I SPEL:s verktygslåda finner du: Planeringsverktyg, Guider och Exempel om Lärande och strategisk påverkan, och planeringsverktyget LFA. » Läs mer
Temagrupperna ska hitta och ta vara på intressanta erfarenheter och goda exempel och analysera dem på en strategisk nivå. De har också ett ansvar för spridningsarbete gentemot både externa myndigheter och ESF-rådet.
– Socialfondsprojekten är för det mesta lokala och bedrivs i begränsad skala. Om temagrupperna upptäcker att många projekt gör samma erfarenheter kan de sättas ihop till en övergripande fråga och föras vidare till beslutsfattare och andra aktörer på policynivå, säger Mats Andersson, koordinator för temagrupperna på ESF-rådet.
– Med sitt helikopterperspektiv kan temagrupperna till exempel identifiera systemfel eller arbetsmetoder hos Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan som bidrar till att människor hamnar utanför arbetsmarknaden, men också framgångsfaktorer som gör att individer tar sig in på arbetsmarkanden snabbare, säger han.
Temagrupperna är självständiga projekt som kom till genom att ESF-rådet gjorde en särskilt utformad utlysning med krav på breda partnerskap. Förebilden var de temagrupper som fanns under det tidigare socialfondsprogrammet Equal, men då i en enklare form.
– Från ESF-rådets sida kunde vi se att det fanns ett behov av bra metoder för att ta vara på all den kunskap och de nya metoder som utvecklades av projekten. Likaså behövdes ett mer effektivt spridningsarbete för att berörda parter skulle kunna ta del av den nya kunskapen. De är en metod för att åstadkomma strukturpåverkan och bättre leva upp till Lissabonfördraget, vilket ju är det övergripande målsättningen med projekten.
ESF-rådet har stora förväntningar på att temagrupperna ska bidra till ett praktiskt påverkansarbete bland beslutsfattare och andra intressenter. Inför beslutet om vilka konstellationer som skulle få uppdraget att bilda temagrupper fäste ESF-rådet stor vikt vid vilka aktörer som skulle medverka.
Makten att förändra sitt sätt att arbeta är organisationerna själva.
Med beslutsfattare i temagrupperna skulle projektens erfarenheter lättare få genomslag på myndigheter och institutioner och leda till långsiktig förändring.
– De som har makten att förändra sitt sätt att arbeta är organisationerna själva, säger Mats Andersson.
Olika målsättningar
Temagrupper är uppdelade i ämnesområden: 1. arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet, 2. entreprenörskap och företagande, 3. unga i arbetslivet, 4. integration i arbetslivet och 5. likabehandling.
Temagrupperna arbetar lite olika beroende på vad de vill åstadkomma. Temagrupp likabehandling arbetar med diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder samt könsöverskridande identitet.
Syftet är att åstadkomma en bred attitydpåverkan i samhället, med arbetsmarknadens aktörer som främsta målgrupp.
– För dem kan spridningsarbete vara att arbeta med utåtriktad verksamhet som att medverka vid Almedalsveckan och andra konferenser, förklarar Mats Andersson.
I andra fall handlar det om att påverka myndigheter eller kommuner. Temagrupp unga i arbetslivet arbetar huvudsakligen med strukturpåverkan.
– En styrka hos Temagrupp unga i arbetslivet är att man har med just de aktörer som äger strukturerna, till exempel Skolverket och Försäkringskassan. De har också en högnivågrupp med generaldirektörer eller personer som finns strax under den nivån, säger Mats Andersson.
Om man lyckas få verkens generaldirektörer intresserade och involverade är chansen större att resultatet fångas upp på strukturell nivå.
Betydelsefull kunskapskälla
För ESF-rådet betyder temagrupperna att man får en källa till vilka metoder som är framgångsrika och hur man ska kunna stötta framtida projekt.
– Vi vill lära oss hur vi kan beställa projekt genom riktade utlysningar. Vi diskuterar huruvida vi behöver vara tydligare och mer specifika i våra utlysningar och bli bättre på att ställa rätt frågor till och krav på projekten. I det här avseendet kan vi ha stor nytta av temagrupperna för att utveckla programmet.
Mats Andersson har förtroende för temagrupperna och tror att de kommer att leva upp till förväntningarna, men än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser.
– Det har kanske funnits en övertro på att man kan paketera innovativa och nydanande resultat på några powerpointbilder. Samtidigt vet vi att lärande sker successivt och i små steg och temagrupperna kan inte leverera mer än projekten.
– Det största uppdraget ligger egentligen på dem som tar emot resultatet av temagruppernas arbete. Det är vad aktörerna gör av resultatet som leder till förändring.
Susanne Zander är projektledare för Temagrupp unga i arbetslivet. I partnerskapet ingår Arbetsförmedlingen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, SKL och Ungdomsstyrelsen.
– ESF-rådet förväntade sig att vi skulle kunna leverera dag ett, men kunskap tar tid. Jag upplever att de vill att vi ska validera de metoder som kommer ur projekten. Det är nog för höga förväntningar och för tidigt att säga om den form av uppföljning som finns idag kan leva upp till detta, säger hon.
Unga i arbetslivet tar vara på tyst kunskap
– Vi kan inte säga att det verkligen är metoden som är framgångsfaktorn, det kan lika gärna vara konjunkturen. För vår del handlar det också om att ungdomsgruppen är heterogen och att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. Det finns ingen patentlösning.
Utvärderingar och hårda fakta kommer att vara en viktig gälla till kunskap menar Zander, med det tar tid innan materialet är tillräckligt omfattande och sammanställt för att man ska kunna avgöra hur olika metoder fungerar.
– Om vi ser till strukturer, regler och lagar som försvårar ungas inträde på arbetsmarkanden så har vi stora möjligheter att förbättra verkligheten för unga. I och med att vi har de berörda myndigheterna med i temagruppen kan vi lätt sprida kunskaperna vidare.
– I vår ordinarie verksamhet ingår att föra dialog med departementen och organisera möten mellan sakkunniga. Det är viktigt att använda de kanaler man har tillgång till. Väldigt mycket av det dagliga praktiska arbetet med unga ligger på kommunerna så vi för en ständig dialog med dem och har upparbetade kontakter som vi kan utnyttja.
Temagrupp unga arbetar på flera nivåer samtidigt, med både mjuka metoder och hårda fakta.
– Det gäller att ta vara på den tysta kunskap som finns bland dem som jobbar med ungdomar. Den tysta kunskapen förs från människa till människa i möten och samtal, men är svårare att få ned på papper. Vi har försökt hitta bra metoder för att ta tillvara den tysta kunskapen och tycker att möten där personer från tio eller tolv projekt deltar fungerar bra.
I samtal kommer det ofta upp frågor om hur man motiverar och vägleder unga som är långt från arbetsmarkanden.
– Mycket handlar om att bygga självförtroende och motivera ungdomar utan att skriva någon på näsan. Men det kan också handla om grundläggande rutiner som hur man ser till att de äter frukost.
blog comments powered by Disqus