Kompetensutveckling bästa krismedicin

Näringslivet i Sverige har genomgått stora strukturförvandlingar det senaste årtiondet. För både individer och företag gäller det att ha tillräckliga kunskaper för att kunna möta förändringarna på arbetsmarknaden. Temagrupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet har följt några företag i deras arbete med kompetensutveckling.

Under det senaste årtiondet har svensk arbetsmarknad gått igenom stora strukturförändringar. Globaliseringen har fört med sig prispress och ökad konkurrens. Tjänstedirektivet har gjort det möjligt för EU medborgare att röra sig fritt över gränserna. En annan nyhet är bemanningsföretagens genomslag.

- Om inte Kina kan köpa järnmalm från LKAB till konkurrenskraftiga priser måste halva Norrbotten slå igen. Sådant får effekt på arbetsmiljön, säger Kenneth Abrahamsson.

Han är programchef på Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap men fungerar också som bollplank och idégivare till Temagrupp arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet (A&O).

Temagrupp Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet är en av fem ämnesorienterade temagrupper som arbetar med att samla in och sprida information om socialfondsprojektens arbete.

Arbetsgivarna okunniga om kompetensutveckling
A&O har följt några arbetsplatser i deras arbete med kompetensutveckling. Stefan Enkenberg är projektledare för temagruppen. Hans erfarenhet är att arbetsgivarna är övertygade om att kompetensutveckling i är nödvändig för att företagen ska överleva i en allt mer utmanande värld.

- Men många upplever att de saknar kunskaper om hur det egna behovet ska tacklas, och om vilka verktyg som passar bäst för de egna behoven. Vi måste fråga oss om företagen har tillräckligt med kompetens för att klara sin kompetensutveckling, säger han.

Ett hållbart arbetsliv ska innefatta god arbetsmiljö, delaktighet, kompetens och inflytande. Det ska vara en kombination av goda arbetsvillkor och produktionsvillkor menar Kenneth Abrahamsson. Men de trygga strukturer som vi i Sverige varit vana vid riskerar att försvinna på grund av förändringar i omvärlden.

- Idag har individen ett större ansvar för sitt marknadsvärde på arbetsmarknaden. Det går inte att sitta och vänta på att riksdagen ska fixa fram jobb. Det funkar inte så längre.

Kontinuerlig kompetensutveckling bästa krismedicin
- Utbildning och kompetensutveckling i jobbet är det bästa sättet för individen att höja sitt marknadsvärde på arbetsmarkanden. Men man ska utbilda sig innan krisen kommer för att undvika att bli inlåst i ett visst jobb i en viss bransch. Utbildning ska inte bara handla om att möta omstruktureringar under krisår. Det behövs kontinuitet.

I det avseendet kan arbetsgivarna spela en betydelsefull roll tror Abrahamsson. Men för att få en kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet behövs organisatoriska förändringar på företagen.

- Finanskrisen förde med sig en del kreativa lösningar som kan användas vid tillfälliga konjunkturnedgångar. Men det behövs nya modeller för hur de långsiktiga behoven ska hanteras, säger Abrahamsson.

Socialfondsprojekten kan medverka till att ta fram nya modeller för kompetensutveckling. Som exempel på ett idealprojekt lyfter Abrahamsson fram Scaniaprojektet där ESF pumpade in 125 miljoner till arbetsplatsförlagd utbildning för 5 500 personer som annars hade blivit friställda i samband med finanskrisen.

- Scaniaprojektet ledde till något gott för alla, samhället, individen och företaget, säger han.

Engagerade parter ger långsiktighet
- Men det är viktigt att socialfondsprojekten bedrivs i samarbete med arbetsmarknadens parter och inte kör sitt eget kalas, för att erfarenheterna ska sjunka in hos dem som sedan ska driva frågan om kompetensutveckling vidare, utan stöd från Socialfonden.

En av temagruppernas uppgifter är att bedriva strategisk påverkan. Det betyder att de ska se till att berörda parter, det kan vara arbetsgivare, fackförbund, myndigheter och andra institutioner, tar till sig erfarenheterna i socialfondsprojekten och förändrar regelverk eller arbetssätt på ett sätt som gynnar samhället i stort.

- Det är inte alltid tydligt vem som ska påverkas och hur. Vilka strukturer är det som ska förändras? Är det regler för utbildning i jobbet, eller attityder som leder till att personer med funktionshinder inte anställs? Jag tror att den främsta utmaningen för A&O är att få parterna mer engagerade i socialfondsarbetet, säger Kenneth Abrahamsson.