åtgärden deltagarens hela livstid visar rapporten "Det lönar sig" att samhällets inbesparing är 24 miljoner kronor.

– Rapporten visar att projekten är mycket lönsamma för samhället. Det är dessutom relativt lätta att genomföra, säger Magnus Björkström, projektledare på Temagruppen Unga i arbetslivet som presenterat rapporten ”Det lönar sig” som är en analys av 28 arbetsmarknadsprojekt under ett år.

Rapporten är tydlig med att understryka osäkerheten i mätningen då det inte går att identifiera, mäta och beräkna de totalekonomiska konsekvenserna som är kopplade till en individs rehabilitering.

– Det ekonomiska utfallet ska tolkas med viss försiktighet. Särskilt prognoser som görs kring de långsiktiga effekterna.

Brasklappen gäller särskilt ”mjuka” så kallade ”icke-ekonomiska effekter”, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande med mera som har hög potential för ekonomisk utveckling.

Socioekonomi

”Det lönar sig” bygger på socioekonomiska kalkyler och är en analys av 28 projekt – varav några är socialfondsprojekt – med 592 deltagare i åldern 18 – 30 år. För att komma så nära sanningen som möjligt har uppgifter inhämtats tolv månader före och tolv månader efter deltagandet i projektet som genomgående pågått ett år.

– Det gör att det faktiska resultatet på kort sikt ligger nära sanningen. Resultatet på längre sikt är en prognos som bygger på det tidigare utfallet och den potential som finns.

Demografisk utmaning

Ökade pensionsavgångar till följd av att 40- och 50-talister går i pension gör att samhället står inför en stor demografisk utmaning. Gruppen unga arbetslösa är förhållandevis stor och en grupp som borde vara i arbete. Av olika orsaker tar dessa ungdomar sig inte in på arbetsmarknaden och de söker sig heller inte till studier.

Arbetsmarknadspolitiska projekt har till uppgift att bryta utanförskapet eftersom risken är stor att det permanentas och blir livslångt.

Projekten som ingår i rapporten har mätts med beräkningsmetoden NyttoSam och bygger på befintliga data och nationalekonomiska teorier om arbetsmarknaden. Det är således inte exakta resultat, men visar ändå att investeringen i ett projekt återbetalar sig inom ett år samtidigt som det ger en genomsnittlig lönsamhet på 35 800 kronor per deltagare redan det första året.
De följande åren finns ingen projektkostnad med i bilden och då stiger lönsamheten i snitt 441 000 kronor per deltagare mätt i en femårsperiod.

– Det handlar alltså om en hög samhällsekonomisk lönsamhet för en insats som i snitt kostar 66 400 kronor per deltagare!

Vikten av samverkan

Rapporten uppmärksammar vikten av samverkan över myndighetsgränser för att undvika ”stup- och sugrör”. Av betydelse har det också varit att organiseringen av projekten har haft en långsiktig finansiering och det har varit betydelsefullt att det har funnits medicinsk kompetens, oftast psykiatrisk.

Rapporten pekar på många lovande projekt som riktar sig till unga vuxna med behov av samhällets stöd och insatser för att bryta ett utanförskap.

Multikompetenta team

– Genom att jobba med multikompetenta team, samverka och se helheten har arbetet bedrivits betydligt effektivare än vad som skulle vara fallet om aktörerna verkat var för sig.

Deltagarna i studien har inte varit direkt anställningsbara, inte heller självförsörjande, och i många fall har de haft en hög nyttjandegrad av samhällets tjänster inom vård och omsorg. Metodiken har varit att möta ungdomarna där de befinner sig och utgångspunkten den enskildes kompetens och vilja.

Deltagarnas egen ekonomi har också påverkats i positiv riktning i samtliga projekt som utvärderats. I snitt har den disponibla inkomsten ökat med 30 000 kronor på årsbasis, som mest 65 000 kronor. Indirekta vinster för deltagarens familj och omgivning ingår inte, ej heller ”icke-ekonomiska effekter” som livskvalitet och välbefinnande.

Det är värt att notera att resurser som frigörs genom projekten kan omfördelas till andra även i det korta perspektivet. Till exempel får personalen inom vården färre patienter och mer tid för andra till följd av bättre hälsa bland dem som stått utanför arbetsmarknaden.

Det kan också noteras att deltagarna i projekten inte har trängt undan andra på arbetsmarknaden.

– För just den här gruppen, som står långt från arbetsmarknaden, innebär skapade jobb ytterligare jobb på arbetsmarknaden.

Robert Sandström

Fotnot 1: Rapporten bygge på de 28 projekt som avslutats och redovisats och där projektet pågått ett och samma år.

Fotnot 2: De främsta uppdragsgivarna för projekten har varit Samordningsförbunden men de som finns med i studien är av samma karaktär som många projekt som idag finansieras av Europeiska socialfonden.

Fakta: NyttoSam

Har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg kallat SamPop som skapades av Samhall Resurs i slutet av 1990-talet. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats.

En del av modellen avser programvara som kontinuerligt uppdateras med hänsyn till förändringar av skatter, ersättningar, standardkostnader etcetera.

Rapporten kan hämtas här.

Läs också Spl.nus tidigare artikel om socioekonomiska bokslut som publicerade 9 december 2010: Socioekonomiska bokslut - hanteras varsamt!

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.