Brysselkritik mot Sverige: EU-kommissionen vill se fler gränsöverskridande projekt
EU-kommissionen efterlyser fler projekt med transnationellt utbyte i Sverige och andra medlemsländer. Under Equal-initiativet, förra programperioden, var det ett krav att ansökningar skulle innehålla ett systematiskt utbyte med andra länder. Så är det inte nu, andelen projekt som vill arbeta transnationellt är färre än tio procent. Av drygt tusen projekt i april hade endast ett åttiotal transnationellt arbete i planen.
Eftersom strukturfonderna är avsedda att ge ett mervärde till utvecklingsarbete i medlemsländerna, den så kallade additionalitetsprincipen, ska programmen ha inslag av samarbete mellan länderna. I det svenska socialfondsprogrammet och de utlysningar som gjorts framgår transnationalitetsinslaget tydligt. Men i praktiken är det få aktörer som utnyttjar möjligheten - upp till 20 procent av projektanslaget kan öronmärkas. Särskilda utlysningar som enbart vänder sig mot transnationella projekt kan eventuellt vända trenden. Likaså kan aktivitet från nystartade temagrupper skapa nya kontaktytor.
- Det är viktigt att lärandet i den europeiska socialfonden också sker transnationellt, tycker Kenneth Abrahamsson. Han är ledamot av Övervakningskommittén i det svenska programmet, samt programchef vid FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
- Sverige får inte fastna i en egen förträfflighet över våra egna lösningar och modeller. Både när det gäller ungdomar och invandrare finns spännande erfarenheter från andra EU-länder. Socialfonden kan också nyttjas för att bygga broar mellan öst och väst och mellan nord och syd, tillägger han.
Jacob Schulze
Strukturfondernas 30 miljarder: Många projektansökningar brister i förankring och leder inte vidare
30 miljarder från EU – till vilken nytta? var frågan på ett frukostseminarium den 4 juni i Stockholm . Svaret var att de håller på att bli till nytta.
Carola Gunnarsson ordförande i strukturfondspartnerskapet för Östra Mellansverige och centerpartistiskt kommunalråd i Sala inledde: Vi lär oss och regionala fonden är lättare än socialfonden. Den förra är mer tydligt kopplad till det regionala utvecklingsarbetet. Socialfondsprogrammen i Sverige är inte framtagna på samma sätt och projektansökningarna knyter inte an till regionens utvecklingsbehov lika tydligt.
- Ska socialfondsprojekten kunna prioriteras måste de vara väldigt väl förankrade. Utan förankring lyckas de inte lika väl och utan förankring tar de slut vid projekttidens slut. Med förankring i den lokala och regionala miljön, oftast i kommunen, kan de få en fortsättning och en användning efter projekttidens slut. Idag brister många ansökningar till socialfonden i detta fall.
Åsa Lindh, generaldirektör i Svenska ESF-rådet, som hanterar socialfonden kommenterade:
- Det finns en möjlighet att få stort mervärde om projektpengarna används rätt och det finns stora fallgropar. Förankring är viktigt för att lyckas. Vi synar förankringen så mycket vi hinner.
Lärande är också viktigt, betonade Åsa Lindh.
- Anmärkningsvärt är att större organisationer inte vet vad andra delar av organisationen gör eller har gjort. Det gäller kommunal verksamhet men också kommun- och regionöverskridande verksamheter.
Sen presenterades en bok. Studentlitteraturs nya bok - Lärande utvärdering genom följeforskning. Redaktörerna Lennart Svensson, Göran Brulin och Sven Jansson samt Karin Sjöberg. Presenteras stod det i inbjudan, men det blev bara en bokutdelning. Göran Brulin och Sven Jansson presenterade ESF-rådets och Tillväxtverkets (f.d. Nuteks) upplägg av projektutvärderingen som de kallade Lärande utvärdering eller "ongoing evaluation."
Boken Lärande utvärdering genom följeforskning är på 284 sidor.Vi återkommer inom kort om den.
Torsten Thunberg
Processtöd för Strategisk påverkan & Lärande i Socialfondsprogrammet
Ett grundläggande syfte med Socialfonden är att resultat och kunskap från projekt som fonden stöder ska föras vidare och bidra till att arbetslivet kan utvecklas. Därför är det av största intresse att projekten skapar miljöer som möjliggör lärande och utveckling för individer, organisationer och i samhället i stort. Det är också viktigt och att projektens resultat, kunskaper och metoder får genomslag i berörda verksamheter, så att de kan ge effekter på längre sikt och att de kan spridas till andra. Två av programmets genomförandekriterier “Lärande miljöer“ och “Strategisk påverkan“ syftar till att säkerställa detta.
APeL Forskning och utveckling har, tillsammans med sina samarbetspartner Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Face Europe AB och Europaforum AB, fått uppdraget att organisera ett processtöd för projektens arbete med de två programkriterierna. Vi kommer att arbeta efterfrågestyrt och erbjuda stöd inom tre områden:
• Metodstöd till projekt i lärande och strategisk påverkan
Här vänder vi oss till projektägare och andra deltagande organisationer i Socialfondsprojekten. Vårt stöd syftar till att stödja projektens lärprocesser och att stimulera till samverkan mellan projekt för att främja utveckling och ge bättre möjligheter till strategisk påverkan.
• Stimulera en lärprocess i regionerna
Socialfonden ska bidra till utveckling inom flera policyområden och utgör en viktig del i regionala utvecklingsstrategier. Vårt stöd syftar till att underlätta för projekten att skapa arenor för möten med regionala aktörer så att projektresultaten kan bidra till lärande och utveckling.
• Kompletterande resultatspridning
Projekt inom Socialfonden har en viktig uppgift i att sprida sina resultat till andra. De fem temagrupper som tillsatts har som uppgift att "fånga upp" och analysera projektresultat och att bidra till att dessa sprids till olika nyckelaktörer. Vårt processtöd ska komplettera projektens och temagruppernas spridningsarbete.
Processtödet SPeL är organiserat utifrån tre geografiskt spridda noder som leder och samordnar arbetet. Vid varje nod finns ett personalteam och en regionalt baserad grupp av konsulter med olika kompetensprofiler som kan bidra med stöd till projekten inom de treområdena. En fjärde nod samarbetar med de övriga och har ett särskilt ansvar för den kompletterande resultatspridningen. I vårt arbete kommer vi att löpande samarbeta med ESF-rådets olika kontor, de fem temagrupperna och de tre övriga processtöd som knutits till Socialfondsprogrammets genomförande.
• Nod Norr (Övre Norrland och Mellersta Norrland) Luleå tekniska universitet. Kontaktperson: Lars Sundström, lars.sundstrom@ltu.se
• Nod Mitt (Norra Mellansverige, Stockholm och Östra Mellansverige) APeL FoU. Kontaktperson: Anders Axelsson anders.axelsson@apel-fou.se
• Nod Syd (Sydsverige, Västsverige och Småland och Öarna) Högskolan i Halmstad. Kontaktperson: Mats Holmquist mats.holmquist@hh.se
• Nod S & P (Kompletterande spridning och påverkan) Face Europe AB och Europaforum AB. Kontaktperson: Owe Ivarsson owe@europaforum.se
APeL FoU har det övergripande ansvaret för ledning och samordning av processtödet.
Kontaktperson: Carina Åberg carina.aberg@apel-fou.se
Ord som taggar
Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Nu finns en lista med ord man kan fundera över när man skriver eller talar om personer med funktionsnedsättning, eller för att beskriva hur ett funktionshinder uppstår.
Ord som taggar.pdf
