Nöjd socialminister. Ulf Kristerssom lovar förändringar i Socialförsäkring efter 2013. Här ses han påförsta seminariet om en serie med anlending av att Svensk välfärdspolitik fyller 100 år. Foto: Robert Sandström

• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 

Punktinsatser löser inte ungdomsarbetslösheten: Passiviserande aktivitetsersättning kan komma att slopas

Den i dag passiviserande aktivitetsersättningen för unga kan komma att ersättas med vanlig sjukpenning. Den som kan och vill studera hänvisas till det ordinarie studiestödet. Men en förändring är brådskande – ändå dröjer socialförsäkringsminister Ulf Kristerssons (M) proposition.

– En socialförsäkringsproposition kommer först 2013 efter att vi analyserat olika förslag. Fram till dess kommer vi att ha ett flertal seminarier liknande det här i dag. Bara i år planerar vi att diskutera sex – sju teman, säger Ulf Kristersson som hållit det första seminariet om Svensk välfärdspolitik 100 år på Socialdepartementet.

– Socialförsäkringen har sysselsatt både högermän och socialister, säger Ulf Kristersson och hänvisar till Socialhögskolans grundare Gösta Bagge som samma år som han blev professor i nationalekonomi (1921) och socialpolitik startade Socialinstitutet i Stockholm, samt Gustav Möller, legendarisk socialdemokratisk socialminister som myntade uttrycket: ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

– Genialiteten i svensk världsfärdspolitik är att vi ser problemen i vitögat och löser dem utan strejker, säger Ulf Kristersson.

Rubriken på socialministerns anförande är ”Varför mår ungdomarna inte lika bra som de har det?”. Strax konstaterade Kristersson att aktivitetsersättningarna till ungdomar i åldrarna 19 – 29 år ökar oroväckande snabbt. Det är också en grupp som studsar in och ut i välfärdssystemet där de kastas mellan olika instanser för att så vid 30 års ålder helt fasas ut.

– I dag är det tre gånger fler personer under 30 år som pensioneras än de som är över 60 år …

Problemet är också ytterst komplext och det faktum att nästan samtliga har den lägsta ersättningsnivån medför att dessa blir livslångt fattiga. 1 000 barn föds i Sverige per år med helt nedsatt arbetsförmåga och dessa förtidspensioneras nu i praktiken redan vid 16-års ålder.

– Dessutom tillkommer ett antal på grund av olyckor eller andra händelser, säger Ulf Kristersson som ser en tidig särbehandling som början på ett livslångt utanförskap.

Ersättning på andra vägar

Socialministern ser avskaffandet av aktivitetsersättning till unga som en lösning. De som studerar får flyttas över till ordinarie studiestödet och merkostnader får ersättas på andra vägar.

Ing-Marie Wieselgren, psykiatriexpert på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill vända på begreppen och avskaffa diagnosen ”arbetsoförmåga”.

– Tala i stället om anställningsbar. Det är ju det det handlar om. I dag är det inget problem att vara dyspraktiker. Även den som har tummen mitt i handen kan få jobb i dag och oftast finns det någon syssla som varje människa kan utföra, menar Ing-Marie Wieselgren.

För att komplexitera situationen visade hon på ett antal fallbeskrivningar som funktionshindrade med Aspergers syndrom, ADHD, tvångssyndrom, självskadebeteende, bipolär sjukdom och ungdomar med läs- och skrivsvårigheter.

– Ofta har dessa personer flera problem samtidigt och lite av varje. En ökande grupp är också de lågbegåvade …

Stärker varumärket

Pär Larshans, hållbarhetschef på hamburgerkedjan Max, ger flera exempel på anställningsbara diagnostiserade ungdomar. Företagets insatser bygger på en värdegrund där social- och ekologisk hållbarhet är honnörsord.

– Funktionshindrade är inget hinder, säger Pär Larshans och framhåller, att samtidigt som anställningen av funktionshindrade gett Max världsrykte visar det sig också vara ekonomiskt lönsamt.

– De stannar länge på sina anställningar, sprider glädje och stärker vårt varumärke.

”Hur lång tid är fem minuter?” är Monica Rydéns, projektledare på Hjälpmedelsinstitutet, fundering när hon talar om kognitiva hjälpmedel för psykiskt funktionshindrade. Regelverken skapar dock svårigheter och när till exempel skolan slutar förlorar den funktionshindrade sina hjälpmedel, trots att de är helt avgörande för att de ska klara av sin livssituation och fungera i tillvaron.

Inte bättre förr …

Seminariet avslutades av Anders Forslund, professor i nationalekonomi och chef för Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.

– Ungdomsarbetslösheten är hög, men vi måste fråga oss vad vi mäter. Ungas arbetslöshetsperioder är i genomsnitt mycket korta. Allmänt kan sägas att de flesta klarar sig bra. Vissa grupper har mer långvariga svårigheter och de flesta unga behöver sannolikt hjälpas att söka jobb, konstaterar Anders Forslund.

– Några behöver mer insatser, men vilka …?

Anders Forslund har inget klart svar, men en slutsats har han dragit av sin forskning:

– Ungdomsinsatser som gjorts har inte haft några långsiktiga effekter!

Anders Forslund tror därför inte på permanenta subventioner och han avlivar gärna myten ”att det var bättre förr”.

– För att citera Alf Henrikson: ”Det är inte värre nu än vad det var bättre förr”.

Robert Sandström

Fotnot 1: Pär Larshans på Max berättade bland annat om Lars Andersson, servicevärd på Max i Piteå som regeringen (Arbetsmarknadsdepartementet) berättar om på sin hemsida.

Fotnot 2: Som inspirationskälla nämner socialförsäkringsminister Ulf Kristersson Julia Peirone vars verk och böcker han uppskattar.

Tipsa någon om denna sida.

Kontakta alltid oss först om Du vill publicera, enligt gällande upphovsrätt.

Denna artikel har inga kommentarer. Logga in för att lämna en kommentar.